Minns ni högerns raseri om familjeveckan? Nu vill kristdemokraterna förlänga föräldraledigheten med sex (!) månader

2018 föreslog socialdemokraterna en reform där familjer skulle kunna få ledigt fem dagar per år när skolan/förskolan var stängd. Reformen skulle införas successivt och fullt utbyggd kosta fem miljarder. Högern gick i spinn. Svenskt Näringsliv spred en kalkyl om en samhällsekonomisk kostnad på nästan 33 miljarder. Att den effektivt smulades sönder av nationalekonomer hindrade inte högern att jämföra kostnaden med budgeten för polisen. Moderatkvinnornas ordförande, riksdagsledamoten Josefin Malmqvist, hävdade att vi kunde få 58.932 poliser för pengarna. (Vilket med tanke på att vi då hade knappt 21.000 poliser i lander faktiskt var lite sorgligt.)

Ebba Busch rasade och ställde möjlighet att vara ledig näs skolan var stängd mot satsningar på assistans. Några sådana har vi för övrigt inte sett från KD efter valet. Ersättningen för assistans räknas upp med långt mindre än vad lönerna ökar och med mindre än en tredjedel av höjningen av försörjningsstödet. Funktionsrättsorganisationerna fick inga nya pengar alls utan måste skära ned för att hantera kostnadsökningar.

I helgen har KD sitt riksting och behandlar en proposition, alltså ett förslag från partistyrelsen, om ny familjepolitik. Första punkten handlar om att förlänga föräldraförsäkringen med sex (6) månader. Eftersom föräldraledigheten kostar staten uppåt 40 miljarder för 13 månader på sjukpenningnivå handlar KD:s förslag om en ökad kostnad i storleksordningen 15-20 miljarder. Skulle Svenskt Näringsliv göra en likadan kalkyl som för familjeveckan skulle siffran förstås bli mångdubbelt större.

Var är näringslivshögern och moderaterna nu när ett regeringsparti på deras egen sida föreslår dramatiska utgiftsökningar för mer ledighet och mindre arbete?

Transportinfrastruktur är borde vara till mer för oss resenärer än för företagen som bygger

För en tågresenär innehåller gårdagens DN-artikel om kommande neddragning av trafiken på sträckan Stockholm-Göteborg ren ondska. På grund av upprustning måste trafiken dras ned till hälften, men det visar sig att det skulle gå att lösa detta med mindre störningar. Om arbetet förläggs nattetid och utförs med specialutrustning skulle störningarna kunna minimeras. Trafikverket säger också att de samhällsekonomiska kostnaderna skulle bli lägre. MEN ÄNDÅ väljer Trafikverket en metod som kommer innebära mer störningar. FÖR ATT DET INTE SKA BLI ORÄTTVIST MOT ENTREPRENÖRER SOM JOBBAR MED SÄMRE TEKNIK. Jag skär tänder.

Det här är för övrigt också långt ifrån svenska traditioner av att låta företag med ny och bättre teknik slå ut äldre verksamheter och på så vis stärka oss som land.

Ur artikeln: ”Den metod Trafikverket valt kräver enligt operatörer DN talat med omkring 24 timmars aktivt arbete för att byta den så kallade utliggaren och tråden på en sektion av järnvägen, motsvarande 1200 meter.
Men med den maskin som statens eget underhållsbolag har tar samma jobb bara kring åtta timmar. En holländsk entreprenör med stor verksamhet i Sverige har maskiner som uppges klara den dubbla sträckan, 2400 meter, på drygt sex timmar. Men ingen av dessa sätts in här.”

Moderaterna måste agera mot felaktiga utbetalningar

I januari och februari var vi några förtroendevalda i Enköping som fick fel arvode av kommunen. Jag var en av dem. Jag hade fått totalt 7150 kronor i arvode för ett uppdrag som enligt de nya reglerna inte skulle vara arvoderat.

Jag pratade med tjänstemän på kommunen. Misstaget rättades till och summan drogs av från nästa arvodesutbetalning.

En självklarhet, såklart.

Alla som någon gång fått fel lön utbetald vet att det korrigeras så snart felet upptäcks. Detsamma gäller kommunalt stöd till föreningar, personer som får försörjningsstöd eller andra bidrag. Pengar som man fått av misstag får man inte behålla. Det är inte bara logiskt, det är också viktigt för förtroendet för vilken organisation det än handlar om. Extra viktigt är det förstås när det handlar om skattepengar.

