I veckan kom Skolverkets statistik över personal för läsåret 2023/24. Enköpingsposten uppmärksammade Enköping starka siffror vad gäller lärarbehörighet. Det är mycket glädjande och är ett kvitto på att det görs ett bra arbete i skolorganisationen i Enköpings kommun. Det finns dock skäl att nyansera bilden lite. Det är tyvärr stora skillnader mellan friskolor och kommunala skolor.
Enköpingsposten skriver att 339 av 403 heltidsanställda (lärartjänster omräknat till heltid) i grundskolan hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, vilket motsvarar 84,1 procent. Det gäller dock på totalen. Skolverket redovisar för friskolor och kommunala skolor separat. Då får vi en annan bild. De kommunala skolorna når över 89 procent, friskolorna landar under 65 procent. För Enköpings skattebetalarna borde det vara en oacceptabel skillnad. Friskolorna ersätts enligt samma regler som de kommunala. Trots det är det alltså stor skillnad mellan kommunala skolor och friskolor.
Endast en av tio lärare i Enköpings kommunala skolor saknar lärarbehörighet.
I friskolorna i Enköping är var tredje (!) lärare obehörig.
Den här bilden är inte heller ny. Vi har sett samma gap en följd av år.
Diagrammet avser skolor i Enköpings kommun. Källa: Skolverkets statistik.
Vi kan också se hur det ser ut på skolnivå. Mönstret är tydligt. Den överlägset största friskolan i Enköping, Kunskapsskolan med över 600 elever når bara 70 procent. Bara en friskola klarar snittet bland de kommunala, den lilla F-5 skolan Robinsson Svedia med 85 elever. Väsentligt sämre ställt är det i högstadiet inom samma koncern. Robinsson-skolorna ingår i Tellus-koncernen och på Robinsson Vårfru finns 173 elever i årskurs 6-9. Inte ens hälften av lärarna är behöriga. Den kommunala Grillbyskolan ligger fortfarande lågt men har en stark uppåtgående trend. Det är viktigt att den fortsätter.
Diagrammet avser skolor i Enköpings kommun. Källa: Skolverkets statistik.
Kan inte Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden göra något åt det här? Tyvärr inte. Regelverket säger att vi ska betala samma ersättning till friskolorna som till våra kommunala skolor, men friskolorna bestämmer själva hur de vill använda skolpengen. Uppenbart är att behöriga lärare är lägre prioriterat. Vad orsaken är får såklart friskolorna svara för själva, men det är väl känt att obehöriga lärare är billigare att anställa. Eftersom de har sämre anställningstrygghet är de också enklare att byta ut.
Det Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan göra är däremot att arbeta för likvärdiga förutsättningar i de kommunala skolorna, bland annat vad gäller andel behöriga lärare. Socialdemokraterna ville ha ett sådant mål i nämndplanen för mandatperioden, men där fick vi nej av den koalition av Moderater, Centerpartister, Liberaler, Kristdemokrater, Nystart Enköping och Miljöpartiet som styr i Enköping. De vill hellre mäta resultat. Läs mer om det i ett blogginlägg från i våras.
Den kommunala skolan i Enköping står i alla fall stark gentemot friskolorna och det är tydligt att det är i de kommunala skolorna vi får bäst utbildade lärare för pengarna.
Varje år får partierna i Enköping partistöd i förhållande till antalet mandat i kommunfullmäktige. I reglerna som kommunfullmäktige beslutat om är syftet tydligt:
Partistödet ska användas för att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin och partistödet ska användas för politisk verksamhet med anknytning till Enköpings kommun. Partistödet ska användas till ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att öka medborgligt inflytande och valdeltagande i kommunen.
Ur Regler för partistöd antagna av kommunfullmäktige
Varje år ska partierna redovisa hur de använt pengarna och på kommunfullmäktige 2024-06-17 ska redovisningarna godkännas. Det ger oss en god inblick i vad partierna gör. Tydligast är att titta på hur mycket pengar olika partier skickar iväg till andra delar av partiorganisationen. För Moderaterna handlar det om nästan hälften av partistödet eller 160000 kronor.
