Politiken måste fokusera på skolans förutsättningar

I onsdags beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden om det som högermajoriteten kallar nämndplan, ett nytt tillskott till floran av styrdokument i Enköpings kommun.

Vi socialdemokrater ansåg att högermajoriteten för mycket fokuserade på skolans resultat och för lite såg till verksamhetens förutsättningar. Vi menar att det vi förtroendevalda ytterst gör genom budget och andra styrmedel är att besluta om vilka förutsättningar lärare och annan skolpersonal får för att skolan ska fungera. Det tycker vi borde avspeglas i nämndplanen. Trots en serie av diskussioner och så kallade workshops lyckades vi inte få med oss majoritetens moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater, miljöpartister och nystartare på detta. Därför lade vi till slut ett eget yrkande om de centrala avsnitten. Viktiga skillnader gentemot majoriteten är:

  • att vi vill se ett mål om att Enköpings skolor ska komma ifatt andra kommuners skolor vad gäller resurser (pengar),
  • att vi vill följa hur skillnader i skolors förutsättningar utvecklas,
  • att vi vill se lokalförsörjning som ett prioriterat utvecklingsområde,
  • att vi har en bredare ansats vad gäller arbetsmarknadsfrågor.

Till skillnad från majoriteten vill vi inte heller bygga ut administrationen genom att ta fram ett nytt eget sätt att mäta ungdomars framtidstro. Majoriteten skriver i sin plan:

Framtidstro låter sig inte lätt mätas utan här behöver olika tillvägagångssätt och metoder utforskas. I dagsläget finns inga nyckeltal som utan detta är något som kommer tas fram under året som en del av arbetet att ta fram ett nuläge.

Ur högermajoritetens nu beslutade nämndplan för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Det här riskerar inte bara att kosta resurser centralt på Utbildningsförvaltningen utan också skapa merarbete ute på skolorna. Att ta fram ett nytt eget mått ger också andra problem. Dels finns ingen jämförbarhet med andra kommuner, dels tar det tid innan det finns data som gör det möjligt at jämföra över tid. Vi menar att det rimliga är att använda ett mått som redan finns, regionens så kallade Liv- och hälsa ung-undersökning. I denna undersökning finns mått på framtidstro så långt tillbaka som sedan 2013 och i några fall ända sedan 2005. Det är dessutom en undersökning som det finns upparbetade rutiner för och som görs utan at det kommer kosta oss i Enköping pengar som vi kunde använt till undervisning. Tyvärr valde högermajoriteten istället mer pappersarbete.

Hela yrkandet nedan:

Socialdemokraternas förslag till Nämndplan med budget 2024 och plan för 2025–2026 för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Socialdemokraterna yrkar att avsnitten Nämndens utvecklingsmål för grunduppdraget samt Nämndens nyckeltal för grunduppdraget ersätts med motsvarande avsnitt nedan:

Nämndens utvecklingsmål för grunduppdraget

Ökad framtidstro hos barn och ungdomar

Nämnden ser att det finns en oroande trend i samhället vad gäller en minskad framtidstro hos barn och unga. Trenden är synlig både på nationell, regional och lokal nivå och kan kopplas ihop med ett ansträngt samhällsläge vad gäller exempelvis ekonomi, klimat och pandemi.

Förskola och skola har en viktig roll i att stärka framtidstron för barn och elever, båda vad gäller tron på sin egen förmåga och möjligheten att påverka sin omvärld i en bättre riktning. Att lyckas i skolan bidrar till att barn och unga mår bättre och får en god grund för att ta sig an olika delar av livet.

Att ha klarat av skolan är centralt för individens framtidsutsikter och därmed också framtidstro. Nämnden ska fortsatt följa både andel behöriga till gymnasieskolan och andelen som klarar sin gymnasieexamen. För nämnden är det också centralt att bättre förstå orsaken till att en grupp elever inte når behörighet. Ett projekt kommer att initieras för att kunna följa dessa individer.

