Moderaterna måste agera mot felaktiga utbetalningar

I januari och februari var vi några förtroendevalda i Enköping som fick fel arvode av kommunen. Jag var en av dem. Jag hade fått totalt 7150 kronor i arvode för ett uppdrag som enligt de nya reglerna inte skulle vara arvoderat.

Jag pratade med tjänstemän på kommunen. Misstaget rättades till och summan drogs av från nästa arvodesutbetalning.

En självklarhet, såklart.

Alla som någon gång fått fel lön utbetald vet att det korrigeras så snart felet upptäcks. Detsamma gäller kommunalt stöd till föreningar, personer som får försörjningsstöd eller andra bidrag. Pengar som man fått av misstag får man inte behålla. Det är inte bara logiskt, det är också viktigt för förtroendet för vilken organisation det än handlar om. Extra viktigt är det förstås när det handlar om skattepengar.

Varför skriver jag det här? Jo, det handlar förstås om en stor summa som betalats ut av misstag till ett tidigare kommunalråd i Enköping. Och nu gäller plötsligt inte den självklara principen om att man får betala tillbaka pengar man fått utan att ha rätt till.

Ur Enköpingspostens rapportering.

Kommunens tjänsteman säger denna gång enligt Enköpingspostens rapportering, att det är kommunen som gjort fel och får stå sitt kast.

Som jag visat ovan är det inte alls så det brukar gå till. Det var kommunen som gjorde missen när jag fick fel arvode i vintras också. Och det var både självklart och riktigt att misstaget skulle rättas till.

Kommunen är en politiskt styrd organisation. Politiken har det yttersta ansvaret. Ändå vill inte moderaternas kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen, Peter Book, göra något för att rätta till beslutet. Det handlar om en stor summa av skattebetalarnas pengar, enligt medieuppgifter mellan 400.000 och 600.000 kronor, men det är kanske ändå inte det största problemet med moderaternas passivitet.

Om kommunen tillämpar olika regler för olika medborgare, för olika anställda och olika förtroendevalda skadar det förtroendet både för kommunen som skattefinansierad verksamhet och för demokratin i Enköping.

Det borde inte vara svårare att få läsa handlingar i Enköping än i Uppsala

Idag uppmärksammar Enköpingsposten den interpellationsdebatt jag hade med kommunstyrelsens ordförande Peter Book, moderaterna, på kommunfullmäktige i måndags. Hela min interpellation finns nedan och det handlar alltså om varför Enköpings kommun begränsar tillgången till handlingar på ett helt annat sätt än viktiga grannkommuner. I artikeln återges ett exempel på vad varför det här är viktigt som jag använde i debatten:

Det är en märklig ordning. Ta dagens beslut om avloppsreningsverket som exempel. Ärendet har pågått i tio år men den som vill följa det har inte tillgång till protokollen.
Ett citat från kommunfullmäktigedebatten, återgett i Enköpingsposten.

Som Enköpingsposten skriver i sin artikel är det här inte en fråga där jag tror att vi vinner på polemik utan det handlar här om att samla partier över hela skalan för att få till en ändring. Jag och socialdemokraterna kommer att följa upp detta om några månader och hoppas då att kommunen vidtagit åtgärder så att också vi ska kunna läsa gamla handlingar och protokoll.

Hela interpellationen finns nedan. Svaret från Peter Book finns att läsa här.

Varför ska Enköpings medborgare ha sämre tillgång till kommunala beslut och protokoll?

Interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Peter Book (M)

Att kunna ta del av kommunala handlingar och protokoll är en viktig demokratifråga. Den medborgare, företagare eller fritidspolitiker som önskar sätta sig in i ett ärende eller kontakta en förtroendevald ska enkelt själv kunna hitta informationen. I många fall krävs det att medborgaren kan hitta information från flera möten, ibland flera år tillbaka i tiden för att helt kunna förstå och följa ett ärende. Tyvärr gör Enköpings kommun det svårt för medborgarna att ha insyn i beslutsprocessen över tid eftersom det bara finns handlingar och protokoll från en kort tidsperiod från respektive nämnd på hemsidan. Det är ett problem i sig, men Enköpings kommun avviker också från våra viktiga grannkommuner i väster, norr och öster. Handlingar från kommunstyrelsen, en obligatorisk nämnd som finns i samtliga kommuner, är ett bra exempel på hur Enköping gör det svårare för medborgarna.

