I onsdags beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden om det som högermajoriteten kallar nämndplan, ett nytt tillskott till floran av styrdokument i Enköpings kommun.

Vi socialdemokrater ansåg att högermajoriteten för mycket fokuserade på skolans resultat och för lite såg till verksamhetens förutsättningar. Vi menar att det vi förtroendevalda ytterst gör genom budget och andra styrmedel är att besluta om vilka förutsättningar lärare och annan skolpersonal får för att skolan ska fungera. Det tycker vi borde avspeglas i nämndplanen. Trots en serie av diskussioner och så kallade workshops lyckades vi inte få med oss majoritetens moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater, miljöpartister och nystartare på detta. Därför lade vi till slut ett eget yrkande om de centrala avsnitten. Viktiga skillnader gentemot majoriteten är:

• att vi vill se ett mål om att Enköpings skolor ska komma ifatt andra kommuners skolor vad gäller resurser (pengar),
• att vi vill följa hur skillnader i skolors förutsättningar utvecklas,
• att vi vill se lokalförsörjning som ett prioriterat utvecklingsområde,
• att vi har en bredare ansats vad gäller arbetsmarknadsfrågor.

Till skillnad från majoriteten vill vi inte heller bygga ut administrationen genom att ta fram ett nytt eget sätt att mäta ungdomars framtidstro. Majoriteten skriver i sin plan:

Framtidstro låter sig inte lätt mätas utan här behöver olika tillvägagångssätt och metoder utforskas. I dagsläget finns inga nyckeltal som utan detta är något som kommer tas fram under året som en del av arbetet att ta fram ett nuläge.

Ur högermajoritetens nu beslutade nämndplan för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Det här riskerar inte bara att kosta resurser centralt på Utbildningsförvaltningen utan också skapa merarbete ute på skolorna. Att ta fram ett nytt eget mått ger också andra problem. Dels finns ingen jämförbarhet med andra kommuner, dels tar det tid innan det finns data som gör det möjligt at jämföra över tid. Vi menar att det rimliga är att använda ett mått som redan finns, regionens så kallade Liv- och hälsa ung-undersökning. I denna undersökning finns mått på framtidstro så långt tillbaka som sedan 2013 och i några fall ända sedan 2005. Det är dessutom en undersökning som det finns upparbetade rutiner för och som görs utan at det kommer kosta oss i Enköping pengar som vi kunde använt till undervisning. Tyvärr valde högermajoriteten istället mer pappersarbete.

Hela yrkandet nedan:

Socialdemokraternas förslag till Nämndplan med budget 2024 och plan för 2025–2026 för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Socialdemokraterna yrkar att avsnitten Nämndens utvecklingsmål för grunduppdraget samt Nämndens nyckeltal för grunduppdraget ersätts med motsvarande avsnitt nedan:

Nämndens utvecklingsmål för grunduppdraget

Ökad framtidstro hos barn och ungdomar

Nämnden ser att det finns en oroande trend i samhället vad gäller en minskad framtidstro hos barn och unga. Trenden är synlig både på nationell, regional och lokal nivå och kan kopplas ihop med ett ansträngt samhällsläge vad gäller exempelvis ekonomi, klimat och pandemi.

Förskola och skola har en viktig roll i att stärka framtidstron för barn och elever, båda vad gäller tron på sin egen förmåga och möjligheten att påverka sin omvärld i en bättre riktning. Att lyckas i skolan bidrar till att barn och unga mår bättre och får en god grund för att ta sig an olika delar av livet.

Att ha klarat av skolan är centralt för individens framtidsutsikter och därmed också framtidstro. Nämnden ska fortsatt följa både andel behöriga till gymnasieskolan och andelen som klarar sin gymnasieexamen. För nämnden är det också centralt att bättre förstå orsaken till att en grupp elever inte når behörighet. Ett projekt kommer att initieras för att kunna följa dessa individer.

Förhoppningen är att genom att lära oss mer om varför dessa inte nått gymnasiebehörighet kan vi få nycklar till att nå fler framöver. Projektet kommer att följas upp efter ett år för att se om det finns åtgärder som redan är identifierade och möjliga att implementera. För att utvärdera arbetet med målet kommer nämnden också att följa andelen elever som inte når gymnasiebehörighet samt den andel som inte klarar gymnasieskolan.

