Lucka 24 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Med det här påståendet försöker friskolekoncernernas företrädare svartmåla skolmarknadens kritiker och samtidigt framställa sig själva som saklighetens försvarare i debatten. De gör också sitt bästa för att försöka påstå att debatten om skolan nu är osaklig. För alla som varit med i skoldebatten ett tag är det uppenbart att påståendet … Fortsätt läsa ””Ingen gynnas av en debatt fylld av felaktigheter.””
Lucka 23 i Skolmarknadskritiska julkalendern. I våras konstaterade utredningen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola att kommunerna har ett större ansvar än fristående skolor och förslog därför sänkt ersättning till friskolorna. Friskolorna har protesterat högljutt mot detta ,en ibland också använt ett sorts omvänt argument. De medger att kommunerna har ett större ansvar, vilket alltså … Fortsätt läsa ””Kommunala skolor har redan 10 000 kr mer i skolpeng.””
Lucka 22 i Skolmarknadskritiska julkalendern. På senare tid har flera friskolekoncerner, främst Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan (IES) uppmärksammats för hur de med hjälp av profil, marknadsföring och urvalsprinciper lyckas sålla fram ett elevunderlag med högutbildade föräldrar. Se hur stora skillnaderna är bakom Lucka 1. Ett återkommande försvar från koncernerna har då varit att de … Fortsätt läsa ””Det är föräldrarna som väljer oss.””
Lucka 21 i Skolmarknadskritiska julkalendern. De som försvarar dagens marknadsstyrda skolsystem, använder allt oftare ett argument som går ut på att friskolorna infördes för att få bort en stor mängd avgiftsfinansierade skolor. Trots att det är lätt att kontrollera sanningshalten är det ett argument som dyker upp både i debattartiklar och i sociala medier. Om … Fortsätt läsa ””Innan friskolereformen gick de rika i egna skolor med avgifter.””
Lucka 20 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Uppgiften om framförallt storleken på Internationella engelska skolans kö har spritts både av politiker och friskoleföreträdare i tal, debatter och debattartiklar under många år. I höst har nye storägaren i IES, Jan Hummel från Paradigm Capital marknadsfört skolan med uppgiften: ”Vi har över 200 000 barn som står i kö … Fortsätt läsa ””Hundratusentals elever i kö.””
Lucka 19 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det är alldeles riktigt att vi, framförallt i större städer, har ett problem med bostadssegregation. Att försöka göra något åt den saken är alltså helt rimligt. Problemet i skoldebatten är att argumentet nästan alltid används för att slippa göra något åt andra saker som förstärker segregationen. Särskilt tydligt är detta … Fortsätt läsa ””Ta tag i bostadssegregationen istället””
Lucka 18 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Om alla friskolor stängde skulle elever bli utan skola och lärare bli utan jobb, heter det ibland. Och visst. Nog skulle det bli turbulent om många fristående skolor stängde samtidigt, men argumentet är uppenbart påhittat. Vi har lika mycket pengar till skola, lika många elever och lika många behöriga lärare … Fortsätt läsa ””Om alla friskolor stängde…””
Lucka 17 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett helt nytt argument i skoldebatten lyder ”massiv kritik från remissinstanserna” och avser då förslagen i de två utredningar som varit ute på remiss i höst. I veckan nödgades Svenskt Näringsliv använda sin egen snart nedlagda* nättidning fPlus för att få ut detta budskap. Tre av friskolelobbyns frontfigurer – Ulla … Fortsätt läsa ””Massiv kritik från remissinstanserna.””
Lucka 16 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här påståendet kommer inte bara från systemförsvarare och friskolor utan också från krafter som vill kritiska till skolmarknaden. Senast igår gav LO och Lärarnas Riksförbund (LR) uttryck för detta i en debattartikel i Arbetet. Men är det sant? Måste det finnas flera skolhuvudmän för att det ska finnas friskolor? … Fortsätt läsa ””Det är viktigt att det finns fler skolhuvudmän att tillgå.””
Lucka 15 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Om en skola har 120 sökande, men bara 100 platser blir det 20 som inte kommer in. Det gäller oavsett om man tillämpar kötid som urvalsgrund eller om man lottar bland behöriga sökande. För de som inte kommer in är det tydligt att skolvalet inte är ”fritt”. Hotas då valfriheten … Fortsätt läsa ””Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.””