Varför skriver jag det här? Jo, det handlar förstås om en stor summa som betalats ut av misstag till ett tidigare kommunalråd i Enköping. Och nu gäller plötsligt inte den självklara principen om att man får betala tillbaka pengar man fått utan att ha rätt till.

Ur Enköpingspostens rapportering.

Kommunens tjänsteman säger denna gång enligt Enköpingspostens rapportering, att det är kommunen som gjort fel och får stå sitt kast.

Som jag visat ovan är det inte alls så det brukar gå till. Det var kommunen som gjorde missen när jag fick fel arvode i vintras också. Och det var både självklart och riktigt att misstaget skulle rättas till.

Kommunen är en politiskt styrd organisation. Politiken har det yttersta ansvaret. Ändå vill inte moderaternas kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen, Peter Book, göra något för att rätta till beslutet. Det handlar om en stor summa av skattebetalarnas pengar, enligt medieuppgifter mellan 400.000 och 600.000 kronor, men det är kanske ändå inte det största problemet med moderaternas passivitet.

Om kommunen tillämpar olika regler för olika medborgare, för olika anställda och olika förtroendevalda skadar det förtroendet både för kommunen som skattefinansierad verksamhet och för demokratin i Enköping.

Mitt inledande inlägg om hyrpersonal i regionfullmäktiges budgetdebatt

(Transkriberat från Region Uppsalas sändning av sammanträdet 2023-06-07, därav stundtals mera tal- än skriftspråk. Bakgrunden här är att kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att skena, vilket ställer till problem för ordinarie personal, patienter och ytterst alla oss medborgare.)

Ordförande, åhörare och ledamöter.

Viktor Waldau (V) tyckte att vi pratade för lite om hyrpersonal. Så låt oss rätta till det då.

Det är några här, från alliansen framförallt, som har klagat lite på socialdemokraternas budget och att vi går för hårt åt hyrpersonalen och att det inte är realistiska besparingar. Men jag ska börja i en annan ände och ställa frågan till Emilie Orring, jag ska läsa lite ur en handling:

”Utfasningen av hyrpersonal ska ske successivt, i enlighet med en handlingsplan som upprättats av regiondirektören. Under 2019 är målet att minska andelen kostnad för inhyrd personal till 2 procent av Region Uppsalas personalkostnader i egen regi, för att sedan minska ytterligare till 1,5 procent 2020 respektive 1 procent 2021.”

Detta var ur den av fullmäktige antagna regionplan och budget för 2019. Det är fem år sedan. Då hade fullmäktige gått ur ett 2018 där hyrpersonalen hade kostat 245 miljoner kronor vilket naturligtvis var helt ohållbart. Förra året kostade hyrpersonalen 444 miljoner, Det blev inte vare sig 2 procent 2019, 1,5 procent 2020 eller 1 procent 2021. Det blev över 5 procent 2022 som går till hyrpersonal. Och man måste då ställa sig frågan, tycker jag. Dels kan vi som fullmäktige ställa oss frågan om vi har gjort tillräckligt för att följa upp de här besluten, men det är också rimligt att ställa frågan om de styrande har kontroll på det här. Är det alliansen som kommer klara av att rätta till de här problemen när man dokumenterat har misslyckats kapitalt under de senaste fem åren?

Så, vad står det då egentligen i den här budgeten som vi håller på och diskuterar nu? Jag ska säga att jag är glad att Malin Sjöberg Högrell (L) faktiskt pekade på att vi måste vi göra något åt det här och det står faktiskt i budgeten att nu ska vi ska ner till 2 procent, redan 2024. Jag skulle tycka att det var jättebra om vi gjorde det. Men det innebär trots allt att vi ska ner till en kostnad som är 280 miljoner lägre 2024 än vad det var 2022. Och då är frågan, finns det några realistiska åtgärder beslutade och vidtagna för att uppnå det här? När socialdemokraterna i regionstyrelsen försökte få igenom ett antal kraftfulla åtgärder i början på det här året så blev det avslag. Och det jag är orolig för det är att vi hamnar i en situation där vi fastställer en budget idag där det står att målet är två procent – det står inget om pengar i budgeten, men det kommer översättas till pengar i verksamheten. Om det inte finns några kraftfulla åtgärder beslutade för att uppnå de här två procenten, då kommer det ganska snart komma en sån här tertialrapport på våren, där det står att hyreskostnaderna är högre än budget. Då kommer verksamheten att tvingas spara. Det är besparingar som sker utan politiska prioriteringar, dvs vi dumpar ansvaret i knät på vårdpersonalen istället för att ta ansvaret själva. Det är besparingar som kommer minska trivseln, som kommer göra det enklare att rekrytera för de här bemanningsföretagen. Så det är den stora risken med den här modellen vi har haft, att år efter år hoppas att hyrpersonalkostnaderna ska gå ner och så gör vi ingenting när de går upp.