Sammanställning baserad på kommunfullmäktiges beslut om partistöd för 2023 samt partiernas redovisningar av hur stödet använts. Gröna staplar visar hur stor andel av partistödet som partierna använder i Enköping, grå visar hur stor andel som skickas vidare till andra delar av partiorganisationen. För detaljer, se tabellen längre ned.
Moderaterna får förstås svara för hur pengarna till riksorganisationen kommit demokratin i Enköping till del. Även Liberalerna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna skickar betydande delar av sitt partistöd till riksorganisationen. Bara tre partier låter alla pengar stanna i verksamheten i Enköping: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Nystart Enköping. Det sistnämnda partiet har ju ingen riksorganisation, ska kanske tilläggas.
För den som vill se mer detaljer redovisas siffrorna för 2023 i tabellen nedan.
Sammanställning baserad på kommunfullmäktiges beslut om partistöd för 2023 samt partiernas redovisningar av hur stödet använts.
Vad gör då vi socialdemokrater med partistödet. Jo, av redovisningen till fullmäktige framgår att vi lägger en stor andel på lokalkostnader. Sedan den första maj 2022 finns vi på Kyrkogatan 15. Det är ett beslut som jag tycker har varit ett lyft. Med en egen lokal har vi fått bättre fart på partiarbetet och vi är mer närvarande i centrala Enköping. Ännu viktigare är att allt fler kommunmedlemmar – alla vi som bor här och företagen som verkar i kommunen – fått lättare att komma i kontakt med oss. Vi märker också att fler och fler lärt sig var vi finns. Och vi har kommit närmare alla som rör sig i centrum.
Att vi använder stora delar av partistödet till en lokal har också andra effekter. Vuxenskolan, Svensk Fastighetsförmedling, Kemtvätten, Mäklarhuset, Vedugnen och de andra verksamheterna på Kyrkogatan har en granne istället för en tom lokal på andra sidan gatan. Med tanke på hur prioriterat det är med ett levande centrum för alla partier i Enköping hoppas vi att fler partier följer efter. Jag är i alla fall övertygad om att närvaro av fler partier i centrum skulle ha positiva effekter.
Är du nyfiken på socialdemokraterna? Hör av dig så bokar vi en träff, eller prova bara att knacka på när du går förbi.
Idag är det åtta år sedan Labour-politikern Jo Cox sköts och knivskars på kampanjmöte inför den brittiska EU-folkomröstningen. Mordet fick mig att börja började förstå vad som hände i det som då kallades alternativhögern. Det var inte bara mordet som chockade mig utan det närmast besinningslösa raseriet mot media. Såhär efter vår svenska EU-valrörelse är parallellen tydlig. Raseriet mot media blev en bärande del i kampanjen för ett av Sveriges största partier. Dåtidens frontfigurer i alternativhögern (jag nämnde i en text Stefan Molyneux och Paul Joseph Watson) närmaste vrålade ut att media skulle använda mordet på Jo Cox för att skrämma väljarna. Parallellen till vår nyss avslutade valrörelse med Åkessons rasande tal till nationen och den efterföljande kampanjen mot media är tydlig. På valdagen skickade SD ut ett mass-SMS med texten ”Låt inte TV4:s påverkansoperation vinna EU-valet.”
