En konkret och snabbt genomförbar plan för att få bort vinsterna ur skolan

Sedan i fredags har jag sett flera skoldebattörer som varit missnöjda med den plan för vinstförbud i skolan som socialdemokraterna presenterade i fredags. Pinsamt och svagt, löd några av de snällare omdömena. Bakgrunden var en tvåstegsplan från socialdemokraterna som gick ut på att i ett första steg lagstifta om att skolpengen ska fördelas rättvist, öronmärkas för en viss skola och att resurserna sedan inte får flyttas från den skolan.

Det var detta som missnöjet handlade om. I det första steget fanns inget om vinst och stopp för aktiebolag. Och steg två kom i skymundan.

Jag tycker att kritiken var missriktad. Själv hade jag blivit mer orolig om det första steget faktiskt hade handlat om vinst och stopp för aktiebolag. Låt mig förklara.

Skoldebatten är framme vid politiskt hantverk. Det är lätt att tycka något, men politiska förslag som avser genomföra kräver utredningar som tar tid. Det har inte minst den här regeringen fått erfara. Att tillsätta utredningar snabbt efter valet är därför viktigt. Tidö dröjde. Rejält. Och det betalar de priset för nu. Det tog till exempel ända fram till 6 juli 2023, nästan ett år efter valet, innan regeringen var överens om hur de skulle ändra på direktivet till den utredning om hur vinsterna skulle stoppas som socialdemokraterna tillsatt på ett sätt som skulle rädda vinsterna kvar. Velandet om offentlighetsprincipen kostade också tappad tid.

Men även om en utredning tillsätts kort efter en regeringsförhandling så tar det tid. Först ska utredningen göra sitt. Sedan ska den remissbehandlas. Regeringen behöver ta fram ett förslag. Skicka till lagrådet. Lämna en proposition. Och den ska utskottsbehandlas innan det blir ett beslut. Låt oss säga att en utredning kan tillsättas snabbt efter en regeringsförhandling, kanske i januari eller redan i december. Den blir sedan klar efter ett och ett halvt år. Då är vi framme i början av hösten 2028. Utredningen skickas på remiss med sista svarsdatum kanske i februari eller mars 2029. Sen ska svaren analyseras. Lagrådet ska behandla ett förslag. Om allt flyter på kan en proposition isåfall landa på riksdagens bord hösten 2029. Om det går riktigt fort kanske det går att skynda på processen något halvår. Men realistiskt sett är det ändå 2029 vi talar om. Det är långt till dess.

Snabbhet är avgörande, och snabbt kan man bara agera med åtgärder som redan är färdigutredda. Och det gäller hela det första steget i socialdemokraternas plan:

  • Totalförbud för värdeöverföringar,
  • särredovisning per skola och skolenhet,
  • krav på att varje huvudman bara får ha en skolenhet,
  • krav på återbetalning för friskolor som bryter mot reglerna, och 
  • ett avdrag på skolpengen till friskolor på mellan 8 och 11 procent, med möjlighet att göra ytterligare avdrag om det finna särskilda skäl.

De fyra första förslagen finns med i utredningar som blivit klara den här mandatperioden, den femte är en kombination av förra mandatperiodens likvärdighetsutredning och den nyss skrotade skolpengsutredningen från Tidöregeringen. En S-regering kan helt enkelt lägga propositioner med de här lagändringarna på riksdagens bort utan att behöva starta nya utredningar.

Jag är helt övertygad om att detta är det snabbaste sättet att stoppa läckaget av skattepengar. Jag är också övertygad om att det kommer att göra det väsentligt enklare att om några år införa ett riktigt vinstförbud och bli av med aktiebolagen. Lönsamheten i branschen kommer att ha minskat, riskkapital och lobbyister kommer att ha hittat andra branscher där risken är lägre (!) och bolagens värde kommer att ha sjunkit.

På pressträffen i fredags gick socialdemokraterna Lena Hallengren och Anders Ygeman också igenom vad som skulle ingå i steg två. Och nu krävs det alltså en utredning. En del har varit på gång i en utredning som socialdemokraterna tillsatte förra mandatperioden, men den viktigaste delen i den stoppades av Tidöregeringen. En ny utredning ska därför ta fram:

  • Olika förslag på hur vinsttuttag  kan förbjudas i  förskola, skola och gymnasieskola, som kan beslutas under mandatperioden, och
  • koncernförbud eller begränsningar av koncernstrukturer.

