Ge oss mindre makt

geossmindreDe som jobbar i vården är proffs. De måste få chansen att göra sitt jobb utan onödig byråkrati och utan regler som hindrar istället för att stötta. I UNT idag skriver jag tillsammans med Liberalernas landstingsråd Lina Nordquist och vår ledamot i landstingsstyrelsen Carl Nettelblad på detta tema. Vi kommer att fortsätta försöka få andra partier att förstå sambandet mellan onödiga regler och svårigheterna att driva vårdcentral på mindre orter till exempel.

Den viktiga tiden innan du dör – Socialstyrelsen påvisar brister

Strax före jul kom Socialstyrelsen med en rapport om den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede. Det var i stora delar överraskande illa. ”Stora brister” konstaterar Socialstyrelsen och skriver att det handlar bland annat om att många riskerar att bli utan smärtlindring, att personalen inte får tillräckligt med fortbildning och stöd samt att stödet till närstående varierar alldeles för mycket för att det ska kunna kallas likvärdigt.

Jag rekommenderar alla att fundera lite över den tid i livet som någon gång väntar oss alla. Slutskedet. För den som dör som det heter ”knall och fall” blir det annorlunda, men för många av oss kommer en punkt då vården måste meddela oss och våra närstående att det inte går att göra mer. Att det nu handlar om smärtlindring och värdighet under den sista tiden. Ett sådant samtal kallas brytpunktssamtal. Vi inser alla att det är ett mycket viktigt samtal. Ändå ges det bara till drygt hälften av patienterna. Det är såklart inte acceptabelt.

Ur Socialstyrelsens utvärdering.
Ur Socialstyrelsens utvärdering.

Lägg till detta Socialstyrelsens konstaterande att bara en dryg tredjedel av patienterna fick sin smärta bedömd genom så kallad smärtskattning under den sista veckan i livet. I vissa län så få som var femte patient. Detta trots att det är känt att många lider av svåra smärtor i slutet.

Ur Socialstyrelsens rapport.
Ur Socialstyrelsens utvärdering.

Många gånger fokuserar politiken när det gäller vård av våra äldre på saker som jag tycker väger lätt i jämförelse med detta. Jag säger inte att mat, kultur och frisk luft är oviktigt, men smärtlindring och delaktighet under den sista tiden före min död känns som åtminstone minst lika prioriterat. Den person som inte får det så kallade brytpunktssamtalet nekas kunskap om och inflytande över den sista tiden i livet. Den som inte får sin smärta bedömt riskerar att lida svårt i onödan.

Jag fattar såklart att ”hemlagad mat” är ett mer lättsålt budskap än ”palliativ vård”, men om vi börjar prata om det i andra termer. Kanske ”Din sista tid i livet”, eller om vi törs ”Den viktiga tiden innan du dör”. Fråga till medborgaren måste ändå ställas: Hur vill du ha det? 

Det här är saker som spänner över både kommun och landsting eller region. För mitt eget län – Uppsala – finns det flera saker i underlaget som väcker frågor. Några av dessa rör landstinget, andra rör kommunerna. När rapporten kom i december skickade jag in ett initiativ till Vårdstyrelsen för att få svar på mina frågor om de brister i primärvården som Socialstyrelsen pekar på. Initiativet återges i sin helhet nedan. Med tanke på att en handlingsplan för förbättrat anhörigstöd arbetades fram så sent som 2014 och nu ska vara implementerat på alla vårdcentraler uppvisar stödet till anhöriga stora brister. Socialstyrelsen pekar också ut handledning, palliativ rådgivning och rutiner för stöd till efterlevande som problemområden. Siffrorna som rör rutiner för stöd till efterlevande och minderåriga är en stor besvikelse för mig.

Ur Socialstyrelsens utvärdering.
Ur Socialstyrelsens utvärdering.

Jag återkommer när vårt initiativ behandlats i Vårdstyrelsen. Vi behöver också lyfta frågan i alla kommuner i länet, något som jag kommer att arbeta med under våren.

Läs mer:

Liberalernas initiativ till Vårdstyrelsen i Region Uppsala (tidigare landstinget i Uppsala län) nedan:

2016-12-15

Initiativ till Vårdstyrelsen – primärvårdens roll i den palliativa vården

Enligt en färsk rapport från Socialstyrelsen finns det stora brister i den palliativa vården. Ett viktigt förbättringsområde som pekas ut är primärvården.  Rapportens siffror för Uppsala län visar t.ex att endast  en tredjedel av primärvårdsmottagningarna har tillgång till rådgivningsteam i koppling till palliativ vård. Enbart hälften av primärvårdsmottagningarna i länet erbjuder stöd till närstående personer i behov, under den palliativa behandlingen av dennes närstående.