Det Tim Snyder varnade för i sin lilla skrift On Tyranny händer. ”The symbols of today enable the reality tomorrow”. Ord och uttryck spelar roll, förflyttar vad som är möjligt att säga och påverkar inte bara debatt utan också förslag i sak. För åtta år sedan var attacker på etablerade medier otänkbara från stora partier. I dag är de vardagsmat. Över tio år av trash-talk har gjort sitt. Det började i den svenska alternativhögern, men det blev snart tydligt hur internetkändisar i utkanten av den etablerade svenska högern också följde med i vad som hände runt Stefan Molyneux, Paul Joseph Watson och andra alt-right-profiler. Vi fick plötsligt kryptiska utspel på svenska om MSM:er, mjölkdrickande och tecknade grodor. Inte bara från extremrörelserna utanför partierna utan också från etablerade politiker. ”Bara ett skämt”, hette det ofta om någon ifrågasatte. Idag är attacker på media en i breda politiska kretsar accepterad del av det politiska samtalet. Vi som vill annat har en svår uppgift inför nästa valrörelse. Det är bara två år dit. En bra början är nog att plocka upp den där boken av Tim Snyder i sommar. On Tyranny: Twenty Lessons from the Twentieth Century. Och prata med grannen. Hemma, i lunchmatsalen, på bussen eller omklädningsrummet.
Långt inslag i radio om Palestina idag. Jag tycker det fattades något. Det är ju helt sant att Sverige erkände Palestina i oktober 2014. Det är också sant att få stater följde efter. Däremot tog EU-parlamentet ställning för ett erkännande av Palestina som självständig stat redan i december samma år (EU-parlamentet kan dock inte formellt erkänna stater). Det intressanta här var röstsiffrorna. Resolutionen antogs med hela 498 för, 88 mot och 111 som avstod. Drivande var bland annat den liberala gruppen som då hette ALDE.
Den svenska regeringen 2014 var alltså inte så ensam som det låter idag, utan det fanns en bred rörelse tvärs stora delar av det politiska Europa. Omröstningen gav också perspektiv på den även då hårt polariserade svenska debatten. Moderaterna i EU-parlamentet röstade för, tillsammans med S, V, MP, och FI.
De svenska liberalerna från C och dåvarande FP i ALDE skiljde ut sig. Mot resolutionen röstade SD, KD och halva FP (Cecilia Wikström). Den andra halvan av FP (Marit Paulsen) avstod tillsammans med C som då representerades av Frederick Federley.
Efter trollfabriksavslöjandet. Ja, och efter reaktionerna, krumbukterna och de uteblivna konsekvenserna. En hel rad gamla alliansare i regeringen röt som bara möss kan göra. Samtidigt satt de still i båten.
Idag är vi nog framme vid en punkt där frågan inte är var den där röda linjen går, utan om den finns överhuvudtaget. Den eventuella osäkerhet som fanns om gränserna inför valet 2022 är nu definitivt borta.
Det är inte så länge sedan egentligen, men nånstans där våren 2021 pågick fortfarande en diskussion om vad som skulle komma efter alliansen. (Inte på riktigt kan man nog säga i efterhand. Slaget var avgjort redan före valet 2018, men det tog lite tid att fasa ut gamla företrädare, städa undan budskap och anpassa retorik och framtoning till den nya tiden.) Timbro gav ut en antologi där unga, mestadels i alla fall, liberaler skrev om nästa projekt. Jag återvänder till en text jag skrev om den då.
De båda Timbro-redaktörerna Emanuel Örtengren och Zebulon Carlander hoppades på ett nytt alliansliknande projekt och bjöd in en blandning av äldre och yngre skribenter, de flesta med en bakgrund i eller koppling till Moderaterna och Centerpartiet, att ge sin syn på borgerlighetens vägval. Det var påfallande spretigt och jag minns att jag tänkte:
– Hur ska det gå att bygga ett gemensamt projekt av det här?
Samtidigt skrev redaktörerna i en nyckelmening att ”de parlamentariska omständigheterna kanske har placerat Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i samma ringhörna”. Och kanske var det inte svårare än så. Det nya projektet definierades inte av politik utan av att välja ringhörna. Det går förstås en rät linje från den gamla Johan Jakobsson-folkpartismen med socialdemokraterna som huvudfiende hit. Efter att ha läst boken skrev jag:
”Den borgerliga identiteten av idag verkar inte vara definierad av gemensamma ståndpunkter, utan mer av vad den inte är. Att vara borgerlig handlar helt enkelt mer om att inte vara vänster än om att tycka något särskilt i sak. Och skulle man råka tycka samma sak som Socialdemokraterna så är det i alla fall viktigast att inte samarbeta med dem.”