Om jag summerar vad som har hänt de senaste fem åren på hyrpersonalsområdet så kan man säga att, om man läser årsredovisningarna, så har vi haft en budget på 657 miljoner totalt över fem år för hyrpersonal. Utfallet har varit 1,331 miljarder, mer än det dubbla. Jag känner inte till några skattefinansierade verksamheter där det här tillåts, förutom just hyrpersonal. Och därför måste det här göras någonting åt. Och då är det tråkigt att konstatera att de konkreta förslag som socialdemokraterna faktiskt lade i regionstyrelsen i januari, att de bara röstades bort.

Jag stannar där.

Jag fick inget svar av regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M), men det blev en bra debatt med Malin Sjöberg Högrell (L).

Tung EU-kritik mot marknadsskolan

Det var länge sedan det svenska skolsystemet enbart ifrågasattes av olika aktörer till vänster. Senast häromveckan kritiserade EU-kommissionen Sverige för att vårt sätt att hantera skolval ökar segregationen. Friskolor tillåts göra ett orättvist urval baserat på kötid.

EU-kommissionen pekar också på hur friskolor skapar egna kriterier för att kunna göra ett önskat elevurval. Den hårdaste kritiken från kommissionen handlar om hur betygsinflationen tar ifrån elever rättvisa möjligheter att komma in på önskade utbildningar. Lika möjligheter för alla elever gäller inte i Sverige. Även här pekar kommissionen på friskolorna. Jämförelser av elever med samma betyg visar att de från kommunala skolor klarar gymnasiet bättre.
Orättvisorna har en gemensam nämnare: marknadsskolan, som gör det lönsamt att hitta rätt elever. Marknadsskolan där höga betyg är bra marknadsföring i konkurrensen om eleverna och den medföljande skolpengen. Marknadsskolan som gör segregation till en lönsam affär. Marknadsskolan som konsekvent missgynnar elever i kommunala skolor.

Regeringsföreträdare har i tal och skrift aviserat förändringar. Regeringen har till och med i ett protokoll gjort en markering som är så nära ”vi hade fel” det går att komma. Förra året kom Riksrevisionen med tung kritik mot hur skolpengen är utformad och att den missgynnar kommunala skolor. Strax före jul svarade regeringen Kristersson att den höll med. Men inte bara det. Regeringen fastslog att ”ett förslag om ändrade nivåer bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader, till exempel när det gäller kostnaden för ansvaret att tillhandahålla skola för alla elever”. En proposition med exakt den innebörden röstade regeringspartierna nej till bara ett halvår tidigare.

Nu är det upp till bevis. Tänker utbildningsdepartementet agera eller stannar regeringen vid ord? Om regeringen har ändrat sig på riktigt är det enkelt. Det är bara att lägga fram den redan utredda och remissbehandlade propositionen som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna röstade nej till för mindre än ett år sedan.

Jag och LOs vice ordförande Therese Guovelin skriver i Dagens Samhälle.

Det borde inte vara svårare att få läsa handlingar i Enköping än i Uppsala

Idag uppmärksammar Enköpingsposten den interpellationsdebatt jag hade med kommunstyrelsens ordförande Peter Book, moderaterna, på kommunfullmäktige i måndags. Hela min interpellation finns nedan och det handlar alltså om varför Enköpings kommun begränsar tillgången till handlingar på ett helt annat sätt än viktiga grannkommuner. I artikeln återges ett exempel på vad varför det här är viktigt som jag använde i debatten:

Det är en märklig ordning. Ta dagens beslut om avloppsreningsverket som exempel. Ärendet har pågått i tio år men den som vill följa det har inte tillgång till protokollen.

Ett citat från kommunfullmäktigedebatten, återgett i Enköpingsposten.