I Uppsala kommun kan en medborgare, företagare eller fritidspolitiker som vill ta del av ett beslut från kommunstyrelsen hitta protokoll så långt bakåt i tiden som 2004 på kommunens hemsida. Samma sak gäller i Håbo. I Västerås finns protokoll sedan 2011. I Enköpings kommun är det äldsta kommunstyrelseprotokollet på hemsidan från 2022-01-11. Det är bara femton månader tillbaka i tiden. Jämför det med Uppsalas 19 år.

Med anledning av ovanstående vill jag interpellera Peter Book (M) med följande frågor:

varför ska inte Enköpingsborna kunna ha samma möjlighet att följa kommunala beslut som
medborgare i våra grannkommuner?
vilka åtgärder är kommunstyrelsens ordförande beredd att vidta för att göra kommunala
handlingar och protokoll mer tillgängliga för medborgarna?

2023-03-27
Johan Enfeldt
Socialdemokraterna

Dagarna för LOV i Enköpings hemtjänst verkar räknade

Allt mer tyder på att LOV (lag om valfrihetssystem), alltså den privatiseringsmodell med etableringsfrihet som varit en av borgerlighetens mest omhuldade reformer, är på väg bort från hemtjänsten i Enköping. Högermajoriteten har inlett en översyn och i dagens interpellationsdebatt i kommunfullmäktige framgick det tydligt att inget parti ville försvara LOV. Istället handlade debatten om när LOV skulle kunna avslutas. Behövs det en utredning? Det tycker moderaterna och ordförande i vård- och omsorgsnämnden Bitte Myrsell. Eller kan beslutet tas direkt? Det tyckte både socialdemokraternas Solweig Sundblad och vänsterpartiets Sverker Scheutz.

Risken att utredningen ska leda till att LOV blir kvar verkar liten. Miljöpartiet, som är ett av partierna i den styrande högermajoriteten, gick upp i debatten och klargjorde att de bestämt att de vill avveckla LOV. Perioden med etableringsfrihet för privata företag i Enköpings hemtjänst verkar därmed gå mot sitt slut.

Dagens Nyheter om överbetyg och brist på behöriga lärare i skola i Enköping

Idag har Dagens Nyheter en granskning av friskoleföretaget bakom Entréskolan som har verksamhet i Enköping.

Artikeln handlar om skillnaden mellan skolans marknadsföring – ”de bästa legitimerade lärarna med lång erfarenhet och hög pedagogisk kompetens” – och verkligheten där skolan har avsevärt lägre andel behöriga lärare än genomsnittet.

Artikeln visar också hur skolans påstående om vinst inte stämmer samt redovisar statistik från Skolverkets databas som visar att hälften av alla elever som tog examen på Entréskolan i Västerås förra våren fick högre slutbetyg i matematik än vad de presterade på nationella provet. På Entréskolan i Enköping var det så många som 85 procent.

Så sent som i mars i år var det en interpellationsdebatt om friskolor i Enköpings kommunfullmäktige. Jag frågade då kommunalrådet Peter Book, moderaterna, om hur han såg på dels det faktum att friskolor i Enköping har lägre andel behöriga lärare, dels på på orättvisan med friskolor som sätter orättvist höga betyg. I debatten tog jag upp just matematikbetygen på Entréskolan, dock utan att nämna skolans namn. (Video från debatten finns i slutet av texten.)

Peter Book svarade på frågorna. Om betygen sade han:

”Jag förutsätter faktiskt att lärarna gör också egna bedömningar löpande, att det inte är bara det nationella provet. Och då förlitar jag mig till att lärarna har den kompetensen att avgöra och sätt de betyg de sätter.”
Kommunstyrelsens ordförande Peter Book svarade på mitt inlägg där jag redovisade samma siffra för glädjebetyg som DN har med i sin granskning idag.