När ideologin inte väger tyngre än så reduceras politiken till ett val av ringhörna. Den politiska hållningen får helt enkelt anpassas till vad motståndaren tycker, till vad som krävs för att få vara kvar i det där hörnet utan sossar.
För partier och partister som valt ringhörna på det sättet ökar såklart toleransen för vad de andra på samma sida har för sig. En välvillig tolkning är att prestige, positioner, kontakter och lojaliteter väger så tungt att det går att rationalisera ett beslut att stanna kvar. Lika sant är dock antagligen att den egna identiteten som ”borgerlig” räcker långt. Och ordet ”borgerlig” utläses allt mer som en sorts ursvensk synonym till ”inte socialdemokrat”.
Borgerlig har blivit en negation snarare ett begrepp med eget innehåll.
Där ligger antagligen en god del av förklaringen till att de röda linjerna både flyttats och suddats ut.
De båda redaktörerna som letade ett nytt alliansprojekt, Emanuel Örtengren och Zebulon Carlander, arbetar förresten båda idag i regeringskansliet.
Budgetprocessen inför 2025 har inletts med att tjänstemän i kommunen fastställt en resursfördelningsmodell där varje nämnd får reda på hur mycket pengar som kommer att finnas 2025. Idag har Enköpingsposten en artikel om vad som väntar med högermajoritetens sätt att se på saken.
Enköpingspostens rubrik 2024-04-25.
Bakgrund
Budgetprocessen börjar med att varje nämnd göra vad som kallas en verksamhetsanalys och se vad denna tänkta ram kommer att få för konsekvenser. (Om du vill läsa mer om budgetprocessen och problemen den dras med finns ett inlägg här.) I detta inlägg försöker jag först förklara lite av bakgrunden och sedan redovisar jag hur Socialdemokraterna yrkade när frågan var uppe för beslut i nämnden 2024-04-17.
Det är alltså inte frågan om att riktiga beslut om verksamhetsförändringar redan nu, utan det ska i så fall ske när budgeten är fastställd, vilket sker i slutet av året, 2024-11-12. Än så länge är det förslag och analys som nämnden jobbar med.
Budgetförutsättningar
Socialdemokraterna anser att det är en stor brist att budgetramarna och de förutsättningar som gäller för dessa varken har redovisats för eller beslutats av förtroendevalda politiker. Det minskar legitimiteten i arbete med budgeten och riskerar att leda till onödigt arbete med att planera för en budget som kommer att ändras när besluten får politiska församlingar. Detta är dock inget som vare sig UAN eller Utbildningsförvaltningen kan lastas för.
Nettokostnadsavvikelse
Socialdemokraterna vill understryka att de föreslagna budgetramarna med stor sannolikhet kommer att innebära att Enköpings skolor och förskolor halkar efter övriga kommuner ytterligare när det gäller ekonomiska resurser. Enligt måttet Nettokostnadsavvikelse från SKR har grundskolan i Enköping under åren 2020 – 2022 relativt den förväntade referenskostnaden varit underfinansierad med mellan 7,5 och 9,2 procent. För fritidshemmen har avvikelsen varit ännu större, mellan 16,3 och 25,6 procent.
Socialdemokraterna anser att nämnden här måste peka på de stora belopp det handlar om i negativ avvikelse relativt andra verksamheter i kommunen. En enig nämnd tog upp detta problem i beslutet om verksamhetsanalys. Det är bra.
Nettokostnadsavvikelse, miljoner kronor. Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden (”strukturellt förväntad” kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet. Redovisas i miljoner kronor.
En konstlad motsättning mellan besparingar på personal och på icke lagstadgad verksamhet
I kontexten runt beslutet och i majoritetens hantering finns en grundtanke om att spara antingen på icke lagstadgad verksamhet eller på personal. Det är en konstlad och felaktig motsättning.