Därtill ska utredningen ta fram förslag på:

  • Förbud mot aktiebolag, 
  • krav på SVB-bolag (bolag med särskild vinstbegränsning), eller
  • krav på att alla friskolor ska drivas av en idéburen organisation, samt
  • hur en riktig offentlighetsprincip kan införas, och
  • kommunalt veto vid utökning och nyetablering av friskolor inom skola och förskola.

    Vad som skulle ingå i steg två framkom inte jättetydligt i TT:s text som nog låg till grund för många av reaktionerna. Jag tycker därför det är värt att titta på pressträffen, och läsa texten med beskrivningen av förslaget. Ja, och att stödja en tvåstegsplan som i sitt första steg faktiskt skulle kunna innebära materiella förändringar i friskolesystemet redan under första året av nästa mandatperiod. Att det redan nu finns en beskrivning av vad en ny vinstutredning ska titta på gör att steg två också är realistiskt under mandatperioden. Om mandaten räcker.

    Gärna en utredning alltså, men det finns faktiskt ett gäng färdigutredda förslag som skulle ta oss en bit på vägen. Att socialdemokraterna nu gjort klart att en ny regering kommer gå vidare med dem är ett viktigt besked till både väljare och andra partier.

    Slutligen. En del av de negativa kommentarer jag läste andades en viss misstro mot socialdemokraternas vilja att komma tillrätta med problemen med vinstdrift i skolan. Jag tror att man får påminna sig att det enda förslag som skulle minskat friskolornas intäkter – och därmed lönsamhet – som lagts på riksdagens bord under de senaste tio åren kom från socialdemokraterna. Tyvärr fick inte förslaget majoritet. Propositionen om differentierad skolpeng som den senaste socialdemokratiska regeringen lämnade till riksdagen röstades ned av en stabil majoritet bestående av SD, M, KD, C och L i juni 2022. Om bara ett av partierna (ni vet vilket jag tänker på) istället hade röstat för differentierad skolpeng skulle vi varit en bit på väg mot en vinst- och aktiebolagsfri skola redan idag.

    Pinsamt att centerpartiet har så dålig koll på vad näringslivet tycker om spårbyte

    I SVT:s 30 minuter i torsdags påstod centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist spårbyte var ”efterfrågat från företagen”. Låt oss se vad de stora arbetsgivarorganisationer som tar ansvar för den svenska modellen och tecknar kollektivavtal på svensk arbetsmarknad tyckte. Det finns ju remissyttranden där arbetsgivarorgansiationerna tyckte till om förslaget att avskaffa spårbyte.

    Det säger såklart något att de arbetsgivarorganisationerna som representerar de branscher där spårbyte varit vanligast också sade ja till att avskaffa systemet. Spårbyte var ingen bra modell. Och det säger såklart också något om Centerpartiets brist på kontakt med det riktiga näringslivet. Lite pinsamt borde väl detta vara?

    Elisabeth Thand Ringqvist har en bakgrund som VD för organisationen Företagarna. Och det stämmer förstås att Företagarna vill ha spårbyte kvar. De representerar dock främst små företag som inte tecknar kollektivavtal. Företagarna är alltså inte någon arbetsgivarorganisation. När det handlar om att anställa personal representerar Företagarna en mycket liten del av den svenska arbetsmarknaden där nära 90 procent av alla anställda omfattar av kollektivavtal.

    (Texten här är baserad på en längre text om spårbyte som jag publicerade i Tidningen Rörelsen idag.)

    Pinsamt när centerpartiet använder landsbygden som svepskäl

    I en intervju igår gjorde centerpartiet klart att det ställer krav på att säkra de privata alternativen i välfärden. Vinst i välfärden alltså. För landsbygdens skull. Hör här:

    – Jag förstår inte att vänstern inte har varit ute på landsbygden och sett hur det ser ut. Vårdcentraler långt borta från centralorter är privatdrivna, skolor långt borta från centralorten är privatdrivna.

    Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist i TV4 igår.

    Ska vi syna det påståendet?

    Vi börjar med vårdcentralerna. Det är lätt. Det finns fina kartor på 1177. Låt oss titta på Västernorrlands län. Där finns 32 hälsocentraler (det som i andra regioner ofta kalas vårdcentraler). 12 av dessa är privata.

    Är det Västernorrlands stora glesbygd som vinner på detta? Nej. 11 av de privata vårdcentralerna ligger längs kusten, längs E4. Åtta (!) ligger i Sundsvall. Två i Härnösand. En i Örnsköldsvik. I inlandet finns bara en privat vårdcentral. Den ligger i Fränsta.

    Kartor från 1177

    Kartan med de offentligt drivna vårdcentralerna ser radikalt annorlunda ut. Vi behöver inte en räkna upp orterna. Alla som vet lite om geografin i norr fattar direkt. Det borde Elisabeth Thand Ringqvist också göra. Det ser likadant ut i Region Uppsala, där jag bor. I båda regionerna är centerpartiet med och styr. Centerpartisterna ute i landet vet att det är så här det ser ut. I Elisabeth Thand Ringqvists hembygd Jämtland är det förstås likadant. Av 29 vårdcentraler utanför den helt dominerande orten Östersund är alla utom 4 offentligt drivna.

    Men skolorna då? Finns det inte massor av fristående skolor i glesbygden?

    Nej. För snart tre år sedan dök samma argument upp i debatten om att införa offentlighetsprincipen i friskolor. Då handlade det om små skolor på landsbygden. Sånt är ju också lätt att kolla. Den gången skrev jag ett inlägg på LO-bloggen. Där finns siffror och diagram. Och påståendet om att små friskolor är vanliga på på landsbygden stämmer inte. Inte alls faktiskt.

    För det första är det mycket vanligare med friskolor i stora städer. Jag kollade den gången läsåret 2022/23. Bara 5,7 procent av eleverna i de kommuner som klassas som landsbygdskommuner gick i fristående skolor. I riket var det 16,5 procent. I storstäder 25,3 procent. I Stockholm 30 procent.

    Diagram från LO-bloggen. Data från Skolverket, läsåret 2022/23.

    För det andra så domineras utbudet av små skolor i glesbygd helt av kommunala skolor. I de 56 landsbygdskommunerna fanns det läsåret totalt 440 grundskolor. Av dessa hade totalt 92 skolor max 50 elever. Det är ganska många. Mer än var femte skola var så liten. Dock var endast 13 av dessa 92 små skolor fristående. Tre år sedan alltså. 

    Landsbygden är helt enkelt inte det friskoleland som det ibland låter som.

    Det kom såklart invändningar från centerpartister. Men, sådär kan man ju inte göra? Det finns ju kommuner som inte klassas som landsbygdskommuner, men som ändå har en stor landsbygd. Till exempel Uppsala.

    Absolut. Och jag har bott på landsbygden i Uppsala kommun.

    I Uppsala kommun finns det 77 grundskolor. 20 av dem är friskolor. Alla utom en ligger i centralorten. Den ligger i Bälinge, och dit är det banne mig cykelavstånd från Uppsala. Skolorna i Almunge, Alunda, Björklinge, Järlåsa, Knutby, Länna, Skyttorp, Storvreta, Vattholma och Vänge är alla kommunala.

    Det här vet de flesta aktiva centerpartister som är politiskt aktiva ute i landet. Det borde därför bli åtminstone lite pinsamt att höra landsbygden användas som svepskäl för vad som uppenbart är en agenda som passar de stora välfärdsföretagen.

    Omvänt kan man säga att om det här är centerpartiets viktigaste argument så borde det gå att komma överens om att fasa ut vinstintresset. Det kommer ju uppenbart främst att påverka privata vårdcentraler och fristående skolor i storstäder och tätorter. Pengarna som det offentliga sparar kan vi använda för att stärka vården och skolan på mindre orter. Behovet finns i hela landet. I centralorten, i städerna längs motorvägen och vid tågstationerna har de privata utförarna etablerat sig. Där lönar det sig bäst. Kommuner och regioner tar ansvar för utbudet av vård och skola där det är mer glest med folk.