Förhoppningen är att genom att lära oss mer om varför dessa inte nått gymnasiebehörighet kan vi få nycklar till att nå fler framöver. Projektet kommer att följas upp efter ett år för att se om det finns åtgärder som redan är identifierade och möjliga att implementera. För att utvärdera arbetet med målet kommer nämnden också att följa andelen elever som inte når gymnasiebehörighet samt den andel som inte klarar gymnasieskolan.

Framtidstron följs också genom de så kallade Liv och hälsa ung-undersökningarna som har data för framtidstro inom olika områden sedan 2013 respektive 2005 (beroende på område).

Ökad likvärdighet i Enköpings förskolor och skolor

Enköpings kommunala skolor har generellt sett en hög andel behöriga lärare, men även hos oss finns skillnader i förutsättningar inom och mellan skolor. Det handlar om både resurser, personal och skolors förutsättningar i form av elevunderlag och yttre faktorer. Ökad likvärdighet handlar om att minska och kompensera för sådana skillnader. Ett utvecklingsmål för nämnden är därför att utjämna sådana strukturella skillnader mellan skolor. Det är därför nödvändigt att nämnden följer dessa.

Nationell statistik visar att Enköpings förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasieskolan alla uppvisar lägre kostnader än förväntat enligt måttet nettokostnadsavvikelse. Verksamheten är alltså underfinansierad relativt andra kommuner, för grundskola och fritidshem är avvikelsen särskilt stor. Ett utvecklingsmål är därför att den negativa nettokostnadsavvikelsen ska minska.

Förbättrad lokalplanering och lokalförsörjning

Enköping har under en lång följd av år varit en tillväxtkommun och det är uppenbart att planering och färdigställande av skollokaler haft svårt att hänga med. Eftersom tillväxten enligt prognoserna kommer att fortsätta är det nödvändigt att nämnden tillsammans med andra delar i kommunen stärker planeringen av lokaler för skola och förskola. Planeringen ska syfta till:

  • ett bättre handlingsutrymme och för svängningar i elevunderlaget
  • förutsägbarhet för föräldrar, elever och personal
  • motverka segregation
  • att undvika att skolor växer sig större än vad de planerats för och vad de praktiska förhållandena medger.

Träffsäkra åtgärder för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden

Enligt Arbetsförmedlingens statistik för december 2023 uppvisar Enköpings kommun en hög skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda jämfört med våra grannkommuner. Därtill har vi länets högsta arbetslöshet bland utrikesfödda kvinnor. Det är därför nödvändigt att nämnden fokuserar insatser på de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Förutom utrikes födda handlar det om invånare med svaga kunskaper i det svenska språket samt invånare med funktionsnedsättningar. Enköping har hittills inte förmått använda de resurser för insatser mot dessa grupper som finns till förfogande via samordningsförbundet. Ett utvecklingsmål är därför att verksamheten som drivs med resurser därifrån ska öka kraftigt och fokusera på grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Särskilda insatser behövs för kvinnor med svaga kunskaper i det svenska språket samt vuxna med funktionsnedsättning.

Nämndens nyckeltal för grunduppdraget

UtvecklingsmålNyckeltal
Ökad framtidstro hos barn och ungdomar– Framtidstro enligt Liv och hälsa ung
– Andel i % som når behörighet till gymnasieskolan
– Andel i % som tar gymnasieexamen inom tre respektive fyra år
– Andel elever som ej når behörighet utan att tillhöra gruppen nyanlända eller sent inflyttade
Ökad likvärdighet i Enköpings förskolor och skolor– Skillnader i strukturella förutsättningar som resurser, personal, elevunderlag och andra yttre faktorer, mellan olika enheter inom förskola och skola
– Nettokostnadsavvikelse för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskolan
Förbättrad lokalplanering och lokalförsörjning– Planering för framtida skolor och upptagningsområden i ett 10-årsperspektiv.
Träffsäkra åtgärder för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden– Ökat bidrag till arbetsmarknadsinsatser från Samordningsförbundet
– Antal individer, fördelat på olika grupper långt från arbetsmarknaden, som tar del av arbetsmarknadsinsatser.
– Antal individer i SFI
– Antal individer i som deltagit i SFI på öppna förskolan
– Effekt av arbetsmarknadsinsatser