Som Enköpingsposten skriver i sin artikel är det här inte en fråga där jag tror att vi vinner på polemik utan det handlar här om att samla partier över hela skalan för att få till en ändring. Jag och socialdemokraterna kommer att följa upp detta om några månader och hoppas då att kommunen vidtagit åtgärder så att också vi ska kunna läsa gamla handlingar och protokoll.

Hela interpellationen finns nedan. Svaret från Peter Book finns att läsa här.

Varför ska Enköpings medborgare ha sämre tillgång till kommunala beslut och protokoll?

Interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Peter Book (M)

Att kunna ta del av kommunala handlingar och protokoll är en viktig demokratifråga. Den medborgare, företagare eller fritidspolitiker som önskar sätta sig in i ett ärende eller kontakta en förtroendevald ska enkelt själv kunna hitta informationen. I många fall krävs det att medborgaren kan hitta information från flera möten, ibland flera år tillbaka i tiden för att helt kunna förstå och följa ett ärende. Tyvärr gör Enköpings kommun det svårt för medborgarna att ha insyn i beslutsprocessen över tid eftersom det bara finns handlingar och protokoll från en kort tidsperiod från respektive nämnd på hemsidan. Det är ett problem i sig, men Enköpings kommun avviker också från våra viktiga grannkommuner i väster, norr och öster. Handlingar från kommunstyrelsen, en obligatorisk nämnd som finns i samtliga kommuner, är ett bra exempel på hur Enköping gör det svårare för medborgarna.

I Uppsala kommun kan en medborgare, företagare eller fritidspolitiker som vill ta del av ett beslut från kommunstyrelsen hitta protokoll så långt bakåt i tiden som 2004 på kommunens hemsida. Samma sak gäller i Håbo. I Västerås finns protokoll sedan 2011. I Enköpings kommun är det äldsta kommunstyrelseprotokollet på hemsidan från 2022-01-11. Det är bara femton månader tillbaka i tiden. Jämför det med Uppsalas 19 år.

Med anledning av ovanstående vill jag interpellera Peter Book (M) med följande frågor:

  • varför ska inte Enköpingsborna kunna ha samma möjlighet att följa kommunala beslut som
    medborgare i våra grannkommuner?
  • vilka åtgärder är kommunstyrelsens ordförande beredd att vidta för att göra kommunala
    handlingar och protokoll mer tillgängliga för medborgarna?

2023-03-27
Johan Enfeldt
Socialdemokraterna

Dagarna för LOV i Enköpings hemtjänst verkar räknade

Allt mer tyder på att LOV (lag om valfrihetssystem), alltså den privatiseringsmodell med etableringsfrihet som varit en av borgerlighetens mest omhuldade reformer, är på väg bort från hemtjänsten i Enköping. Högermajoriteten har inlett en översyn och i dagens interpellationsdebatt i kommunfullmäktige framgick det tydligt att inget parti ville försvara LOV. Istället handlade debatten om när LOV skulle kunna avslutas. Behövs det en utredning? Det tycker moderaterna och ordförande i vård- och omsorgsnämnden Bitte Myrsell. Eller kan beslutet tas direkt? Det tyckte både socialdemokraternas Solweig Sundblad och vänsterpartiets Sverker Scheutz.

Risken att utredningen ska leda till att LOV blir kvar verkar liten. Miljöpartiet, som är ett av partierna i den styrande högermajoriteten, gick upp i debatten och klargjorde att de bestämt att de vill avveckla LOV. Perioden med etableringsfrihet för privata företag i Enköpings hemtjänst verkar därmed gå mot sitt slut.

Dagens Nyheter om överbetyg och brist på behöriga lärare i skola i Enköping

Idag har Dagens Nyheter en granskning av friskoleföretaget bakom Entréskolan som har verksamhet i Enköping.

Dagens Nyheters rubrik.

Artikeln handlar om skillnaden mellan skolans marknadsföring – ”de bästa legitimerade lärarna med lång erfarenhet och hög pedagogisk kompetens” – och verkligheten där skolan har avsevärt lägre andel behöriga lärare än genomsnittet.

Från Entréskolans hemsida 2023-04-23

Artikeln visar också hur skolans påstående om vinst inte stämmer samt redovisar statistik från Skolverkets databas som visar att hälften av alla elever som tog examen på Entréskolan i Västerås förra våren fick högre slutbetyg i matematik än vad de presterade på nationella provet. På Entréskolan i Enköping var det så många som 85 procent.