För det första innebär de allra flesta möjliga besparingarna på icke lagstadgad verksamhet också att spara på personal. Om vi till exempel avvecklar öppna förskolan eller tar bort möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid innebär det i båda fall att vi minskar på personalen.
För det andra finns det en lång rad saker en kommun gör som inte är lagstadgade. Vi behöver till exempel inte ha öppen förskola, fotbollsplaner, omklädningsrum, föreningslokaler eller kulturhus. Om vi börjar hävda att vi inte ska bedriva verksamhet som inte är lagstadgad blir det helt enkelt inte mycket till kommun kvar.
För det tredje finns det en rad lagstadgade verksamheter som vi kan organisera på olika sätt. Lagen säger att vi ska bedriva förskola och grundskola, men inte var.
Socialdemokraterna menar att flera icke lagstadgade verksamheter riktar sig till grupper som har stora behov och att göra besparingar som ensidigt drabbar dessa grupper är orimligt.
Jag kommenterar frågan om icke lagstadgade verksamheter och förslaget att ta bort kommunala feriearbeten för ungdomar. I Enköpingsposten 2024-04-25.
Så här löd socialdemokraternas yrkande när beslutet om verksamhetsanalys togs i nämnden 2024-04-17:
Socialdemokraternas yrkande inför beslut om verksamhetsanalys enligt Enköpings kommuns styrmodell (KS 2023/422)
Ökade vistelsetider i förskolan
Av underlaget framgår att ökade vistelsetider i förskolan inte räknats som en volymökning. Detta är en stor brist eftersom ökade vistelsetider, precis som fler barn, kräver mer personal. Nämnden bör därför kräva att längre vistelsetider under de senaste åren räknas som en volymökning och att nämnden kompenseras för detta i kommunens resursfördelningsmodell.
Nybyggnadspeng
Enköping har under flera år investerat stort i nya förskolor och på senare år också gymnasieskola samt grundskolor. Detta medför ökade lokalkostnader.
I avsnittet Särskilt om ersättning för lokalkostnader i Skolförordningen 14 kap 6 § anges följande
”Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3).”
Ur Skolförordningens kapitel 14.
Socialdemokraterna anser att nämnden med hänvisning till förordningen skyndsamt ska inför en så kallad nybyggnadspeng med en modell som tillämpas i Sundbyberg som förebild. Med en sådan skulle alla skolor och förskolor får en skolpeng beräknad på en genomsnittlig lokalkostnad exklusive merkostnaden för de lokaler som byggts under de (förslagsvis) senaste fem åren. Skolor och förskolor med nya lokaler får då under de första fem åren ett tillskott i form av en nybyggnadspeng som täcker de högre lokalkostnaderna, men som inte påverkar ersättningen till fristående skolor.
Enligt de kalkyler som på senare tid redovisats för nämnden skulle en sådan modell ha potential att spara 10-12 miljoner kronor per år. Modellen kan införas successivts för olika skolformer.
Ökande kostnader för politisk verksamhet
Nämnden har under 2023 beslut att utöka arbetsutskottets storlek till fem ledamöter. Socialdemokraterna röstade emot denna förändring. I ett ansträngt budgetläge framstår utökningen som än mer svårmotiverad och vi föreslår därför att arbetsutskottet storlek ändras till att åter bli tre ledamöter.
Övriga åtgärder för att få budget i balans
Nämndens analys visar att:
det med givna budgetramar saknas ca 30 miljoner kronor för att upprätthålla verksamheten med samma ambitionsnivå som 2024.
möjliga besparingar genom att avveckla icke lagstadgade verksamheter är orealistiska och i flera fall snabbt skulle leda till ökade kostnader i andra nämnders verksamhet.
Socialdemokraterna anser att föreslagna besparingar på icke lagstadgade verksamheter mycket träffsäkert skulle drabba de grupper som i många fall har störst behov av nämndens verksamheter. Det enda realistiska alternativet är därför att den nödvändiga besparingen på 30 miljoner kronor uppnås genom sänkt personaltäthet inom nämndens verksamheter, såväl lagstadgade som icke-lagstadgade sådana.
