På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens (UAN) sammanträde 20240221 beslutade högermajoriteten att tillstyrka en detaljplan för en ny skola i Fanna. Ärendet gällde en ny skola som det ännu inte finns något tillstånd från Skolinspektionen för, men det handlar om en nu skol för friskolan Tellus (tidigare Robinsson). I yttrandet som högermajoriteten röstade igenom står bland annat att Tellusskolan är i behov av nya lokaler, att en ny Tellus-skola kan avlasta den kommunala skolan och att kapaciteten med 170 nya elevplatser behövs. Det här är fel på flera sätt. Det riskerar dessutom att bli mycket kostsamt för Enköpings skattebetalare och elever.
För det första är det mindre än ett år sedan en enig nämnd bestämde sig för att säga nej till skolan i fråga. Då ville inget parti i Enköping att skolan skulle byggas.
För det andra sade Skolinspektionen nej. Skolan håller inte måttet. Skolinspektionens skrev i sitt beslut att ”sökanden inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna avseende litteratur, utrustning och skolbibliotek”. Plötsligt är den sortens kvalitet oviktig för de styrande partierna i Enköping. Telluskoncernens syn på sådana frågor är väl känd. Regleringar och krav på läroböcker, skolgårdar och lärartäthet kallade koncernens VD Bijan Fahimi föraktfullt för planekonomiska regleringar så sent som för bara ett år sedan. Kort därefter sade alltså Skolinspektionen nej till hans skola av just sådana skäl.
För det tredje stämmer det inte att en ny Tellusskola kan avlasta den kommunala skolan. Skälet till det är enkelt – friskolor kan ha helt olika profil. Alla inser att kommunen inte skulle kunna hänvisa föräldrar till exempelvis en religiös skola med fotbollsprofil. En sådan skola måste själv attrahera föräldrar. Lika lite kan kommunen räkna med kapacitet hos Tellus och placera barn där. Vilken profil Tellus har idag är känt, hur det ser ut i höst är det ingen som vet. Det bestämmer koncernen själv. Kommunen måste alltid kunna erbjuda elever plats i en kommunal skola. De kostnader detta medför ska enligt regelverket också Tellus-skolan ha del av. Därmed riskerar en ny friskola att ytterligare urholka den kommunala skolans resurser.
För det fjärde kan kommunen inte ens räkna med att barn som går hos Tellus idag kommer att gå kvar där. Ägaren väljer själv vilken profil skolan ska ha. Det kan se helt annorlunda ut inför nästa termin. Så gick det för elever på en annan friskola, Dibber i Sollentuna. När de kom tillbaka efter sommarlovet hade ägaren bestämt att byta profil och börja med undervisning på engelska.
För det femte hjälper det föga att Telluskoncernens Robinsson-skolor redan finns i Enköping. Friskolor köps och säljs. Det visar inte minst finansmannen Roger Akelius försök att bli huvudägare i Academedia. Om han lyckats hade mer än 100000 barn och elever i Academedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor fått en ägare med en helt annan pedagogisk idé än vad deras föräldrar hade valt. Akelius ville flytta undervisning utomhus, ifrågasatte betyg och ville ha en skola med terminsavgifter.
Robinsson-skolorna startade en gång i Enköping men ägs nu av den börsnoterade koncernen Tellus. VD Bijan Fahimi har gjort klart att han tycker att det är bra att skolor köps och säljs:
Med dagens system kan skolor och förskolor köpas och säljas. En entreprenör som har utvecklat en skola eller en förskola men inte kan driva den vidare, behöver inte lägga ned sitt livsverk. Istället kan grundaren avyttra skolan mot betalning. Detta innebär att en aktör som vill expandera kan köpa nya skolor och utveckla sin verksamhet. Denna möjlighet har lett till en konsolidering i branschen, och vi ser nu att flera större aktörer har kommit fram.
I politisk retorik framställs ibland denna förändring som något negativt. I realiteten är detta en hälsosam utveckling.
Tellus-koncernens VD Bijan Fahimi tillsammans med styrelseordförande Thomas Gür i Dagens Industri 2021-05-26.
Med Telluskoncernens syn på skolan är vi alltså långt ifrån det ideal där föräldrar och elever väljer skola. I Bijan Fahimis värld är det helt rimligt att en ägare genom att köpa en skola väljer sina elever, ja, eller väljer pedagogisk inriktning åt de familjer som har sina barn där för tillfället. Precis som Roger Akelius tänkte sig.
Och som om inte det räckte. I ärendet precis innan på samma (!) sammanträde röstade en enig nämnd för en skrivning om att skärpa kraven på att skolgårdar ska uppfylla Boverkets rekommenderade storlek om 30 kvadratmeter per barn.
Tiden det tog för högerpartierna att ändra sig och tillstyrka en detaljplan med bara drygt halva (!) ytan räknades i minuter.
Nu har vi alltså en situation där högermajoriteten satt kommunens tjänstemän på att jobba fram en detaljplan för en skola som:
- Högerpartierna själva sagt nej till
- Skolinspektionen sagt nej till
- Ingen vet kommer få tillstånd att starta
- Kommunen inte kan använda om det saknas kapacitet
- Tvärtom försvårar kommunens egen lokalplanering och riskerar att höja kommunens kostnader
- Har en skolgård som inte är i närheten av att uppfylla de krav nämnden just beslutat om
Socialdemokraterna lade ett eget yrkande med en annan text. Den finns att läsa i protokollet och i ett separat inlägg här. Frågan gick till omröstning där vi socialdemokrater förlorade med 6-3. Sverigedemokraterna slöt upp på samma sida som moderater, centerpartiser, kristdemokrater, liberaler och Nystart Enköping.
Men det är inte kört än. Fler instanser i kommunen ska säga sitt innan kommunen kan godkänna detaljplanen. Moderaterna och de andra partierna i högermajoriteten har alltså chans att ändra sig. Och sedan ska Skolinspektionen säga sitt.