Alliansen startade och drev ett projekt för förbättrat anhörigstöd som vid det här laget ska vara implementerat i vårdcentralernas ordinarie verksamhet.

Liberalerna yrkar därför att Vårdstyrelsen skyndsamt beslutar om en genomlysning av primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. Vi vill att Vårdstyrelsen efterfrågar svar på följande:

  • Lägesrapport avseende primärvårdens handlingsplan för implementering av stöd till anhöriga som under 2014 arbetades fram (på varje förvaltning).

  • Lägesrapport avseende tillgång till handledning i palliativa frågor för personal i primärvården.

  • Lägesrapport avseende tillgång till palliativa rådgivningsteam

  • Lägesrapport avseende primärvårdens roll som anhörigstöd i den palliativa vården.

  • Lägesrapport avseende rutiner för efterlevandesamtal

  • Lägesrapport avseende rutiner för stöd till efterlevande barn.

Med primärvården avses ovan den landstingsfinansierade primärvården.

För Liberalerna i Uppsala län

Johan Enfeldt

Har de rödgröna tappat kontrollen över tjänstemännen?

Egentligen är det ganska enkelt. Den koalition som styr i landstinget planerar sin politik, ger direktiv till tjänstemannaorganisationen och lägger fram förberedda ärenden i nämnder och styrelser. Oppositionen får nöja sig med att driva sin politik genom motioner, yrkanden och initiativ. Det är de styrande som äger tjänstemannaorganisationen, som kan få hjälp med underlag, kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser. Det är den styrande koalitionen som bestämmer vilka ärenden som ska upp på föredragningslistan inför ett möte.

Oppositionen kan genom ledamöters initiativrätt, definierad i kommunallagen 17§, själva få upp ärenden. Det ligger dock i sakens natur att initiativrätten inte är ett verktyg för den styrande koalitionen. De äger ju både föredragningslista och tjänstemannaorganisation.

Att ordförande och vice ordförande i en nämnd i Uppsala läns landsting lägger fram ett förslag som ett eget initiativ torde därför vara unikt. Det väcker en rad frågor.

Liberalernas initiativ om Nattstopp. Åtta poster senare i diariet de rödgrönas motsvarande förslag.
Liberalernas initiativ om Nattstopp. Åtta poster senare i diariet de rödgrönas motsvarande förslag från ordförande och vice ordförande i Kollektivtrafiknämnden, KTN.
  • Varför nödgas de rödgröna väcka initiativ som enskilda ledamöter när de äger både föredragningslista och tjänstemannaorganisation?
  • Handlar det om att nämnden är dåligt förberedd eller har de rödgröna tappat kontrollen över tjänstemännen?
  • Vill man förhindra att oppositionen får igenom ett förslag genom att snabbt göra det till sitt?

Ingendera vore bra. Medborgarna behöver och förtjänar väl underbyggda beslut. Medborgarna mår också bra av aktiva och insatta politiker från oppositionen som ägnar sin fritid åt att ta fram förslag.

Flygblad från valrörelsen 2014.
Flygblad från valrörelsen 2014.

I det aktuella fallet, Kollektivtrafiknämndens möte 2016-06-16, ser det onekligen ut som att ett initiativ från Liberalerna om så kallade Nattstopp fått de rödgröna att reagera. Inte genom att svara ”bra förslag, så gör vi”, utan genom att väcka ett eget ärende som landar lite senare i diariet och helt sonika göra förslaget till sitt eget. Vi drev förslaget i valrörelsen och initiativet finns i sin helhet nedan.

Det står naturligtvis alla partier fritt att göra andras förslag till sina egna, men i en tid där behovet av samarbete för att kunna få igenom svåra och viktiga beslut verkar det otaktiskt och ogint att inte kunna samarbeta om saker vi är överens om. Men bra att vårt förslag ser ut att kunna bli verklighet.

ktninitiativL

 

 

Satsa på fler vårdbiträden

Vård och omsorg står inför stora utmaningar när vi blir fler och äldre. Pessimistens prognos lyder ”vi får aldrig tag i tillräckligt med stålar, och om vi mot förmodan får det så hittar vi i alla fall inte tillräckligt med personal”. Så lär det gå om vi inte försöker.