För Socialdemokraterna
Johan Enfeldt, Solweig Eklund, Tina Löfgren

Högermajoriteten sätter Enköping på svältkost

På kommunfullmäktige på tisdag 13 februari vill högermajoriteten i Enköping klubba igenom ett dokument som de kallar Långsiktig ekonomisk plan. Socialdemokraterna kommer att rösta nej. Den långsiktiga ekonomiska planen är ett försåtligt dokument som kommer att få stor påverkan på Enköpingsborna och bromsa utvecklingen i Enköping.

För det första, och viktigast för Enköpingsborna. Om innehållet i planen ska tas på allvar kommer den att innebära ett stålbad med kraftiga besparingar i välfärden eller ett de facto stopp för investeringar. Det som står i planen är nämligen dramatiskt. Låt oss se på framförallt två punkter:

  • En årlig resultatnivå på minst 3,5 procent som andel av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag i genomsnitt för perioden 2023–2032.
  • Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten ska minska fram till 2032 jämfört med utgången 20022.

Vad innebär då detta? Vi tar den första punkten först. Att kommuner behöver göra ett överskott är inte konstigt. När vi investerar i nya skolor, förskolor och äldreboenden kan vi hålla nere räntekostnaderna genom att ha sparat ihop en del av pengarna. Det här brukar kallas god ekonomisk hushållning och definieras som att ett överskott på 2 procent av intäkterna är lämpligt. Nu vill enköpingshögern alltså nästan dubbla det, och inte bara under ett enskilt år utan som genomsnitt över en tio-årsperiod.

Jämfört med en normal budget med ett överskott på 2 procent innebär detta en besparing på drygt 50 miljoner redan nästa år. Pengar som kommer att tas från framförallt Enköpings barn och äldre.

Den andra punkten säger att låneskulden ska vara lägre i kronor 2030 än vad den är idag. Alla som haft ett lån vet att det är så det fungerar när man amorterar. Ingen konstigt i det alltså, men det förutsätter ju att man inte behöver låna till nya investeringar. Det är här den långsiktiga planen riskerar innebära vad som närmast liknar ett idiotstopp för investeringar i Enköping. På bara åtta år ska vi växa till 55000 invånare, en ökning med 15 procent. Vi kommer behöva nya skolor, förskolor och annan infrastruktur. Men högern tycker alltså inte att det är motiverat att låna till investeringarna. Konsekvensen blir att Enköping fortsätter på en sedan länge upptrampat stig. Antalet säsonger i följetongen om upprustningen av Kulturhus Joar räknas nu inte i år utan i mandatperioder. I sommar ser vi elever gå ut årskurs nio efter att ha gått hela sin grundskoletid i en evakueringsskola. Varför? Högern har stoppat, förhalat och skjutit upp investeringen i en ny skola. Nu är visserligen bygget äntligen igång, men senfärdighet och obeslutsamhet har fördyrat bygget med stora pengar. Kanske är det dags att väljarna börjar fråga hur mycket de senfärdiga besluten kostat?

För det andra bygger planen på en beskrivning av Enköpings ekonomi som inte är rättvisande. Med en rad diagram visar planen på något som närmast liknar ett katastrofscenario för Enköping. Problemet är att det inte stämmer. Intäkterna i diagrammen är baserade på en gammal prognos från SKR i april (cirkulär 23:20). Det finns tre (!) färskare prognoser från juni, oktober och december. Enligt den senaste är det ekonomiska läget i Enköping för vart och ett av de kommande sju åren fram till 2030 mellan 50 och 65 miljoner bättre årligen än vad diagrammen i den långsiktiga ekonomiska planen visar. Det är svårt att se varför kommunfullmäktige ska basera en plan på inaktuella siffror, om inte syftet är att skrämma verksamheter och medborgare.