När det gällde frågan om hur mycket behöriga lärare Enköpings skattebetalare får för pengarna blev svaret kortfattat:

”Det tycker jag inte är en debatt vi ska ha i fullmäktige.”
Peter Book, moderaterna, i debatt om friskolors lägre andel behöriga lärare och vad Enköpings skattebetalare får för pengarna.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att moderaterna i Enköping bortser från, eller inte förstår, vinstintressets inverkan och att betyg är konkurrensmedel på skolmarknaden. Kommunalrådet litar på att professionen ska stå emot och anser att folkvalda i kommunfullmäktige ska avhålla sig från att debattera om skattepengar som ska gå till skolan används som det är tänkt.

Du kan själv se debatten i videon från kommunfullmäktigesammanträdet 2023-03-06 nedan. Mitt inlägg kommer direkt (men du kan spola tillbaka för att se också Sverker Scheutz från Vänsterpartiet som initierat debatten). Peter Books svar kommer efter cirka 47:50.

I videon syns också miljöpartiets Kenneth Hällbom uttala sig, något som vi socialdemokrater skrev en insändare om i fredags. Ja, och den centerpartist som i debatten argumenterade för att det var särskilt viktigt att få en friskola till Enköpings västra stadsdelar har nu medverkat till att underlätta för två nya i de östra.

Socialdemokraternas reservation mot beslutet om Jensens grundskola i Enköping

På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden idag hade nämnden att besluta om svar på remisser från Skolinspektionen som fått in ansökningar från friskolekoncernerna Jensen och Tellus om att starta nya skolor i Enköping. I det första beslutsunderlaget föreslogs nämnden besluta att tillstyrka båda ansökningarna, men sedan socialdemokraterna pekat på felaktigheter i underlaget fanns nu förslag om att säga ja till ansökan från Jensen och nej till ansökan från Tellus. Socialdemokraterna argumenterade tillsammans med Vänsterpartiet för att kommunen i sina remissyttranden skulle säga nej till båda ansökningarna.

Så snart protokollet är justerat länkar jag in det här. nedan är det yrkande vi försökte få igenom och reserverade oss till förmån för. Sidorna 4 och 5 i förvaltningens förslag innehåller i huvudsak siffror.

Yrkande från Johan Enfeldt och Solweig Eklund, Socialdemokraterna, och Malin Engblom, Vänsterpartiet

– att nämnden antar ett yttrande bestående av texten nedan samt sidorna 4 och 5 i förvaltningens förslag, alltså avsnittet Övriga efterfrågade uppgifter

Yttrande till Skolinspektionen angående Jensen education college AB:s ansökan om att starta ny skolenhet

En begäran om yttrande har inkommit från Skolinspektionen då Jensen education college AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem vid JENSEN grundskola Enköping i Enköpings kommun för läsåret 2024/2025. Skolan ska fullt utbyggd kunna ta emot 589 elever, fördelat på årskurser från förskoleklass till årskurs 9.

Enköpings kommun har som lägeskommun möjlighet att yttra sig till Skolinspektionen om ansökan. För att en ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola ska godkännas krävs att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Med lång sikt avses ca fem-sex år. Av förarbetena framgår även att det är lägeskommunen som ska påvisa eventuella påtagliga negativa följder på lång sikt.

Avslutningsvis bör det omnämnas att i samma ansökningsperiod som Jensen education college AB:s ansökan inkom för yttrande till Enköpings kommun inkom även en ansökan från Tellusskolan AB om en etablering av en ny Grundskola, Robinson Fannalund (diarienummer 2023:1209). Skolinspektionen måste behandla de sammantagna konsekvenserna av dessa två ansökningar.

Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser

Utrymme för ytterligare grundskoleplatser

Enköpings kommun har under flera år haft en hög befolkningstillväxt. En väsentlig del av befolkningstillväxten har bestått av barn i skolåldern vilket lett till att det är ett högt tryck på kommunens skolor. Befolkningsprognosen har dock under föregående år skruvats ner något. Prognosen visar fortsatt på en befolkningstillväxt men i en lägre takt än vad som prognostiserats tidigare år. Utifrån befintlig befolkningsprognos bedöms Enköpings tätort ha ett behov av cirka 500 grundskoleplatser 2032. För att hantera detta beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 202 om att initiera ett arbete för att planera för en ny grundskola. En förstudie beställdes i september 2022.

En etablering av Jensen education AB kullkastar kommunens långsiktiga planering av skollokaler. Det kommer innebära både ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser i de kommunala skolorna. Skolplatser i fristående skolor kan inte heller användas i den kommunala planeringen eftersom det inte går att placera elever där och eftersom kommunen inte har rådighet över antalet elever som tas in.

Negativa ekonomiska konsekvenser vid minskningar av elevantal

En etablering av Jensens grundskola riskerar att få en negativa ekonomisk konsekvens för de kommunala enheterna eftersom risken med etableringen är att elever lämnar befintliga kommunala skolor. Elevpengen är rörlig och flyttar med eleven medan de huvudsakliga kostnaderna, lokaler och personal, är fasta. För att till exempel kunna minska antalet lärare krävs att antalet klasser kan minskas och det i sin tur får pedagogiska konsekvenser då en eller flera klasser behöver splittras för att slås ihop med andra.

Om de kommunala skolorna går med underskott på grund av dess minskningar kommer de fristående huvudmännen behöva kompenseras för underskottet. Den kommunala ekonomin skulle alltså bli drabbad både av underskottet i egen regi och av att behöva betala ut motsvarande belopp i underskottskompensation till de fristående aktörerna. Detta mönster är väl känt från andra kommuner.

Enköpings skolor är särskilt utsatta eftersom kommunen under en följd av år haft en snål budget och visar en kraftig nettokostandsavvikelse nedåt jämfört med jämförbara kommuner. Marginalerna för minskat elevantal är små och inget tyder på att extra medel kommer att kunna tillföras för att täcka kostnader för tomma elevplatser.

Konkurrens om legitimerade lärare

En etablering av Jensens grundskola skulle kunna medföra att konkurrensen vad gäller legitimerade lärare kommer att öka i kommunen, men ett troligare scenario är att fler Enköpingselever kommer att undervisas av obehöriga lärare i en skola med lägre lärartäthet. Skolor som drivs med Jensens education college AB som huvudman kännetecknas generellt sett av väsentligt lägre lärartäthet och väsentligt lägre andel behöriga lärare än Enköpings kommunala skolor. Enligt Skolverkets statistik går det inom Jensens skolor i genomsnitt 17,7 elever per lärare och endast 72,7 procent av dessa är behöriga enligt måttet pedagogiska högskoleexamen. För Enköpings kommunala skolor är motsvarande siffror 13,2 elever per lärare där 87,9 procent har en pedagogisk högskoleexamen.

Detta får långsiktiga konsekvenser för såväl berörda elever som för Enköpings gymnasieskola.

Möjlig påverkan på elevsammansättningen

Boende i framför allt Bredsandsområdet kommer få Jensens grundskola som närmaste skola vid en eventuell etablering. Bredsand tillhör Enköpings socioekonomiskt mest gynnade områden och en F-9 skola inriktat specifikt mot detta område kommer att innebära ökade skillnader i elevunderlag mellan skolor i Enköping. Idag går elever från Bredsand i skolor med ett blandat elevunderlag inne i centralorten. Jensens etablering kommer därmed att få negativa konsekvenser för möjligheterna till en allsidig elevsammansättning. Detta gäller framförallt på kommunens största grundskola, Korsängsskolan.

Sammantagen bedömning

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en etablering av JENSENS grundskola Enköping kommer ha påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i Enköpings kommun.

De negativa följderna kommer vara ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska.

Enköpings kommun driver en kostnadseffektiv skolverksamhet med signifikant lägre kostnader än jämförbara kommuner. En friskoleetablering som innebär ökade kostnader per elev i de kommunala skolorna får därmed kännbara ekonomiska konsekvenser då kommunen inte längre kan driva verksamheten på samma kostnadseffektiva sätt.