    Friskolorna säkrade både sina intäkter och sin rätt till egna köer

    Våren 2022 lade S-regeringen en proposition om rättvis skolpeng och en annan om rättvist skolval utan köer. Liberalerna röstade nej till båda men har sedan svängt och vill nu både ha sänkt skolpeng till friskolor och ett rättvisare skolval. Bra det. Och båda sakerna ingick också i Tidö-avtalet. Men blir det något? Kommer regeringen att lägga fram någon proposition?

    SVT hade förtvivlat svårt att få något besked av Simona Mohamsson igår. Hon upprepade gång på gång frasen att det pågår en helrenovering. Jag tror det är värt att påminna om två saker.

    1. Regeringen har redan lämnat besked. Skolminister i Lotta Edholm sade i en intervju i mars 2025 att det inte blir något förslag om ändrade regler för skolval. Hon skyllde då på tidsbrist. Ingen utredning hade tillsatts.
    2. Det finns heller inget om skolvalet i listan med kommande propositioner i vår. Det närmaste vi kommer något som handlar om friskolesystemet är propositionen Skärpta villkor för friskolesektorn. Utredningen bakom denna hade dock inget om skolval i sitt uppdrag.

    Rakare besked var det om skolpengen. Friskolorna behöver inte oroa sig för sänkta intäkter. Fortsatta frågetecken sade utbildningsministern.

    Helrenovering eller inte. När mandatperioden är slut kommer friskolornas intäkter att vara intakta och deras möjligheter att ha egna regler för val, urval och kö vara kvar.

    Höjt ROT-avdrag: bingo för välbeställda, fiasko för byggbranschen

    Kanske har du läst om spurten i ROT-branschen? En ökning med 78 procent från maj till november skrev DN häromdagen och beskrev 2025 som ett rekordår sedan regeringen höjt avdraget från 30 till 50 procent. I samma artikel kallar Byggföretagens VD, den tidigare moderata infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, det höjda avdraget en viktig reform som stöttat lokalt företagande.

    Det stämmer inte. Det finns inget som tyder på vare sig rekordår eller några större effekter på lokalt företagande. DN och andra blandar ihop ökat ROT-avdrag med ökad omsättning i byggbranschen. Så här:

    • Ökat ROT-avdrag innebär att staten betalat ut ett högre belopp i subvention till bostadsägare.
    • Ökad omsättning i ROT-branschen innebär att det blivit mer jobb för företagen och därmed fler arbetstillfällen för byggnadsarbetare, elektriker, rörmokare och andra.

    Om subventionen ökar utan att det blir mer omsättningen i ROT-branschen innebär det inget annat än att staten betalat ut subventioner utan att de blivit några jobb. Och det är ganska mycket så det har blivit. Låter det märkligt? Häng med på lite procenträkning! Det blir kul.

    Vi börjar med en villaägare som renoverar en toalett på ett sätt som gör att arbetskostnaden blir 100 000 kronor inklusive moms. Så här års 2024 var ROT-avdraget 30 procent och villaägaren fick således en subvention på 30 000 kronor av skattebetalarna. Nu är ROT-avdraget istället 50 procent och villaägaren får alltså en subvention på 50 000 kronor av skattebetalarna för samma toalettrenovering. Subventionen har ökat med 67 procent (!), men omsättningen för byggföretagaren har inte ökat ens en krona.

    Redan här är det alltså lätt att se att DN:s rapportering om en 78-procentig ökning inte är så imponerande som den låter. Men låt oss ta det lite mer i detalj, och låt oss jämföra samma månader 2024 med de månader under 2025 då subventionen varit högre.

    Under maj-november 2024 beviljades ROT-avdrag för 7,6 miljarder. Med en subvention på 30 procent innebar det att omsättningen för ROT-arbeten var 25,4 miljarder. Om vi räknar upp den siffran med löneökningar borde den 2025 landa på 26,2 miljarder (ROT-avdrag beviljas för arbetskostnad , och märket landade 2025 på 3,4 procent).

    Låt oss nu se hur det gick under samma månader 2025.