Häromveckan gjorde vi Liberaler i Uppsala läns landsting ett utspel tillsammans med S och MP för att lösa framtidens behov. I UNT 26/2 skrev vi om Liberalernas nya förslag att återinföra vårdbiträden. För att lösa framtidens behov behöver vi se över vilka arbetsuppgifter som görs av onödigt kvalificerad personal som vi redan har brist på för att kunna sprida uppgifterna på fler.

Det handlar om stora behov i framtidens vård och omsorg. Tabellen nedan är från SKL:s (Sverges Kommuner och Landstings) senaste rapport och visar behovet inom kommunal vård och omsorg.

skl-rekryt

 

Hög tid att säkra framtidens personalbehov

WP_20160204_10_35_29_Pro
Liberalernas Lina Nordquist tillsammans med Malena Ranch (mp) och Bertil Kinnunen (s)

Om 15 år börjar 60-talisterna gå i pension. Det innebär inte att (vi) blir sjuka och krassliga, men de försvinner ut arbetskraften. Det är kanske den största utmaningen för inte bara vård och omsorg utan också för många andra sektorer i samhället. Om det handlar initiativet ”från flyktingförläggning till fikarum” som Liberalerna presenterade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet på en pressträff den 4/2. Det handlar i korthet om att:

  • Prioritera upp arbetet med att ordna praktikplatser
  • Förbereda arbetsplatser på att ta emot och handleda praktikanter
  • Kartlägga kompetens i samband med hälsundersökningar

Bakgrunden är både att vi redan idag kan peka ut områden med stora behov och att vi nu snabbt får nya medborgare som kan hjälpa till. Det lär dock inte lösa sig utan ansträngning.

2035-160000Att det finns budgetmedel för att ta emot nyanlända som behöver göra praktik medför inte att det automatiskt blir några praktikplatser. Utan samarbete med andra myndigheter kommer det fattas kunskaper i svenska. Utan att ta reda på både kompetens och brist på kompetens blir det svårt att satsa på rätt insatser. Det behövs alltså insatser också för arbetsgivare och chefer på olika nivåer i vård och omsorg.

Bara i äldreomsorgen i Uppsala län väntas en brist på en bit över 2000 personer redan 2030. Med tanke på att det motsvarar gott och väl en hel procent av den arbetsföra befolkningen så är det en stor utmaning.

Initiativet var från början en motion från oss i Liberalerna som vi verkligen ville få gehör för och istället för den vanliga vägen hittade vi en möjlighet att tillsammans med S och MP resonera ihop oss och lägga samman förslag från både oss och dem. Nu handlar det om att få detta infört i organisationen och att vi lyckas ta med det hela in i den nya regionbildningen, Region Uppsala län. Där kommer vi mer naturligt att kunna dra nytta av också verksamheter inom nuvarande det regionförbundet, inte minst Vård- och Omsorgscollege.

Sen är det inte bara i vården och omsorg det väntas bli tufft att hitta personal. På SCB:s lista över framtida bristyrken ligger flera gymnasieyrken i topp.

 

scb_brist

 

 

Oskuldsintyg bidrar till hedersförtryck

Senare i höst räknar vi med att få svar på vår begäran av en redovisning om vad som varit känt om så kallade oskuldskontroller och oskuldsintyg i vårt landsting. Det vi begärt att få fram är:

  • Känd förekomst av så kallade oskuldskontroller i av Uppsala läns landsting finansierade verksamheter.
  • Vilka åtgärder landstinget vidtagit och kommer att vidta för att säkerställa att sådan verksamhet inte förekommer i av landstinget finansierad verksamhet.
  • Vilka åtgärder landstinget enligt lagar, policy och avtal har möjlighet att vidta och om något sådant skett.
  • Landstingets bedömning av om det behövs insatser för att säkra att skattefinansierad vård inte understödjer hederskultur och diskriminering.

Man kan naturligtvis fråga sig vad som är möjligt att få fram. Kalla fakta hade agerat med dold kamera för att få fram de uppgifter de redovisade. En artikel i läkartidningen i våras visar dock att frågan åtminstone diskuteras i professionen. Notera att det här handlar om att utfärda ”intyg” och inte om att utföra ”kontroller”. Oavsett det är frågan om vården ska delta i mönster som handlar om hedersförtryck. Vi vill veta om det förekommit, vilka åtgärder som redan vidtagits och hur landstinget ser på sanktionsmöjligheter. Att den enskilde läkaren är personligt ansvarig står redan klart, men vi har också avtal och uppgörelser med olika vårdgivare i länet.

Socialstyrelsen har tydligt uttalat att varken oskuldskontroller eller oskuldsintyg är förenliga med svensk lagstiftning.