Framtidstron följs också genom de så kallade Liv och hälsa ung-undersökningarna som har data för framtidstro inom olika områden sedan 2013 respektive 2005 (beroende på område).

Ökad likvärdighet i Enköpings förskolor och skolor

Enköpings kommunala skolor har generellt sett en hög andel behöriga lärare, men även hos oss finns skillnader i förutsättningar inom och mellan skolor. Det handlar om både resurser, personal och skolors förutsättningar i form av elevunderlag och yttre faktorer. Ökad likvärdighet handlar om att minska och kompensera för sådana skillnader. Ett utvecklingsmål för nämnden är därför att utjämna sådana strukturella skillnader mellan skolor. Det är därför nödvändigt att nämnden följer dessa.

Nationell statistik visar att Enköpings förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasieskolan alla uppvisar lägre kostnader än förväntat enligt måttet nettokostnadsavvikelse. Verksamheten är alltså underfinansierad relativt andra kommuner, för grundskola och fritidshem är avvikelsen särskilt stor. Ett utvecklingsmål är därför att den negativa nettokostnadsavvikelsen ska minska.

Förbättrad lokalplanering och lokalförsörjning

Enköping har under en lång följd av år varit en tillväxtkommun och det är uppenbart att planering och färdigställande av skollokaler haft svårt att hänga med. Eftersom tillväxten enligt prognoserna kommer att fortsätta är det nödvändigt att nämnden tillsammans med andra delar i kommunen stärker planeringen av lokaler för skola och förskola. Planeringen ska syfta till:

• ett bättre handlingsutrymme och för svängningar i elevunderlaget
• förutsägbarhet för föräldrar, elever och personal
• motverka segregation
• att undvika att skolor växer sig större än vad de planerats för och vad de praktiska förhållandena medger.

Träffsäkra åtgärder för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden

Enligt Arbetsförmedlingens statistik för december 2023 uppvisar Enköpings kommun en hög skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda jämfört med våra grannkommuner. Därtill har vi länets högsta arbetslöshet bland utrikesfödda kvinnor. Det är därför nödvändigt att nämnden fokuserar insatser på de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Förutom utrikes födda handlar det om invånare med svaga kunskaper i det svenska språket samt invånare med funktionsnedsättningar. Enköping har hittills inte förmått använda de resurser för insatser mot dessa grupper som finns till förfogande via samordningsförbundet. Ett utvecklingsmål är därför att verksamheten som drivs med resurser därifrån ska öka kraftigt och fokusera på grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Särskilda insatser behövs för kvinnor med svaga kunskaper i det svenska språket samt vuxna med funktionsnedsättning.

Nämndens nyckeltal för grunduppdraget

Utvecklingsmål	Nyckeltal
Ökad framtidstro hos barn och ungdomar	– Framtidstro enligt Liv och hälsa ung – Andel i % som når behörighet till gymnasieskolan – Andel i % som tar gymnasieexamen inom tre respektive fyra år – Andel elever som ej når behörighet utan att tillhöra gruppen nyanlända eller sent inflyttade
Ökad likvärdighet i Enköpings förskolor och skolor	– Skillnader i strukturella förutsättningar som resurser, personal, elevunderlag och andra yttre faktorer, mellan olika enheter inom förskola och skola – Nettokostnadsavvikelse för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskolan
Förbättrad lokalplanering och lokalförsörjning	– Planering för framtida skolor och upptagningsområden i ett 10-årsperspektiv.
Träffsäkra åtgärder för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden	– Ökat bidrag till arbetsmarknadsinsatser från Samordningsförbundet – Antal individer, fördelat på olika grupper långt från arbetsmarknaden, som tar del av arbetsmarknadsinsatser. – Antal individer i SFI – Antal individer i som deltagit i SFI på öppna förskolan – Effekt av arbetsmarknadsinsatser

För Socialdemokraterna
Johan Enfeldt, Solweig Eklund, Tina Löfgren