Socialdemokraterna konstaterar också att den givna budgetramen innebär ett snabbt och stort avsteg från kommunfullmäktiges prioriteringar i budgeten för 2024. Där angavs Ökat fokus på barn och unga som en prioriterad satsning med bland annat bättre förutsättningar för våra förskollärare, barnskötare, skollärare, kuratorer och lärare i fritidshem att bidra till ett bättre liv för alla barn.
Socialdemokraterna yrkar att:
Nämnden begär att resursfördelningsmodellen tar hänsyn till ökade vistelsetider som en volymökning
En modell för beräkning av skolpeng med separat Nybyggnadspeng skyndsamt utreds med sikte på att införa i beslut om internbudget och prislista för 2025.
Arbetsutskottets storlek ändras till att vara tre ledamöter
Ytterligare besparingar för att uppnå budget i balans uppnås genom sänkt personaltäthet inom nämndens verksamheter, såväl lagstadgade som icke-lagstadgade sådana.
Hur det gick?
Vi förlorade omröstningen vilket gjorde att högermajoritetens yrkande om att spara på feriejobb för ungdomar och öppen förskola gick igenom. Sista ordet är dock inte sagt om detta utan kampen fortsätter.
Kanske läste du i Enköpingsposten om socialdemokraternas förslag att införa en modell för skolpeng som vi kallar nybyggnadspeng. Bakgrunden är det svenska skolsystemets regler för ersättning till fristående skolor. Så här funkar det och så här har vi tänkt med vårt förslag om nybyggnadspeng.
Ett av grundproblemen med skolpengen är vad som händer när en kommun investerar i nya lokaler:
Nya skolor och förskolor leder till högre hyror
Högre hyror leder till högre kostnad per elev och barn
Högre kostnad per elev och barn leder till högre skolpeng till fristående skolor och förskolor
Friskolorna och de fristående förskolorna får alltså högre ersättning när kommunen investerar i nya lokaler, helt utan att behöva göra några motsvarande investeringar själva.
Detta har hänt:
Våren 2023 begärde socialdemokraterna i UAN en utredning om hur skolpengen skulle kunna beräknas utan att fristående utförare får extra pengar utan att ha några nya kostnader.
Utredningen lämnades till nämnden men förslaget har inte genomförts. Förvaltningen bedömde då att de kostnadsbesparingar som eventuellt skulle vara möjliga genom att ersätta fristående enheter för faktiska lokalkostnader inte är tillräckliga i relation till de administrativa kostnaderna detta förfarande skulle medföra. Vi socialdemokrater meddelade då att vi skulle fortsätta att driva frågan. Nu gör vi det.
Det inledande budgetarbetet inför 2025 pekar på ett svårt ekonomiskt läge. Dessutom har vi nu svart på vitt om hur om stora gratisbelopp till fristående skolor och förskolor som det handlar om.
Beräkningar visar att enbart en ny förskola ger de fristående utförarna ett tillskott på över en miljon kronor. Siffran måste ses i ljuset av att Enköpings kommun investerat stort i nya förskolor och förskolor.
En uppskattning är att fristående utförare tack var dessa investeringar på några års sikt kommer att få 10-12 miljoner kronor årligen utan att själva behöva göra något alls.
Nybyggnadspeng
Tanken med nybyggnadspeng är att alla skolor och förskolor får en skolpeng där lokalkostnadsdelen baseras på en genomsnittlig lokalkostnad exklusive de lokaler som byggts under de senaste fem åren.
Skolor och förskolor med nya lokaler får sedan under de första fem åren ett tillskott i form av en nybyggnadspeng som täcker deras högre lokalkostnader, men dessa påverkar inte ersättningen till fristående skolor.
Får man göra så här?