En etablering av Jensen education collega AB i utpekat område kommer att få påtagliga negativa konsekvenser för möjligheterna att få en allsidig elevsammansättning på de kommunala skolorna. Detta kommer att få stora pedagogiska konsekvenser på framför allt Enköpings största grundskola.

En etablering av Jensen education college AB kullkastar slutligen den kommunala planeringen av skollokaler och får därmed påtagliga negativa organisatoriska konsekvenser.

Insändare: Vi hoppas MP håller ord om skolsegregationen

Insändare från den socialdemokratiska gruppen i Utbildnings- och arbetsmarknaden idag. Bakgrunden är att nämnden idag ska svara på remisser från Skolinspektionen om ansökningar från två friskolekoncerner som vill bygga skolor i Enköping.

Uppdatering: Efter nämnden kan vi tyvärr konstatera att miljöpartiets ord i kommunfullmäktige om att motverka segregationen inte betydde någonting alls. Miljöpartiet hade möjlighet att rösta på socialdemokraternas förslag där vi mer argument om bland annat risk för ökad segregation avstyrkte etablering av Jensens F-9 skola med inriktning mot Bredsand.

Läs insändaren här eller nedan!

Vi hoppas MP håller ord om skolsegregationen

Två friskolekoncener, Jensen och Tellus, vill bygga skolor för totalt cirka 1 000 elever i Enköping. Nu vill Skolinspektionen veta hur kommunen ser på konsekvenserna i form av ökade kostnader och ökad segregation. På fredag 21 april fattar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden sitt beslut och i sommar vet vi om Skolinspektionen ger tillstånd eller ej.

När kommunfullmäktige debatterade friskolor i en interpellationsdebatt i mars var Miljöpartiets Kenneth Hällbom tydlig. Han var å ena sidan positiv till friskolor, å andra sidan både medveten om och negativ till de effekter de kan ha på segregation. Därför sade han att han krävt av en annan friskolekoncern som varit aktuell, Internationella Engelska Skolan, att de skulle anpassa sitt urval så att de segregerande effekterna skulle minska.

”Ska en friskola etablera sig, och att vi ska medverka till den etableringen [..] med en markanvisning, då vill jag kunna påverka den friskolans intagning.”
Tyvärr har Miljöpartiet hittills inte fått igenom det kravet när det gäller friskolekoncernern Jensen och Tellus. När vi socialdemokrater försökte få beslutet om detaljplan för en av de nya skolorna uppskjutet tills vi vet om skolan får start-tillstånd sade Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Nystart Enköping nej. Miljöpartiets och Kenneth Hällboms ord i kommunfullmäktige hade inte nått fram till hans koalitionskamrater. Samma sak hände med försäljning av mark till den andra friskolan.

Vi socialdemokrater ansåg att kommunen borde vänta med att sälja marken tills vi vet om koncernen får tillstånd. Högermajoriteten sade nej och marken är redan såld. Centerpartiets Ulrika Ornbrandt försvarade beslutet genom att säga att om inte den här koncernen bygger så kan någon annan göra det. Ett uttalande som visar att Centerpartiet faktiskt är helt ointresserade av vilka skolor vi har i Enköping. Av Kenneth Hällboms löfte om att försöka påverka friskolans intagning blev intet. Kommunen hade kunnat ställa krav om åtgärder mot segregation i samband med markförsäljning och detaljplan. Nu är den möjligheten borta.

Vi hoppas nu att Miljöpartiet i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan hjälpa oss att rätta till misstaget. På fredag finns chans att lämna ett yttrande där vi gemensamt påtalar de påtagliga negativa konsekvenserna för ekonomi och segregation och riskerna för behov av stora besparingar i Enköpings skolor.

Ställer Miljöpartiet upp, eller är Kenneth Hällbom överkörd?