För det tredje kommer planen att innebära en maktförskjutning där folkvalda politiker kommer att få svårare att påverka satsningar på välfärd och investeringar. När den årliga budgetprocessen sätter igång det målen i den långsiktiga ekonomiska planen som är utgångsläget. Alla kalkylunderlag kommer att utgå från planens stenhårda besparingskrav och alla förvaltningar kommer att ställa om till ett lägga där kommunen, trots tillväxt och behov av nya investeringar, ska ha noll i låneskuld.

För det fjärde baseras den långsiktiga planen på en rapport som i stora stycken är mycket uppseendeväckande. Med en rad diagram visas vad som kallas Enköpings finansiella profil. Problemet med diagrammen är att de inte alls visar något särskilt om Enköping utan endast är jämförelser med andra kommuner i Uppsala län. Det handlar alltså inte ens om kommuner som är jämförbara till storlek och tillväxt utan Enköping rankas till nyckeltal i flera fall sämre än Älvkarleby, en kommun som ökat med 600 invånare på 15 år. Under samma tid har Enköping ökat med 10000, mer än ett helt Älvkarleby. Det vore konstigt om Älvkarleby hade ett investerings- och därmed lånebehov som var ens i närheten av vårt.

I rapporten står också att svenska kommuner måste investera utan att låna. Det är mycket uppseendeväckande:

För de flesta svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, närmare 100%, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme.

Ur underlagsrapporten till förslaget till Långsiktig ekonomisk plan

I klartext. Nya invånare flyttar in. Deras barn behöver skola. Men först när de nya skattebetalarna och alla vi andra sparat ihop till vad hela skolan kostar ska vi bygga den. De flesta borde inse att det inte är en framkomlig väg för tillväxtkommuner. Tyvärr gör inte enköpingshögern det. Att bygga en skola borde ses som en investering i framtiden, inte som något som minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme.

Ännu märkligare är att rapporten räknar ut genomsnitt för kommunerna i länet utan att ta hänsyn till deras volymer. I en halsbrytande beräkning ges lilla Älvkarleby med knappt 10000 invånare ges samma tyngt som 25 gånger så stora Uppsala. Rapporten påstår därför att för varje krona kommunerna i länet bygger till exempel skolor betalar de också av lika mycket på gamla lån. Så är det såklart inte. Räknar man ut det verkliga snittet, alltså hur mycket av gjorda investeringar som kommunerna finansierade med egna pengar landar det på runt 80 procent. Resten lånas. Enköping ligger på runt 60 procent, men vi tillhör alltså de kommuner som har snabbast tillväxt.

Vad är det då som ligger bakom rapporten som nu ligger på kommunfullmäktiges bord? En fingervisning får vi nog i fotnoten på sidan 12.

De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid.

Ur en fotnot i underlagsrapporten för den långsiktiga ekonomiska planen.

Subjektiva värderingar, alltså. Eller som vi brukar kalla det: politik. Sån där politik som ser en ny skola mer som en begränsning av nästa generation skattebetalares konsumtionsutrymme än som en investering i framtiden.

Lucka 24. Inkomstklyftorna räknat i antal industriarbetarlöner

Ska du förfasas över klyftorna i Karl-Bertil idag? De är inte bara på väg tillbaka, de är redan här. Diagram från Makteliten 2023.

En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.

Och tack alla som hängt med i kalendern. Ni som är lediga: ha en skön helg! Ni som jobbar: tack för att ni håller samhället igång och hoppas ni får ta igen ledigheten en annan dag! Sen kanske vi kan få några kurvor att vända åt rätt håll 2024.

