S pekade på fel i siffrorna – högermajoriteten vänder om en av friskoleansökningarna i Enköping

Det har kommit nya handlingar till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde imorgon fredag. I det första utskicket fanns förslag om att nämnden skulle tillstyrka etablering av båda de två skolor som friskolekoncernerna Tellus och Jensen vill bygga i Enköping.

Dagens rubrik i Enköpingsposten.

Efter att socialdemokraterna påpekat att beräkningen av antalet skolplatser i underlaget var felaktig har det nu kommit nya handlingar. Nu rekommenderas avslag på en av skolorna, i handlingarna handlar det om den nya Robinsson-skola som Telluskoncernen vill etablera i Fanna. Enköpingsposten rapporterar om det här.

Ur Enköpingspostens artikel 2023-04-20.

Det är positivt att det nu finns ett underlag som faktiskt säger att det blir negativa konsekvenser för Enköpings kommunala skolor om nya friskolor etablerar sig. Vi socialdemokrater anser att dessa konsekvenser uppstår även med en koncernskola. En annan effekt är att Enköpings skattebetalare kommer att få färre behöriga lärare och lägre lärartäthet kommer eftersom de båda koncernerna som en del i sin affärsmodell sparar både på personal och kompetens.

Vi kommer därför att arbeta för att Enköpings kommun ska rekommendera Skolinspektionen att säga nej till båda friskolorna eftersom effekten skulle bli svåra ekonomiska konsekvenser för skolorna i Enköping samtidigt som segregationen skulle öka.

Fel siffror bakom besparing på de mest utsatta hushållen i Enköping

På kommunstyrelsen igår 2023-04-11 beslutade den styrande högermajoriteten (de gamla allianspartierna, miljöpartiet och Nystart Enköping) att skicka ut ett förslag om besparingar på remiss till nämnderna. Jag lovar att återkomma om besparingspaketet i stort och varför vi socialdemokrater reserverade oss, men i detta inlägg vill jag fokusera på en av punkterna: Högermajoriteten vill spara försörjningsstöd, alltså det som fortfarande ofta kallas socialbidrag och är samhällets sista skyddsnät.

Enköpings kommun har under de senaste 3 åren gjort stora överskott, totalt över 400 miljoner kronor. I det läget är det orimligt att lägga en besparing som ensidigt drabbar Enköpings mest utsatta. Så här stod det i beslutsförslaget:

Ur beslutsunderlaget till kommunstyrelsens möte igår 2023-04-11.

Så vad står det här?

Först står det att Enköpings kommun betalar ut 1202 kronor per invånare i ekonomiskt bistånd och att snittet i Uppsala län var 889 kronor per invånare. Enköping skulle alltså ha över 30 procent högre kostnader än kommunerna i länet. Sedan står det att besparingen ska göras genom sänkt schablonbidrag. Det är en term som inte används längre, vilket vittnar om okunskap om gällande regler, men i klartext står det sänkt ersättning för den som beviljas försörjningsstöd.

Den som vet lite om befolkningsstrukturen i Uppsala län undrar nog om det är troligt att Enköpings kommun skulle ha över 30 procent högre kostnader för försörjningsstöd än genomsnittet i Uppsala län. Det syns faktiskt också i diagrammet. Där står att siffran är ett så kallat ovägt medelvärde vilket innebär att snittet räknats ut per kommun utan att ta hänsyn till antal invånare. För att förklara med ett exempel:

Om Uppsala med ca 240 000 invånare har en snittkostnad på 1450 kronor och Knivsta med 20 000 invånare har 250 kronor så går det inte att med någon större hederlighet säga att snittkostnaden för försörjningsstöd i de två kommunerna blir 850 kronor, alltså hälften av 1450+250 eller 1700/2. Alla inser att invånarantalet måste vägas in. Då blir snittkostnaden 1358 kronor.

Om högermajoriteten valt att hämta ut ett annat diagram från samma statistiktjänst (Kolada) så hade det här synts tydligare. Enköping ligger klart under Uppsala och Tierp (och tidigare år också Heby, men deras siffror för 2021 saknas ännu).

Uppsalas folkmängd får stor tyngd. Det verkliga snittet för kostnader för försörjningsstöd år 2021 i Uppsala län var 1213 kronor. Enköpings 1202 kronor ligger därmed strax under genomsnittet. (Sannolikt är snittet i Uppsala län ännu lite lite högre eftersom Hebys siffror inte räknats upp för 2021.)

Ändå lade högermajoriteten fram förslaget.

Nu säger moderaterna och de andra att det inte ska bli några familjer eller enskilda som ska drabbas av mindre pengar i plånboken utan att det handlar om att få fler i arbete. På mötet ändrade de en mening så att det nu inte står att schablonbidraget ska sänkas utan att det handlar om att fler ska bli självförsörjande.

Det är såklart bra att högermajoriteten backar från det uttalade förslaget om att sänka nivån på försörjningsstödet, men förslaget är fortfarande tveksamt. För det första är det inget nytt att försöka få fler i arbete, det är något som flera nämnder och förvaltningar arbetar kontinuerligt med. För det andra är det knappast troligt att en så stor besparing kommer kunna göras under bara andra halvan av 2023. Risken är tvärtom stor att de hushåll som har svårast att få ekonomin att gå ihop får det ännu tuffare.