    Under maj-november 2025 beviljades ROT-avdrag för 13,5 miljarder. Sant är alltså att subventionen ökade med 78 procent. Men, med en subvention på 50 procent innebär det att omsättningen för ROT-arbeten var 27,0 miljarder. En ökning med blygsamma 0,8 miljarder, om vi tar hänsyn till ökade lönekostnader. Då hjälper det inte att nättidningen Finanstid, som ”ger dig analyser, marknadsinsikter och privatekonomiska tips” basunerar ut att ökningen på 76 procent ”tydligt visar hur starkt incitamentet har varit för svenska hushåll”. Inte mycket faktiskt. Den ökning som kom ROT-företagen till del här stannar på blygsamma 3 procent.

    Jämförelse mellan ROT-avdrag under månaderna maj-nov 2024 (med 30 % avdrag) och samma månader 2025 (med 50 % avdrag). Arbetskostnad inklusive moms. Siffror från Skatteverket.

    Eller för att uttrycka saken enklare: För en kostnad av 5,9 miljarder i subventioner lyckades regeringen öka omsättningen i byggbranschen med 0,8 miljarder. Skattepengarna ser ut att ha gått till renoveringar som skulle blivit av ändå. På ekonomspråk kallas detta för dödviktseffekter. Ganska stora, får man säga.

    Å ena sidan är det obegripligt att Byggföretagen låtsas som att detta varit en viktig reform. Å andra sidan kanske man får ta det trots allt relativt lågmälda tonläget som ett tecken på att också de ser på det hela som ett kostsamt fiasko. 5,9 skattemiljarder på 7 månader hade såklart kunnat skapa helt annan omsättning om de satsats på till exempel byggande, eller på renovering av offentliga byggnader som skolor, förskolor och äldreboenden. Det inser säkert också Byggföretagen.

    Nu invänder kanske någon att vi faktiskt inte vet hur illa det gått utan den höjda subventionen. Sant. Vi kan dock kolla på årets tre första månader. Under januari till mars 2025 ökade ROT-avdragen, trots den lägre subventionsgraden, med cirka 8 procent. (Sedan sjönk det i april, men det var både väntat och naturligt eftersom det räckte att skjuta upp slutförandet av ett jobb med bara några veckor för att få den högre subventionsgraden. Den där toalettrenoveringen för 100 000 gick ju då från att kosta 70 000 kronor för konsumenten till att bara kosta 50 000.)

    ROT-avdrag under de månader 2024 och 2025 då subventionen var densamma, det vill säga 30 procent.

    Någon annan invänder nu att det faktiskt kan vara så att ROT-köparna visst köper mer, men att det inte syns eftersom de slår i taket för maximalt avdrag. Också sant. Men de är få. Det genomsnittliga beviljade ROT-avdraget ligger på en summa under 15 000 kronor. Av de 1,1 miljoner svenska som gjorde ROT-avdrag 2023 var det endast cirka 40 000 personer som slog i taket för maximalt avdrag. De blir fler nu, men fortfarande relativt sett få.

    En  tredje ställer sig kanske frågan om det stämmer att subventionen hamnat hos välbeställda? Jo, det vet vi eftersom ROT-avdraget används mest av välbeställda hushåll. Regeringen skrev själv så här i propositionen: ”I den tiondel av befolkningen med högst ekonomisk standard (inkomstgrupp 10) bedöms 45 procent beröras av förslaget om höjd subventionsgrad för rotavdraget medan det i den tiondel av befolkningen med lägst ekonomisk standard (inkomstgrupp 1) endast bedöms vara 3 procent som berörs av förslaget”.

    Höjt ROT-avdrag blev nya skattesubventioner till höginkomsttagare utan att det gav några större effekter i byggbranschen.

    Men man får vara glad för det lilla. Från första januari är subventionen tillbaka på 30 procent. Höjningen var åtminstone tillfällig.

    Lucka 23. Fler kan försörja färre

    Det är inte som du tror. Den andel av befolkningen som kan arbeta, dvs 19 – pension, ökar. Både som andel och i absoluta tal. Det måste partierna börja ta hänsyn till. Enligt SCB håller utvecklingen i sig till 2050. Sen kommer det låga barnafödandet de senaste åren att märkas om det inte vänder. Skrev om detta i Aip tidigare i höstas.