”Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.”

Lucka 15 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Om en skola har 120 sökande, men bara 100 platser blir det 20 som inte kommer in. Det gäller oavsett om man tillämpar kötid som urvalsgrund eller om man lottar bland behöriga sökande. För de som inte kommer in är det tydligt att skolvalet inte är ”fritt”. Hotas då valfriheten … Fortsätt läsa ””Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.””

”Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist.”

Lucka 14 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Att det råder brist på behöriga lärare i Sverige är väl känt. Att Friskolornas Riksförbund och andra systemförsvarare använder detta som ett argument för friskolor är både märkligt och tveksamt. De utbildar ju inga egna lärare. Alldeles oavsett om vi hade 100 procent fristående eller 100 procent kommunala skolor i … Fortsätt läsa ””Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist.””

”Det ska vara tuffa krav på den som vill driva skola.”

Lucka 13 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Efter konkursen i skolkoncernen John Bauer 2013 lovade alliansregeringen härdare krav på ägare i friskolesektorn. De oseriösa ägarna skulle bort hette det då. Trots det har vi idag, sju år senare en situation där SÄPO fått gripa in mot skolor där ägarna eller andra nyckelpersoner haft koppling till extremism. Varje … Fortsätt läsa ””Det ska vara tuffa krav på den som vill driva skola.””

”Vi vill ha transparens och insyn.”

Lucka 12 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Friskolornas Riksförbund jobbar stenhårt mot förslaget om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. De har fått med sig flera partier. Ändå säger sig alla vilja ha transparens och insyn. Hur hänger det ihop? Sedan en dom tvingade SCB att sluta publicera statistik om betyg och elever har debatten om insyn … Fortsätt läsa ””Vi vill ha transparens och insyn.””

”Friskolor har fler elever med särskilda behov.”

Lucka 11 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Siffror om elever med särskilda behov används ibland för att säga emot statistik som visar hur fristående skolor söker ett ”enklare” elevunderlag, alltså den sortens siffror som finns bakom Lucka 1. Friskolornas Riksförbund använde tidigt detta argument. I en folder från 2005 om ”Myter om friskolor” skrev de t.ex. att … Fortsätt läsa ””Friskolor har fler elever med särskilda behov.””

”Friskolor har inte betygsinflation.”

Lucka 10 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Sommaren 2018 tog debatten om glädjebetyg och betygsinflation fart ordentligt. Upprinnelsen var en forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning, IFN. I ett så kallat working paper (forskning avsedd för granskning) med titeln Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System konstaterade Jonas Vlachos att Huvudman spelar roll för betygssättning. Rapporten var sprängstoff: … Fortsätt läsa ””Friskolor har inte betygsinflation.””

”Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?”

Lucka 9 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Alla har som kritiserat vårt skolsystem har mött argumentet: ”Men vadå, byggbolaget som byggde skolan fick ju göra vinst, vad är problemet om skolan också gör det?” Alltför ofta stannar diskussionen där, men det är egentligen inte svårt att säga emot. Visst kan man anföra en principiell ståndpunkt, men här … Fortsätt läsa ””Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?””

”Låt populära skolor växa istället för att bråka om kötid.”

Lucka 8 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett vanligt argument från friskolekoncernerna är att deras köer finns för att de förhindras att växa. Om vi bara tillät framgångsrika skolor att bli större så skulle alltså köerna försvinna och vi skulle slippa bråka om kötid som urval. Det här argumentet har använts många gånger sedan förslagen i SOU … Fortsätt läsa ””Låt populära skolor växa istället för att bråka om kötid.””

”Friskolorna avlastar kommunerna.”

Lucka 7 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det låter väl bra med friskolor som avlastar kommunerna? Man har ju hört att de har det kämpigt. Det här argumentet kommer ibland från friskolekoncerner, men nästan lika ofta från den sorts kommunpolitiker som mest av allt vill ha en friskola till i sin kommun. Nu finns det inte så … Fortsätt läsa ””Friskolorna avlastar kommunerna.””

”Skolvalet minskar segregationen.”

Lucka 6 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här är ett av skolmarkands-försvararnas favoritargument. Tyvärr blandar de ihop två olika saker. Skolvalet gör det möjligt för enskilda familjer att bryta sig ur segregation för egen del, men den skola de lämnar är lika segregerad för det. Att göra det möjligt för enskilda att ta sig ur segregation … Fortsätt läsa ””Skolvalet minskar segregationen.””