Johan Enfeldt, Solweig Eklund, Tina Löfgren,
Socialdemokrater i Enköping

S pekade på fel i siffrorna – högermajoriteten vänder om en av friskoleansökningarna i Enköping

Det har kommit nya handlingar till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde imorgon fredag. I det första utskicket fanns förslag om att nämnden skulle tillstyrka etablering av båda de två skolor som friskolekoncernerna Tellus och Jensen vill bygga i Enköping.

Efter att socialdemokraterna påpekat att beräkningen av antalet skolplatser i underlaget var felaktig har det nu kommit nya handlingar. Nu rekommenderas avslag på en av skolorna, i handlingarna handlar det om den nya Robinsson-skola som Telluskoncernen vill etablera i Fanna. Enköpingsposten rapporterar om det här.

Det är positivt att det nu finns ett underlag som faktiskt säger att det blir negativa konsekvenser för Enköpings kommunala skolor om nya friskolor etablerar sig. Vi socialdemokrater anser att dessa konsekvenser uppstår även med en koncernskola. En annan effekt är att Enköpings skattebetalare kommer att få färre behöriga lärare och lägre lärartäthet kommer eftersom de båda koncernerna som en del i sin affärsmodell sparar både på personal och kompetens.

Vi kommer därför att arbeta för att Enköpings kommun ska rekommendera Skolinspektionen att säga nej till båda friskolorna eftersom effekten skulle bli svåra ekonomiska konsekvenser för skolorna i Enköping samtidigt som segregationen skulle öka.

Fel siffror bakom besparing på de mest utsatta hushållen i Enköping

På kommunstyrelsen igår 2023-04-11 beslutade den styrande högermajoriteten (de gamla allianspartierna, miljöpartiet och Nystart Enköping) att skicka ut ett förslag om besparingar på remiss till nämnderna. Jag lovar att återkomma om besparingspaketet i stort och varför vi socialdemokrater reserverade oss, men i detta inlägg vill jag fokusera på en av punkterna: Högermajoriteten vill spara försörjningsstöd, alltså det som fortfarande ofta kallas socialbidrag och är samhällets sista skyddsnät.

Enköpings kommun har under de senaste 3 åren gjort stora överskott, totalt över 400 miljoner kronor. I det läget är det orimligt att lägga en besparing som ensidigt drabbar Enköpings mest utsatta. Så här stod det i beslutsförslaget:

Ur beslutsunderlaget till kommunstyrelsens möte igår 2023-04-11.

Så vad står det här?

Först står det att Enköpings kommun betalar ut 1202 kronor per invånare i ekonomiskt bistånd och att snittet i Uppsala län var 889 kronor per invånare. Enköping skulle alltså ha över 30 procent högre kostnader än kommunerna i länet. Sedan står det att besparingen ska göras genom sänkt schablonbidrag. Det är en term som inte används längre, vilket vittnar om okunskap om gällande regler, men i klartext står det sänkt ersättning för den som beviljas försörjningsstöd.

Den som vet lite om befolkningsstrukturen i Uppsala län undrar nog om det är troligt att Enköpings kommun skulle ha över 30 procent högre kostnader för försörjningsstöd än genomsnittet i Uppsala län. Det syns faktiskt också i diagrammet. Där står att siffran är ett så kallat ovägt medelvärde vilket innebär att snittet räknats ut per kommun utan att ta hänsyn till antal invånare. För att förklara med ett exempel:

Om Uppsala med ca 240 000 invånare har en snittkostnad på 1450 kronor och Knivsta med 20 000 invånare har 250 kronor så går det inte att med någon större hederlighet säga att snittkostnaden för försörjningsstöd i de två kommunerna blir 850 kronor, alltså hälften av 1450+250 eller 1700/2. Alla inser att invånarantalet måste vägas in. Då blir snittkostnaden 1358 kronor.

Om högermajoriteten valt att hämta ut ett annat diagram från samma statistiktjänst (Kolada) så hade det här synts tydligare. Enköping ligger klart under Uppsala och Tierp (och tidigare år också Heby, men deras siffror för 2021 saknas ännu).