I avsnittet Särskilt om ersättning för lokalkostnader i Skolförordningen 14 kap 6 § anges följande:
”Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet.Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3).”
Socialdemokraterna har tagit upp detta i vårt yrkande i den så kallade verksamhetsanalys som inleder budgetprocessen för 2025. I nämnden fick vi dock nej, men vi kommer att ta upp frågan igen när ärendet når kommunstyrelsen.
Enköpingsposten rapporterar idag om Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut att bygga ut Korsängsskolan och Bergvretenskolan till 1000 elever vardera. Som framgår av artikeln motsätter vi socialdemokraterna oss detta. Vi kommer att fortsätta att arbeta för bättre alternativ.
Enköpingspostens nätupplaga 2024-04-23.
Lite bakgrund:
Enköping växer och behöver därför plats för fler elever i skolorna. Samtidigt måste skolorna placeras och planeras så att vi motverkar segregation. Därför har vi socialdemokrater länge drivit på för att snabba på bygget av Lillsidanskolan, för en ny grundskola i tätorten och vi har jobbat för att stoppa nya friskoleetableringar. Tyvärr kännetecknas skolplaneringen i Enköping med moderat styre av kortsiktighet och oförmåga att fatta beslut. Det tydligaste exemplet på det är att årskurs 9 som lämnar Enöglaskolan i år har gått hela sin skolgång i en evakueringsskola. Orsaken till det var att moderaterna förhalade bygget av Lillsidanskolan i hopp om att en friskola skulle bygga istället. Oförmågan har dessutom kostat Enköpingsborna stora pengar eftersom bygget nu dessutom blev mycket dyrare som en följd av förseningen.
Men nu handlar det om Korsängen och Bergvreten. Innan vi går vidare måste vi förstå hur stor är en skola med 1000 elever är. En sak vi vet är att en så stor F-9-skola kommer att ha vad vi kallar fyra paralleller, dvs det kommer finnas fyra klasser i varje årskurs. Erfarenheten visar att då räcker inte specialsalar (NO, idrott mm) till utan det behöver byggas mer sådana än vid tre paralleller. Det är alltså tveksamt om det är rationellt att bygga ut. Sedan har vi storleken i sig
I hela Sverige finns bara 16 kommunala skolor med fler än 1000 elever. Därtill finns tre friskolor. I hela Uppsala län finns inte någon så stor grundskola. De två största grundskolorna i Uppsala län är Valsätraskolan och Sverkerskolan i Uppsala. De har 968 respektive 859 elever i årskurs F-9.
Därför har vi socialdemokrater protesterat från början.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tar varje år beslut om en lokalbehovsplan. Hösten 2022 fanns i den inga planer på storskaliga utbyggnader av Bergvreten och Korsängen. Däremot fanns en ny grundskola i centralorten med. Hösten 2023 ändrade Enköpings högerstyre på detta och strök den nya grundskolan och istället börja planer för att bygga ut Bergvreten och Korsängen till 1000 elever. Socialdemokraternas reservation mot beslutet löd då som följer:
”Nämnden har i och med dagens beslut kört över sitt eget beslut om förstudie gällande placering av ny kapacitetshöjande grundskola i Enköpings tätort. Under det år som gått har nämnden inte fått kontinuerlig återrapportering om arbetets utveckling, utan istället föreslås nu större utbyggnader. Vi ser med oro på att lokalbehovsplanen nu istället fokuserar på stora kapacitetsökningar i befintliga skolor, något som inte diskuterats i nämnden. Konsekvenserna av grundskolor med över 1000 elever bör diskuteras politiskt och kostnaderna för renovering/utbyggnad av äldre byggnader bör tydligare ställas mot kostnaden för en ny modern skola. ”
Socialdemokraternas reservation mot beslut om lokalbehovsplan 2023-10-16.
I förra veckan handlade det alltså om att nästa steg för ombyggnationerna. Vi socialdemokrater yrkade då avslag på besluten som handlade att godkänna driftskostnad för större lokaler, att utöka investeringsbudgeten för de större skolorna samt att föreslå kommunstyrelsen att ta ett genomförandebeslut. Det sista är ett nödvändigt steg innan det kan bli något bygge.