Utgångspunkten, att Enköpings kommun skulle sticka ut med såpass mycket högre kostnader än snittet i Uppsala län, kvarstår dock även efter den ändring högermajoriteten beslutade om. Vad har de för intresse av att svartmåla arbetet för att få fler människor i Enköping att klara sin egen försörjning?

Att högermajoriteten fattar beslut på felaktiga underlag är illa, men att de har en så felaktig bild av Enköpings kommun är nästan värre. Det är klart att om en kommun styrs av partier som tror att vi sticker ut på ett dåligt sätt så blir politiken också därefter. Kanske hade förslaget aldrig lagts om man från början gjort en korrekt jämförelse av kostnaderna i Enköping och snittet i Uppsala län?

Fel för miljoner i Enköpings skolbudget – nu kan felet rättas till

Idag skriver Enköpingsposten om felet i skolbudgeten som jag tidigare berättat om här. På kommunfullmäktige i måndags ställde jag en så kallad enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Peter Book (m). Svaret blev positivt. De sex partierna i högermajoriteten kan nu tänka sig att bevilja en tilläggsbudget, något som snabbt skulle stoppa åtminstone några av de besparingsåtgärder som förbereds för att klara en kärv ekonomi.

Ur Enköpingspostens artikel.

Jag lämnade för socialdemokraternas räkning direkt över ett så kallat ledamotsinititativ med begäran om tilläggsbudget till ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Magnus Johansson från moderaterna.

Artikel i Liberal Debatts temanummer om skolpolitik

I slutet av november 2022 arrangerade den anrika föreningen Frisinnade klubben en temadag om skolpolitik. Det var ett mycket ambitiöst program och jag deltog med ett pass under rubriken ””.

Som en följd av konferensen gjorde tidskriften Liberal Debatt ett temanummer om skolpolitik med flera av talarna på konferensen. Mitt bidrag publicerades under rubriken Kommunal skola blir aldrig bättre utan rikemansbarnen och började med ett citat ur Fridtjuv Bergs upprop för en gemensam folkskola från 1883:

”Men de uppoffringar, som härför äro av nöden, skola aldrig göras såvida hon [folkskolan] ej med brinnande intresse omfattas av hela folket, således äfven av de inflytelserikare samhällsklasserna, och detta blir aldrig fallet, så länge staten fortsätter att upprätthålla rikare utrustade parallellskolor som täfla med folkskolan samt undanrycka henne dessa samhällsklassers barn och därmed tillika så godt som hela deras intresse för folkskolans höjande.”

Ur Fridtjuv Bergs upprop Folkskolan såsom bottenskola. Ett inlägg i en viktig samhällsfråga, från 1883.

Mitt föredrag och min text handlar om vad som hänt i svensk skola under 15 år, om vad skolmarknaden gjort med segregationen, om bostadssegregationen, om skolans kompensatoriska uppdrag, och inte minst – vad vi borde göra istället.

Socialdemokraterna försökte rätta felet i skolbudgeten – Enköpingshögern sade nej

I samband med att Enköpings kommuns budget äntligen blev klar på kommunfullmäktige 2022-12-12 uppdagades det att kommunledningsförvaltningen gjort ett räknefel. Skolans budget hade bara räknats upp med det belopp som krävs för de kommunala skolorna, men pengar för motsvarande uppräkning till fristående skolor hade glömts bort. Lagen kräver att det ska vara lika villkor och därför saknades det 8,4 miljoner kronor.

På sammanträdet med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden två dagar senare försökte vi socialdemokrater att rätta till detta genom att yrka på att nämnden direkt skulle begära en tilläggsbudget.

Ur protokollet. Yrkandet från Socialdemokraterna och Nystart Enköping förlorade med 5-4.

Högermajoriteten i nämnden med M, C, L, KD och SD sade nej, men vi fick med oss Nystart Enköping. Det räckte dock inte denna gång, men vi kommer försöka igen.

Alla här betalar väl för en egen studybuddy?

Jag skriver om den växande läxhjälpsmarkanden i Aftonbladet Kultur. Det undergräver likvärdigheten, kommersialiserar lärandet och sätter fingret på att det faktiskt inte alls är rimligt att jämföra skolors prestationer och på så sätt styra resurser eller tala om bra och dåliga skolor. Det är så mycket som händer utanför skolan.

Kan samhället hålla ihop långsiktigt om barn med ”fel” föräldrar stängs ute från möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet?

Artikeln ingår i serien Skolsveket.

Om min bok i tidskriften Respons

Johanna Ringarp har skrivit en essä om aktuella böcker i skoldebatten i tidskriften Respons!

Boken Vad får vi för skolpengarna? kan läsas som Enfeldts rannsakningsprocess, i vilken han pedagogiskt beskriver dagens skol(marknads)system, dess konsekvenser samt tar upp de vanligaste argumenten i skoldebatten.

Johanna är docent i historia och pedagogik samt fil. doktor i historia och universitetslektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Jag blev mycket glad över detta. Artikeln ger också lästips om fler böcker i skoldebatten.