Uppsalas folkmängd får stor tyngd. Det verkliga snittet för kostnader för försörjningsstöd år 2021 i Uppsala län var 1213 kronor. Enköpings 1202 kronor ligger därmed strax under genomsnittet. (Sannolikt är snittet i Uppsala län ännu lite lite högre eftersom Hebys siffror inte räknats upp för 2021.)

Ändå lade högermajoriteten fram förslaget.

Nu säger moderaterna och de andra att det inte ska bli några familjer eller enskilda som ska drabbas av mindre pengar i plånboken utan att det handlar om att få fler i arbete. På mötet ändrade de en mening så att det nu inte står att schablonbidraget ska sänkas utan att det handlar om att fler ska bli självförsörjande.

Det är såklart bra att högermajoriteten backar från det uttalade förslaget om att sänka nivån på försörjningsstödet, men förslaget är fortfarande tveksamt. För det första är det inget nytt att försöka få fler i arbete, det är något som flera nämnder och förvaltningar arbetar kontinuerligt med. För det andra är det knappast troligt att en så stor besparing kommer kunna göras under bara andra halvan av 2023. Risken är tvärtom stor att de hushåll som har svårast att få ekonomin att gå ihop får det ännu tuffare.

Utgångspunkten, att Enköpings kommun skulle sticka ut med såpass mycket högre kostnader än snittet i Uppsala län, kvarstår dock även efter den ändring högermajoriteten beslutade om. Vad har de för intresse av att svartmåla arbetet för att få fler människor i Enköping att klara sin egen försörjning?

Att högermajoriteten fattar beslut på felaktiga underlag är illa, men att de har en så felaktig bild av Enköpings kommun är nästan värre. Det är klart att om en kommun styrs av partier som tror att vi sticker ut på ett dåligt sätt så blir politiken också därefter. Kanske hade förslaget aldrig lagts om man från början gjort en korrekt jämförelse av kostnaderna i Enköping och snittet i Uppsala län?

Fel för miljoner i Enköpings skolbudget – nu kan felet rättas till

Idag skriver Enköpingsposten om felet i skolbudgeten som jag tidigare berättat om här. På kommunfullmäktige i måndags ställde jag en så kallad enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Book (m). Svaret blev positivt. De sex partierna i högermajoriteten kan nu tänka sig att bevilja en tilläggsbudget, något som snabbt skulle stoppa åtminstone några av de besparingsåtgärder som förbereds för att klara en kärv ekonomi.

Jag lämnade för socialdemokraternas räkning direkt över ett så kallat ledamotsinititativ med begäran om tilläggsbudget till ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Magnus Johansson från moderaterna.

Artikel i Liberal Debatts temanummer om skolpolitik

I slutet av november 2022 arrangerade den anrika föreningen Frisinnade klubben en temadag om skolpolitik. Det var ett mycket ambitiöst program och jag deltog med ett pass under rubriken ””.

Som en följd av konferensen gjorde tidskriften Liberal Debatt ett temanummer om skolpolitik med flera av talarna på konferensen. Mitt bidrag publicerades under rubriken Kommunal skola blir aldrig bättre utan rikemansbarnen och började med ett citat ur Fridtjuv Bergs upprop för en gemensam folkskola från 1883:

”Men de uppoffringar, som härför äro av nöden, skola aldrig göras såvida hon [folkskolan] ej med brinnande intresse omfattas av hela folket, således äfven av de inflytelserikare samhällsklasserna, och detta blir aldrig fallet, så länge staten fortsätter att upprätthålla rikare utrustade parallellskolor som täfla med folkskolan samt undanrycka henne dessa samhällsklassers barn och därmed tillika så godt som hela deras intresse för folkskolans höjande.”
Ur Fridtjuv Bergs upprop Folkskolan såsom bottenskola. Ett inlägg i en viktig samhällsfråga, från 1883.

Mitt föredrag och min text handlar om vad som hänt i svensk skola under 15 år, om vad skolmarknaden gjort med segregationen, om bostadssegregationen, om skolans kompensatoriska uppdrag, och inte minst – vad vi borde göra istället.