Hela vår skrivelse finns nedan.

oskuldskontroller

PS. Jag har också fått frågan varför vi från folkpartiets sida lyft frågan i landstingsfullmäktiges tre beredningar. Vi diskuterade saken och kom fram till att frågan passar där. Beredningarna lyder direkt under fullmäktige och är alltså inte knutna till något speciellt vårdområde. Frågan berör uppenbart beredningen för demokrati, jämställdhet och integration samt beredningen för barn och unga. Kvinnor med funktionshinder är ofta extra drabbade där hedersförtryck förekommer. Därmed tog vi upp frågan också i beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor.

Barnskyddsteamet – en verksamhet så viktig att den måste fungera

UNT rapporterar idag om Hälso- och Sjukvårdsstyrelsens beslut att permanenta det så kallade Barnskyddsteamet på Akademiska sjukhuset. Verksamheten startades av alliansen som ett treårigt projekt och verksamheten har i några avseenden fungerat bra, i andra varit mycket kontroversiell och uppmärksammats i samband med felaktiga domar och konflikter med rättsvårdande myndigheter.

Jag är ersättare i Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen och tjänstgjorde vid beslutet igår.

Det är i huvudsak den del av verksamheten som avser att tillhandahålla kompetens i brottsutredningar, alltså samarbete med Rättsmedicinalverket som inte fungerat. Det har också förekommit allvarliga problem i samarbetet med Barnahus (ett mycket viktigt samarbete mellan polis, åklagare, socialtjänst och sjukvård). Samarbetet med Barnahus ska nu enligt uppgift återupptas men konflikterna med Rättsmedicinalverket kvarstår. Problemet är idag så allvarligt att Rättsmedicinalverket i Uppsala uttalat offentligt att de saknar förtroende för verksamheten och inte anlitar Barnskyddsteamet i vid brottsutredningar. (Det ska i sammanhanget sägas att Rättsmedicinalverket anlitar andra läkare vid Akademiska sjukhuset.) Eftersom ett av syftena med verksamheten var att säkra kompetens runt barn för sådana tillfällen är detta naturligtvis ett misslyckande. Ett problem som måste lösas helt enkelt, alldeles oavsett vilken av parterna som har ”rätt”. På grund av problemen gav alliansen efter två externa utvärderingar under 2014 ett uppdrag till Akademiska sjukhuset att göra en fördjupad utvärdering.

”Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp arbetet vad gäller att åtgärda de brister som framkommit i de två utvärderingarna. Åtgärderna avser områdena: samarbete, organisation, bemanning, konsultation, forskning, dokumentation och ekonomi. Resultatet av vidtagna åtgärder och hur man tillgodosett den akademiska kompetensen i det multiprofessionella barnskyddsteamet avrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i maj 2015.” (Protokoll 2014-11-17)

Det var denna utvärdering vi hade att ta ställning till igår.

När UNT i sin ingress skriver att alliansen inte vill permanenta verksamheten stämmer det inte. Av vårt yrkande framgår tydligt att vi vill permanenta verksamheten men först när problemen är åtgärdade och det viktiga samarbetet med Barnahus återupptagits och stabiliserats. Vi ansåg inte att det fanns tillräckligt underlag som visade det i handlingarna. Där saknades också återkoppling om den akademiska kompetensen i teamet enligt beslutet från i höstas.

I korthet: vi ville se underlag som visade att problemen var lösta, att samarbetet med Barnahus och Rättsmedicinalverket fungerar och att en ledning med tillräcklig akademisk kompetens säkrats för teamet. Eftersom detta inte fanns föreslog vi i första hand en återremiss för att få de saknade underlagen på plats. När S+MP+V inte ville gå med på det föreslog vi att verksamheten skulle få medel för ytterligare ett år och att det under denna tid skulle tas fram en utvärdering som – förhoppningsvis – skulle visa att problemen var lösta. Detta gick inte heller igenom vilket framgår av det officiella pressmeddelandet från landstinget.

Verksamheten är så viktig att den måste fungera och ha förtroende från andra myndigheter.

Efter 35 år behöver lokalerna anpassas till dagens vård

Mina egna praktiska erfarenheter av förlossningsvård ligger nu snart 20 år tillbaka i tiden. Jämför jag med hur det ser ut idag är det bara att konstatera att mycket har ändrats. Lokalerna står dock kvar. Fp vill nu se över möjligheterna att ordna modernare och mer ändamålsenliga lokaler för kvinno- och barnsjukvård på Akademiska sjukhuset. På UNT debatt skriver jag och fyra andra folkpartister om vår motion till landstingsfullmäktige.