”Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?”

Lucka 9 i Skolmarknadskritiska julkalendern.

Alla har som kritiserat vårt skolsystem har mött argumentet: ”Men vadå, byggbolaget som byggde skolan fick ju göra vinst, vad är problemet om skolan också gör det?” Alltför ofta stannar diskussionen där, men det är egentligen inte svårt att säga emot. Visst kan man anföra en principiell ståndpunkt, men här måste man faktiskt inte diskutera vad man tycker om vinst i skolan. Det räcker bra med rätt så grundläggande kunskap om marknadsekonomi och företagande för att visa hur orimlig jämförelsen är.

Timbro-chefen och förre MUF-ordföranden Benamin Dousa på twitter.

Här räcker det med en enkel motfråga: Skulle NCC få betalt för att bygga vägar där det redan fanns tillräckligt?

Vår skolmarknad är ingen riktig marknad. Våra skolföretagare kan inte jämföras med riktiga företagare.

För det första handlar det om hur priset sätts. I byggbranschen gäller tydliga krav och priskonkurrens. Skolpengen bestäms av politiker och alla får lika mycket betalt, oavsett prestation. Ingen skulle handla upp byggen på det sättet.

För det andra handlar det om etableringsfrihet och rätt att få betalt. Om den ekonomiska modellen för skolbyggen var likadan som för skolor skulle alla som ville få bygga skola var de ville och sedan få betalt. Det funkar ju inte riktigt så. Inte när det gäller kemtvättar heller. Eller vägar.

För det tredje har byggbolaget ett långsiktigt ansvar. I kontraktet för bygget ingår garantitider och ansvar för felaktigheter eller konstruktionsfel i många år efteråt. När det gäller skola finns inte ens något avtal.

Skolföretagen verkar alltså på en marknad där priset sätts av politiker, alla får lika mycket betalt, alla får leverera och ingen har något ansvar. Man kommer faktiskt lätt att tänka på ett öststatsland som ofta nämns i skoldebatten. Tips: Nämn inte det om du vill undvika dålig stämning.

För det fjärde – och nu börjar vi närmar oss riktiga frågor om företagande – handlar det om kärnverksamhet. Nästan alla företag köper in tjänster från andra vinstdrivande företag, så länge det inte handlar om kärnverksamhet. Även våra mest högteknologiska företag handlar upp städning, hyr lokaler och köper utrustning. De skulle aldrig komma på att lägga ut den högteknologiska produktutvecklingen och låta någon annan tjäna pengar på den. Fundera över vilka som betalar för skolan och vad som är kärnverksamhet där.

De riktiga företagen förstår detta. Sannolikt är det alltmer besvärande för borgerligheten i stort att kunskapen om marknadsekonomi är så bristfällig när frågan om vinst i välfärden diskuteras.

<- Lucka 8        Lucka 10 ->