Håll huvudet kallt när PISA-resultaten kommer imorgon

Imorgon kommer PISA-resultatet. Tänkte förekomma med några saker som kan vara bra att tänka på inför reaktionerna. Oavsett åt vilket håll resultatet pekar.

Brösttoner på formen ”mer än var fjärde femtonåring som inte är med i provet” fick stort utrymme i TV förra gången. Vi måste dock komma ihåg att PISA är en urvalsstudie. Ungefär 150 skolor och cirka 5000 elever ingår i urvalet som bestäms utifrån internationella regelverk.

Först görs ett slumpmässigt urval av skolenheter för att få ett representativt urval av skolor. Det betyder till exempel att både stora och små skolor ingår i studierna, precis som fristående och kommunala skolor samt skolor på landsbygden och i städer.

Därefter dras sedan slumpmässigt de elever som ska genomföra studien från utvalda skolenheter. Det är alltså inte heller alla elever på en skola som gör testet. Det här skapar ibland problem, något som uppmärksammats länge.
Om PISA ligger i en period med många nationella prov riskerar elever prioritera bort deltagande eller ansträngning. PISA påverkar nämligen inte betygen. Här kommenterade ”Hanna” i DN 2014.

Ur DN 2014-06-04

Vid förra PISA ifrågasattes resultaten eftersom Sverige exkluderat ovanligt många elever. I många år var det dock tvärtom. Gabriel Heller-Sahlgren frågade var alla kritiker var någonstans när Sverige hade högre representativitet än de flesta andra länder.

Denna gång, efter PISA-debatt och Riksrevisionsrapport, har Skolverket vidtagit åtgärder för att minska bortfallet. Uppgifter om elever som inte ska delta i PISA samlas in före provet för att säkra att OECD:s riktlinjer tillämpats på ett korrekt sätt. Det är nytt.

Dessutom har Skolverket höjt ambitionerna för svarsfrekvensen i PISA, från 77 procent, som OECD kräver, till 90 procent. Det innebär att fler skolor kommer behöva anordna uppföljande prov, vilket bör höja svarsfrekvensen nationellt.
Vad det här innebär för resultaten är svårt att säga. Kritikerna sist hävdade att resultatet dopats av att lågpresterande elever undantagits. Riksrevisionen å sin sida visade att det ofta är högpresterande elever som uteblir för att fokusera på nationella prov.

Kundskolan gjorde sig också påmind. Elever och föräldrar väljer och väljer bort. År 2018 uteblev 161 elever från provet efter att föräldrarna meddelat Skolverket att de inte ville att deras barn skulle delta. Det var sex (!) gånger så många som vid provet 2015. Bortfallet på provdagen 2018 ökade med 5 procentenheter jämfört med 2015 och omfattade hela 870 elever.

Nu har vi alltså en ny hantering av både exkludering och nya åtgärder för att minska bortfall. Vad kommer det att innebära?

Kom ihåg: Sveriges plats i rankingen är inte hela sanningen. Totalt sett över hela tidsperioden 2000–2018 ökade avståndet mellan hög- och lågpresterande elever i PISA med 42 poäng. Motsvarande avstånd för ett genomsnittligt OECD-land ökade med 14 poäng.

Vårt skolsystem dras isär. Kommer OECD:s rekommendationer slutligen att lämna spår i politiken från den svenska höger som senast mest skrek högt om fusk och avgångar? OECD vill att vi ska göra upp med vårt segregerande skolval och vår orättvisa skolpeng. Det är hög tid nu.

Slutligen: Håll huvudet kallt i morgon. Det är inte bara nya elever, utan nya sätt att hantera PISA, nya sätt att kontrollera vilka som ska exkluderas och nya åtgärder för att höja deltagandet. Dessutom höjer Sverige OECD:s mål från 77 till 90 %.

Tack du som läste hit.

Lucka 4. Ojämnt fördelade otrygga anställningar

24 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i arbetaryrken har en tidsbegränsad anställning, på hel- eller deltid. Motsvarande andelar för kvinnor och män i tjänstemannayrken är betydligt lägre, 9 respektive 7 procent. De mest otrygga anställningarna dominerar i grupper där tidsbegränsade anställningar är vanligast. Diagram från Sveriges Jämställdhetsbarometer 2023.

En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.

Lucka 3. Generösa betyg i friskolor

Genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultat på nationella prov. Mest hos IES och Kunskapsskolan. Ur Jonas Vlachos rapport Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System.

Obs. Detta är efter att hänsyn tagits till resultat på de nationella proven. De stora koncernerna är alltså ena riktiga hejare på att lära ut hemkunskap och slöjd. Säg till om ni ser dem marknadsföra sig med det. Den som vill läsa mer hittar rapporten hos Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.

Lucka 1. RUT-avdragets fördelningsprofil

Med ett bra diagram slår man världen med häpnad. En bra grafisk representation av ett samhällsfenomen kan ge nya insikter. Häng med i årets julkalender! Ett diagram om dagen, från olika källor, men alltid i häradet välfärd, samhälle och ekonomi.

Diagram från rapporten Om rutavdraget avskaffas av Ulrika Lorentzi.

En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.

Centrumdöden och politiken

Igår morse hade radion ett inslag om centrumhandelns död. Fokus låg helt på på näthandelns betydelse. Den är dock inte ensamt skyldig. Centrumhandeln fick problem långt innan näthandeln blev en viktig faktor, men näthandeln är bekväm att skylla på eftersom den individualiserar ansvaret. Det är smidigt att skylla konsumenterna för att centrumkärnorna lämnas öde. Den bilden saknar politikens ansvar. När får vi en diskussion om de storskaliga köpcentra för bilburen handel som genom politiska beslut vuxit upp utanför snart sagt alla städer?

När den bilburna externhandeln vid motorvägen slår ut butiker i centrum, dvs oftare nära där människor bor, innebär det inte bara att den lokala handeln flyttas. Det ökar sannolikt också näthandeln. De som inte har bil får helt enkelt svårare att handla i butik. Det driver då kunder som tidigare kunnat gå eller cykla till sin butik att istället handla på nätet.

Omedvetenheten om det här är svår att förstå. Debatten om centrumhandel stannar ofta vid gratis parkering. Samtidigt växer nästa köplada upp vid motorvägen och i kommunhuset förbereds inte sällan detaljplaner eller bygglov för fler. Projekt av typen ”årets stadskärna” pågår i något som liknar desperation, men framstår som helt frikopplade från det politiska ansvaret för externhandelns expansion. