Uppförsbacke om inte socialdemokrater förmår prata om socialdemokratisk politik

I veckan skrev den tidigare S-riksdagsledamoten Juan Fonseca i Aftonbladet om en ny vänstervåg och varnade för att socialdemokraterna riskerar att missa tåget. En liten (senkommen) kommentar till hans text här. (Fonseca är inte ensam, tidigare i veckan fanns en text på samma tema av en annan socialdemokrat på DN Debatt, men här kommenterar jag några av hans punkter.)

Ur Fonsecas debattartikel.

Till att börja med håller jag med Fonseca om mycket i i sak, alltså om vilken politik som behövs, men samtidigt undrar jag lite vad han är ute efter. Hans punktlista om vad politiken borde handla om kunde ju lika gärna vara en redovisning av vad S-kongressen faktiskt beslutat. Vore det inte rimligare att lyfta fram S beslutade politik, om det nu är en S-seger han är ute efter?

  • Fonseca skriver om rätten till bostad. S-kongressen beslutade om statliga byggkrediter, förstärkta bosdatdsbidrag och en Sverigeförhandling för att lyfta eftersatta områden.
  • Fonseca vill ha trygga jobb med schyssta villkor. S-kongressen beslutade om ett långt avsnitt om en modern och rättvis arbetslinje med bland annat stärkt ställning för arbetstagarorganisationer i lagstiftningsprocesser, åtgärder inom upphandlingsregelverket för att motverka prisdumpning som leder till dåliga villkor, avskaffat karensavdrag, tillgång till företagshälsovård, sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig, riv upp försämringen av a-kassan med mera.
  • Fonseca vill att ungdomar ska få utbildning, jobb och hem som faktiskt går att leva på. Flera åtgärder i punkterna ovan syftar till det. Därtill utbyggda arbetsmarknadsutbildningar, uppstyrt utbildningsväsende med stopp för etableringsfrihet som eroderar kvalitet och utbud av yrkesutbildning, förstärkt bostadsbidrag och höjda barnbidrag, med mera. Och avgiftsfri kollektivtrafik för unga upp till 20 år.
  • Fonseca vill ha kamp mot rasism och exkludering, inte bara i retorik utan också i praktik. Det finns såklart mycket att göra här, liksom på områdena ovan, men sett till S faktiska politik är jag inte klar över vad han är ute efter. Partikongressen beslutade om böter för techbolag som inte håller efter hat och hot som ofta grundar sig i rasism eller diskriminering av olika utsatta grupper, om sanktioner mot arbetsgivare som utnyttjar utländsk arbetskraft, språkinsatser på betald arbetstid, kvalitetslyft i SFI (där de vinstdrivande verksamheterna ska bort), samt att diskrimineringsombudsmannen ska driva fler fall.
  • Fonseca vill ha verklig fördelningspolitik där de rikaste måste bidra med mera till det gemensamma. Jag får påminna om att S-kongressen beslutat om skärpt kapitalbeskattning, att de allra mest förmögna ska bidra mer, att skattebasen ska breddas med höjd beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, begränsade möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, samt rättvisare pensioner och förbättringar i socialförsäkringarna.

Fonseca skulle alltså kunna lyfta fram S politik och använda det TikTok-konto han skriver om för att sprida detta till sina tusentals följare. Istället skriver han en debattartikel i Aftonbladet och efterlyser den politik som kongressen redan beslutat om. Jag tycker det är lite bakvänt. Om inte ens vi som vill ha en socialdemokratisk regering lyfter vår egen politik lär det både bli svårt att vinna valet och att genomföra politiken efteråt.

Slutligen. När det gäller vänstervågen är det nog värt att påminna om opinionsläget.

I åldersgruppen 18-24 hade M+SD tillsammans ca 37,5 procent i senaste partisympatiundersökningen från SCB. S hade 33,4. I åldersgruppen 25-34 hade M+SD 34,6 procent. S hade 28,7 procent.

I opinionsundersökningsföretaget Verians mätningar (sju mätningar sedan nov 2024 till nu i november) varierar M+SD mellan 38,9 och 37,0 procent. S har varierat mellan 34,5 och 33,8 procent. V och MP stampar stabilt med några tiondelars variation runt 7,5 respektive 5 procent.

Det krävs fortfarande mycket jobb för att vända vinden. Och då krävs det nog att vänsterdebattörer förmår lyfta den egna sidans faktiska politik. Annars tror jag uppförsbacken kommer vara brant.

Lucka 1. Känns veckan lång? I Danmark är den kortare

Fram till 1973 sänkte vi arbetstiderna i samma takt, men sedan fortsatte Danmark sänka. Sedan 1990 har danska löntagare 37-timmarsveckor – ofta inklusive betald lunchrast. Danmarks BNP har klarat sig bra.

Och ja. Ett bra diagram förändrar väl inte världen, men kan ibland bekräfta en uppfattning, rasera en världsbild, eller bara vara kul att prata om. Ett diagram om dagen, från olika källor, med försök till rimlig blandning av ämnen. Årets diagramkalender är här. Häng med!

#EnfeldtsDiagramkalender25

Transportkompaniet

I skriften Hur mår den kommunala demokratin? Från Lunds universitet 2024 instämde 53 procent av de tillfrågade politikerna i påståendet ”Politikernas roll begränsas oftast till att granska tjänstemännens förslag”. De folkvaldas möjligheter att styra är begränsad. I alla fall uppfattar många folkvalda saken så. Jag håller med. I jämförelse med mina första politiska uppdrag för 30 år sedan tas långt fler beslut på tjänstemannanivå, och allt mer av de förtroendevaldas dagordningar handlar om styrdokument och rapporter. Som en konsekvensens av det tycker jag att besluten i de politiska organen fått lägre status.

Idag blev det här nästan komiskt uppenbart i Enköpings kommun.

Pressmeddelandet hos TT. Det plockades bort efter en stund, men det hade förstås redan nått sina mottagare via e-post.

Klockan 16.13 skickade kommunen ut pressmeddelandet om de nya taxorna för vatten och avlopp. Då var det åtminstone två timmar kvar innan vi folkvalda i kommunfullmäktigesalen kom fram till den punkten på dagordningen. Ett misstag såklart, men jag tror tyvärr också att det är en spegling av synen på kommunfullmäktiges roll.

Det är dags att ändra på det. Det vore rimligt att kommunfullmäktiges ordförande avgjorde vilka av kommunfullmäktiges beslut som ska kommuniceras som pressmeddelanden. Och när.