Socialdemokraterna vill se en större arbetsmarknadssatsning i Enköping

Enköping behöver en satsning på att få grupper som står långt från arbetsmarknaden närmare ett arbete, självständighet och egen försörjning. På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2023-12-13 lämnade S-gruppen ett ledamotsinitiativ för att sätta fart på en större ansökan till Samordningsförbundet, en organisation som fördelar pengar till sådana insatser. Hela initiativet nedan:

Till: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Ny ansökan till Samordningsförbundet

Enköpings kommuns pågående projekt genom Samordningsförbundet i Uppsala län – Jobbcentrum-din väg framåt – avslutas 2024-12-31. Nya ansökningar för projekt som ska starta under 2025 ska vara Samordningsförbundet tillhanda senast 2024-06-14. En ny ansökan och större behöver förberedas å det snaraste.

Det finns flera skäl till varför Enköpings kommun behöver höja ambitionerna vad gäller projekt genom Samordningsförbundet:

  • I Enköping är det en större andel av de utrikes födda barnen som har låg ekonomisk standard än i våra grannkommuner Heby, Uppsala och Håbo (SCB:s statistik för 2021).Orsaken är att deras föräldrar har för låga inkomster, ofta på grund av att de står långt ifrån arbetsmarknaden.
  • I Enköping finns en grupp unga vuxna med olika NPF-diagnoser som står långt ifrån arbetsmark-naden. Flera i denna grupp har tidigare sysselsatts genom kommunens verksamhet inom OneDotZero, men då denna avslutats finns ett behov av åtgärder som bättre kan närma hela gruppen till arbetsmarknaden.
  • Enköpings utväxling på pengar till Samordningsförbundet har varit väsentligt sämre än jämförbara kommuner. Vi betalar ca 14 kronor per invånare och får tillbaka 52. Det är långt sämre än till exempel Bålsta och Heby som under det senaste året haft projekt motsvarande 163 resp 162 kronor. Även den socioekonomiskt mycket mer gynnade kommunen Knivsta får större utväxling på sin avgift till Samordningsförbundet.

Enköping får mycket mindre pengar till projekt från Samordningsförbundet jämfört med våra grannkommuner. Diagram från Samordnigsförbundets redovisning.
  • Än värre är att Samordningsförbundets egen redovisning där projektmedlen för varje kommun jämförs med det faktiska behovet visar att Enköping inte alls får ut det vi behöver via Samordningsförbundet. Diagrammet ovan visar att vi har ett större behov än Bålsta och flera andra kommuner som har större projekt än oss.

För att få igång ett så stort projekt som Enköping behöver måste arbetet med en ansökan till Samordningsförbundet påbörjas skyndsam och ambitionerna måste höjas ordentligt jämfört med tidigare projekt.

Socialdemokraterna yrkar

att förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med LOKUS-gruppen i Enköping förbereda en eller flera ansökningar, beroende på vilket som anses lämpligt sett till syfte och samarbetspartners.

att ansökan eller ansökningarna ska omfatta åtminstone fyra gånger så stora kostnader som det projekt vi hittills haft via Samordningsförbundet.

att ansökan eller ansökningarna inriktar sig på följande prioriterade målgrupper med förslag till åtgärder.

  • Unga vuxna med NPF-diagnoser
    Förslag till åtgärder:
    – Praktik, samverkan med kommun, region, lokalt näringsliv och Arbetsförmedlingen
  • Kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svaga kunskaper i svenska
    Förslag till åtgärder:
    – Uppsökande verksamhet, se Uppsalas pågående projekt i Gottsunda
    – SFI på öppen förskola i syfte att nå föräldrar (främst kvinnor) som inte nås av andra insatser.
  • Åldersgruppen 20-29 år samt de personer som står längst från arbetsmarknaden med behov av samordnade rehabiliterande insatser.
    Förslag till åtgärder:
    – Motsvarande pågående projekt Jobbcentrum-din väg framåt

att ansökan samordnas och förankras med kommunens näringslivsenhet och HR-avdelning för att säkra praktikplatser, förankring med näringslivet och samordning med kommunens långsiktiga rekryteringsbehov

att projekt och ansökan/ansökningar ska förberedas tillsammans med Samordningsförbundets andra aktörer, dvs Region Uppsala, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

För Socialdemokraterna

2023-12-13
Johan Enfeldt, Solweig Eklund och Linus Kraufvelin