Insåg igår kväll att det gått fem år sedan mordet på den brittiska labour-politikern Jo Cox. Hon sköts och knivskars flera gånger när hon kampanjade i samhället Birstall, inte så långt ifrån Leeds. Det var bara en vecka kvar till Brexit-omröstningen och parallellerna till mordet på Anna Lindh var förstås givna, även om Cox mördare greps redan efter bara några timmar. Precis som i fallet med Anna Lindh fanns det hos Jo Cox mördare också en historik av psykiska problem, men här fanns också något annat. Mördaren hade kopplingar till ett högerextremt brittiskt parti såväl som till en amerikansk nynazistisk organisation.
För mig blev mordet också ett uppvaknande vad gäller den svenska och internationella alternativhögern. Den blev plötsligt verklig och inte bara ett ord.
På väg till en tillställning jag skulle till på kvällen då för fem år sedan såg jag ett inlägg från nyhetstjänsten bubb.la i mitt twitterflöde. Som många andra i och runt liberalerna där jag var aktiv hade jag hört talas om och tryckt på följ-knappen för den “frihetliga nyhetstjänsten” vars grundare hade ett förflutet i Centerpartiet och året innan hade fått priset till Johnny Munkhammars minne av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
Inlägget löd kort och gott: “Molyneux, Watson: Mordet på brittisk politiker utnyttjas av EU-vurmare, påstår falskt att det var politiskt… “ och en länk till Youtube. Jag klickade.
Stefan Molyneux och Paul Joseph Watson var nya bekantskaper för mig då. Två herrar som ifrågasatte uppgifterna om förövarens politiska sympatier och med ett raseri jag chockades av ansåg att mordet nu utnyttjades skamlöst av Remain-kampanjen. Det hade bara gått några få timmar sedan mordet. Videon finns inte kvar sedan Youtube stängt av Molyneux men The Wayback Machine har kvar en artikel av Watson på Infowars samma dag. “THE POLITICAL ESTABLISHMENT WILL EXPLOIT THE MURDER OF JO COX TO KILL BREXIT”. Full av länkar till Watsons eget twitterflöde där han skrev att de som antyder politiska motiv måste avgå. I artikeln står saker som att “The media will use the Jo Cox shooting as a way to push the pro-EU narrative. Watch it happen in real time. Agenda “journalism” och att media omedelbart efter mordet spridit falska uppgifter om förövarens politiska hemvist. Allt påstods ske i syfte att skrämma väljarna att rösta för att Storbritannien skulle stanna i EU.
Men det var inte artikeln i sig som var vändpunkten för mig. Det var dels raseriet i videon (och insikten om hur många följare de här herrarna hade), dels att länken spreds av vad som bara något år tidigare varit en svensk liberal startup. Vad händer?
Jag bestämde mig för att börja ta del av lite mer material från den svenska alternativhöger jag hittade. Och lite amerikansk. Det var lärorikt. Och skrämmande. Fortfarande lyssnar jag på ett avsnitt av deras poddar emellanåt. Molyneux har jag tappat bort sedan han stängts av från flera plattformar, men innan dess var det slående hur misogyni och främlingsfientlighet blandades med libertarianskt tankegods samt hat mot liberaler, feminister och miljörörelsen på ett för mig mycket obehagligt sätt. Svenska bubb.la är numera baserade i Ungern och har i sina poddar ett mycket mer resonerande tonfall, men trots det känns många av greppen igen. Samma signalord där som hos den amerikanska alternativhögern. Det är godhetssignalering, pk-manualer och MSM:er. Samma ironiserande om “vänstern”, om “liberaler” och om miljörörelsen. Samma resonemang om “nationer” och “folk”. Samma vurm för beväpnad befolkning. Samma avsky för skatt och skattefinansierad verksamhet.
För mig har det varit ett uppvaknande att se hur argumentationen från det som först hördes hos en ganska extrem amerikansk höger spred sig via en europeisk och svensk alternativhöger ända in i de etablerade partierna. Ord har betydelse. Tim Snyder skrev i sin On Tyranny – Twenty lessons from the twentieth century, nionde lektionen:
“Be kind to our language. Avoid pronouncing the phrases everyone else does. Think up your own way of speaking, even if only to convey that thing everyone is saying.”
Ur nionde lektionen i On Tyranny – twenty lessons from the twentieth century av Timothy Snyder
Ord, uttryck och symboler som får stå oemotsagda normaliseras. Det gäller också sådana som när de ifrågasätts viftas bort med ett “det var bara skoj, förstår ni inte ett internet-skämt?”. I en annan av Snyders lektioner, den tredje, pekar han på just detta. Hot och hat får inte normaliseras i det offentliga rummet. “The symbols of today enable the reality of tomorrow.” Att se hur symboler, argument och uttryck spritt sig från amerikansk alternativhöger in i svensk dagspolitik visar hur rätt han har. Snyders bok är inte bara en bra historielektion utan också en manual för att hantera en vardag där alternativhögerns och högerextremismens tankar och uttryck tyvärr fått allt större utrymme. Tankar och uttryck som det är svårt att bortse från betydelsen av, nu fem år efter mordet på Jo Cox. Tankar och uttryck som också spelat stor roll för förändringen av det svenska politiska landskapet.