Så sent som i mars i år var det en interpellationsdebatt om friskolor i Enköpings kommunfullmäktige. Jag frågade då kommunalrådet Peter Book, moderaterna, om hur han såg på dels det faktum att friskolor i Enköping har lägre andel behöriga lärare, dels på på orättvisan med friskolor som sätter orättvist höga betyg. I debatten tog jag upp just matematikbetygen på Entréskolan, dock utan att nämna skolans namn. (Video från debatten finns i slutet av texten.)

Peter Book svarade på frågorna. Om betygen sade han:

”Jag förutsätter faktiskt att lärarna gör också egna bedömningar löpande, att det inte är bara det nationella provet. Och då förlitar jag mig till att lärarna har den kompetensen att avgöra och sätt de betyg de sätter.”

Kommunstyrelsens ordförande Peter Book svarade på mitt inlägg där jag redovisade samma siffra för glädjebetyg som DN har med i sin granskning idag.

När det gällde frågan om hur mycket behöriga lärare Enköpings skattebetalare får för pengarna blev svaret kortfattat:

”Det tycker jag inte är en debatt vi ska ha i fullmäktige.”

Peter Book, moderaterna, i debatt om friskolors lägre andel behöriga lärare och vad Enköpings skattebetalare får för pengarna.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att moderaterna i Enköping bortser från, eller inte förstår, vinstintressets inverkan och att betyg är konkurrensmedel på skolmarknaden. Kommunalrådet litar på att professionen ska stå emot och anser att folkvalda i kommunfullmäktige ska avhålla sig från att debattera om skattepengar som ska gå till skolan används som det är tänkt.

Du kan själv se debatten i videon från kommunfullmäktigesammanträdet 2023-03-06 nedan. Mitt inlägg kommer direkt (men du kan spola tillbaka för att se också Sverker Scheutz från Vänsterpartiet som initierat debatten). Peter Books svar kommer efter cirka 47:50.

I videon syns också miljöpartiets Kenneth Hällbom uttala sig, något som vi socialdemokrater skrev en insändare om i fredags. Ja, och den centerpartist som i debatten argumenterade för att det var särskilt viktigt att få en friskola till Enköpings västra stadsdelar har nu medverkat till att underlätta för två nya i de östra.

Socialdemokraternas reservation mot beslutet om Jensens grundskola i Enköping

På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden idag hade nämnden att besluta om svar på remisser från Skolinspektionen som fått in ansökningar från friskolekoncernerna Jensen och Tellus om att starta nya skolor i Enköping. I det första beslutsunderlaget föreslogs nämnden besluta att tillstyrka båda ansökningarna, men sedan socialdemokraterna pekat på felaktigheter i underlaget fanns nu förslag om att säga ja till ansökan från Jensen och nej till ansökan från Tellus. Socialdemokraterna argumenterade tillsammans med Vänsterpartiet för att kommunen i sina remissyttranden skulle säga nej till båda ansökningarna.

Så snart protokollet är justerat länkar jag in det här. nedan är det yrkande vi försökte få igenom och reserverade oss till förmån för. Sidorna 4 och 5 i förvaltningens förslag innehåller i huvudsak siffror.

Yrkande från Johan Enfeldt och Solweig Eklund, Socialdemokraterna, och Malin Engblom, Vänsterpartiet

– att nämnden antar ett yttrande bestående av texten nedan samt sidorna 4 och 5 i förvaltningens förslag, alltså avsnittet Övriga efterfrågade uppgifter

Yttrande till Skolinspektionen angående Jensen education college AB:s ansökan om att starta ny skolenhet

En begäran om yttrande har inkommit från Skolinspektionen då Jensen education college AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem vid JENSEN grundskola Enköping i Enköpings kommun för läsåret 2024/2025. Skolan ska fullt utbyggd kunna ta emot 589 elever, fördelat på årskurser från förskoleklass till årskurs 9.

Enköpings kommun har som lägeskommun möjlighet att yttra sig till Skolinspektionen om ansökan. För att en ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola ska godkännas krävs att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Med lång sikt avses ca fem-sex år. Av förarbetena framgår även att det är lägeskommunen som ska påvisa eventuella påtagliga negativa följder på lång sikt.