Vi yrkade också på:
att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beställer en ny förstudie avseende ombyggnation för att Korsängsskolan också i framtiden ska ha en kapacitet på 700-800 elever. I förstudien ska särskild uppmärksamhet ges åt friytor, trafiksituation och barnperspektiv.
att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden återupptar planeringen för den nya grundskola i centrala Enköping som nämnden beställt en förstudie för och som var en del i lokalbehovsplanen 2022-10-19.
För Bergvretenskolan hade vi motsvarande yrkanden. I korthet innebär vår ställning alltså att:
vi säger nej till skolor med 1000 elever.
vi säger ja till nödvändig upprustning av befintliga skolor med ungefär befintligt elevantal.
vi kräver att förstudier för upprustning ska ta hänsyn till friytor (skolgård och utemiljö), trafiksituation och barnperspektiv. Det sistnämnda är vi mycket oroliga för.
vi kräver att planering för en ny grundskola i centrala Enköping återupptas i enlighet med vad som var beslutat hösten 2022.
Nu fortsätter processen. Vi kommer bilda opinion, frågan ska behandlas i Tekniska nämnden och vi kommer att agera i kommunstyrelsen. Tveka inte att höra av dig om du undrar något eller vill hjälpa oss socialdemokrater att få till en bra planering av rimligt stora skolor.
I januari väckte socialdemokraterna i Enköping frågan om ett tågstopp i Grillby. Bakgrunden var en förfrågan från Västerås om stöd för ett tågstopp vid Finnslätten. Vi tyckte då att det vore rimligt att samtidigt väcka frågan om bättre möjligheter att resa med tåg också för Enköpingsbor.
Enköpingspostens rubrik 20 januari 2024.
När socialdemokraternas oppositionsråd Jesper Englundh väckte frågan i en intervju i Enköpingsposten var intresset först svalt från den högermajoritet som styr Enköping. Moderaternas kommunalråd Peter Book sade i samma artikel att Enköpings infrastruktur diskuterades i olika forum, men att ett tågstopp i Grillby inte var med.
Redan nu kan vi konstatera att socialdemokraternas påtryckningar haft effekt. I tisdags, 2024-04-09, beslutade kommunstyrelsen om ett svar till regeringen på en remiss om inriktningsbeslut för transportsystemet. En enig kommunstyrelse beslutade då om ett yttrande där följande stycke fanns med:
Från Enköpings del vill vi också framhålla att vi i en framtida utbyggnad av regiontågstrafiken i Stockholms län ser en möjlighet att planera för och investera i ett tågstopp i Grillby.
Ur Enköpings kommuns yttrande över Trafikverkets rapport Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen.
Ett tågstopp i Grillby är nu alltså Enköpings kommuns officiella ståndpunkt!
Fortfarande är det långt kvar, men att det nu råder enighet om behovet gör att vi kan agera starkare gentemot Trafikverket, i region Uppsala och i dialog med region Stockholm.
Budgeten är politikens ansvar och Bitte Myrsell är ordförande för nämnden. Det här handlar inte om ledarskapet i tjänstemannaorganisationen utan om att Bitte inte tagit sitt ansvar.
Socialdemokraternas oppositionsråd Jesper Englundh i Enköpingsposten 2024-03-16.
Idag får vi socialdemokrater oväntat medhåll. I Enköpingsposten uttalar sig kommunens ekonomidirektör om budgetproblemen och säger:
Det är alltid den politiska nämnden som är ytterst ansvarig för budgeten. Det är den som ska fatta beslut om åtgärder som får budgeten i balans.
Enköpings kommuns ekonomichef i Enköpingsposten 2024-03-25.
Förstår moderaterna allvaret? Att en majoritet i en kommun får så stark kritik från ledande tjänstemän torde vara tämligen unikt.