Avslutningsvis bör det omnämnas att i samma ansökningsperiod som Jensen education college AB:s ansökan inkom för yttrande till Enköpings kommun inkom även en ansökan från Tellusskolan AB om en etablering av en ny Grundskola, Robinson Fannalund (diarienummer 2023:1209). Skolinspektionen måste behandla de sammantagna konsekvenserna av dessa två ansökningar.

Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser

Utrymme för ytterligare grundskoleplatser

Enköpings kommun har under flera år haft en hög befolkningstillväxt. En väsentlig del av befolkningstillväxten har bestått av barn i skolåldern vilket lett till att det är ett högt tryck på kommunens skolor. Befolkningsprognosen har dock under föregående år skruvats ner något. Prognosen visar fortsatt på en befolkningstillväxt men i en lägre takt än vad som prognostiserats tidigare år. Utifrån befintlig befolkningsprognos bedöms Enköpings tätort ha ett behov av cirka 500 grundskoleplatser 2032. För att hantera detta beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 202 om att initiera ett arbete för att planera för en ny grundskola. En förstudie beställdes i september 2022.

En etablering av Jensen education AB kullkastar kommunens långsiktiga planering av skollokaler. Det kommer innebära både ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser i de kommunala skolorna. Skolplatser i fristående skolor kan inte heller användas i den kommunala planeringen eftersom det inte går att placera elever där och eftersom kommunen inte har rådighet över antalet elever som tas in.

Negativa ekonomiska konsekvenser vid minskningar av elevantal

En etablering av Jensens grundskola riskerar att få en negativa ekonomisk konsekvens för de kommunala enheterna eftersom risken med etableringen är att elever lämnar befintliga kommunala skolor. Elevpengen är rörlig och flyttar med eleven medan de huvudsakliga kostnaderna, lokaler och personal, är fasta. För att till exempel kunna minska antalet lärare krävs att antalet klasser kan minskas och det i sin tur får pedagogiska konsekvenser då en eller flera klasser behöver splittras för att slås ihop med andra.

Om de kommunala skolorna går med underskott på grund av dess minskningar kommer de fristående huvudmännen behöva kompenseras för underskottet. Den kommunala ekonomin skulle alltså bli drabbad både av underskottet i egen regi och av att behöva betala ut motsvarande belopp i underskottskompensation till de fristående aktörerna. Detta mönster är väl känt från andra kommuner.

Enköpings skolor är särskilt utsatta eftersom kommunen under en följd av år haft en snål budget och visar en kraftig nettokostandsavvikelse nedåt jämfört med jämförbara kommuner. Marginalerna för minskat elevantal är små och inget tyder på att extra medel kommer att kunna tillföras för att täcka kostnader för tomma elevplatser.

Konkurrens om legitimerade lärare

En etablering av Jensens grundskola skulle kunna medföra att konkurrensen vad gäller legitimerade lärare kommer att öka i kommunen, men ett troligare scenario är att fler Enköpingselever kommer att undervisas av obehöriga lärare i en skola med lägre lärartäthet. Skolor som drivs med Jensens education college AB som huvudman kännetecknas generellt sett av väsentligt lägre lärartäthet och väsentligt lägre andel behöriga lärare än Enköpings kommunala skolor. Enligt Skolverkets statistik går det inom Jensens skolor i genomsnitt 17,7 elever per lärare och endast 72,7 procent av dessa är behöriga enligt måttet pedagogiska högskoleexamen. För Enköpings kommunala skolor är motsvarande siffror 13,2 elever per lärare där 87,9 procent har en pedagogisk högskoleexamen.

Detta får långsiktiga konsekvenser för såväl berörda elever som för Enköpings gymnasieskola.

Möjlig påverkan på elevsammansättningen

Boende i framför allt Bredsandsområdet kommer få Jensens grundskola som närmaste skola vid en eventuell etablering. Bredsand tillhör Enköpings socioekonomiskt mest gynnade områden och en F-9 skola inriktat specifikt mot detta område kommer att innebära ökade skillnader i elevunderlag mellan skolor i Enköping. Idag går elever från Bredsand i skolor med ett blandat elevunderlag inne i centralorten. Jensens etablering kommer därmed att få negativa konsekvenser för möjligheterna till en allsidig elevsammansättning. Detta gäller framförallt på kommunens största grundskola, Korsängsskolan.

Sammantagen bedömning

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en etablering av JENSENS grundskola Enköping kommer ha påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i Enköpings kommun.

De negativa följderna kommer vara ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska.

Enköpings kommun driver en kostnadseffektiv skolverksamhet med signifikant lägre kostnader än jämförbara kommuner. En friskoleetablering som innebär ökade kostnader per elev i de kommunala skolorna får därmed kännbara ekonomiska konsekvenser då kommunen inte längre kan driva verksamheten på samma kostnadseffektiva sätt.

En etablering av Jensen education collega AB i utpekat område kommer att få påtagliga negativa konsekvenser för möjligheterna att få en allsidig elevsammansättning på de kommunala skolorna. Detta kommer att få stora pedagogiska konsekvenser på framför allt Enköpings största grundskola.

En etablering av Jensen education college AB kullkastar slutligen den kommunala planeringen av skollokaler och får därmed påtagliga negativa organisatoriska konsekvenser.

Insändare: Vi hoppas MP håller ord om skolsegregationen

Insändare från den socialdemokratiska gruppen i Utbildnings- och arbetsmarknaden idag. Bakgrunden är att nämnden idag ska svara på remisser från Skolinspektionen om ansökningar från två friskolekoncerner som vill bygga skolor i Enköping.

Uppdatering: Efter nämnden kan vi tyvärr konstatera att miljöpartiets ord i kommunfullmäktige om att motverka segregationen inte betydde någonting alls. Miljöpartiet hade möjlighet att rösta på socialdemokraternas förslag där vi mer argument om bland annat risk för ökad segregation avstyrkte etablering av Jensens F-9 skola med inriktning mot Bredsand.

Läs insändaren här eller nedan!

Vi hoppas MP håller ord om skolsegregationen

Två friskolekoncener, Jensen och Tellus, vill bygga skolor för totalt cirka 1 000 elever i Enköping. Nu vill Skolinspektionen veta hur kommunen ser på konsekvenserna i form av ökade kostnader och ökad segregation. På fredag 21 april fattar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden sitt beslut och i sommar vet vi om Skolinspektionen ger tillstånd eller ej.

När kommunfullmäktige debatterade friskolor i en interpellationsdebatt i mars var Miljöpartiets Kenneth Hällbom tydlig. Han var å ena sidan positiv till friskolor, å andra sidan både medveten om och negativ till de effekter de kan ha på segregation. Därför sade han att han krävt av en annan friskolekoncern som varit aktuell, Internationella Engelska Skolan, att de skulle anpassa sitt urval så att de segregerande effekterna skulle minska.

”Ska en friskola etablera sig, och att vi ska medverka till den etableringen [..] med en markanvisning, då vill jag kunna påverka den friskolans intagning.”
Tyvärr har Miljöpartiet hittills inte fått igenom det kravet när det gäller friskolekoncernern Jensen och Tellus. När vi socialdemokrater försökte få beslutet om detaljplan för en av de nya skolorna uppskjutet tills vi vet om skolan får start-tillstånd sade Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Nystart Enköping nej. Miljöpartiets och Kenneth Hällboms ord i kommunfullmäktige hade inte nått fram till hans koalitionskamrater. Samma sak hände med försäljning av mark till den andra friskolan.

Vi socialdemokrater ansåg att kommunen borde vänta med att sälja marken tills vi vet om koncernen får tillstånd. Högermajoriteten sade nej och marken är redan såld. Centerpartiets Ulrika Ornbrandt försvarade beslutet genom att säga att om inte den här koncernen bygger så kan någon annan göra det. Ett uttalande som visar att Centerpartiet faktiskt är helt ointresserade av vilka skolor vi har i Enköping. Av Kenneth Hällboms löfte om att försöka påverka friskolans intagning blev intet. Kommunen hade kunnat ställa krav om åtgärder mot segregation i samband med markförsäljning och detaljplan. Nu är den möjligheten borta.

Vi hoppas nu att Miljöpartiet i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan hjälpa oss att rätta till misstaget. På fredag finns chans att lämna ett yttrande där vi gemensamt påtalar de påtagliga negativa konsekvenserna för ekonomi och segregation och riskerna för behov av stora besparingar i Enköpings skolor.

Ställer Miljöpartiet upp, eller är Kenneth Hällbom överkörd?

Johan Enfeldt, Solweig Eklund, Tina Löfgren,
Socialdemokrater i Enköping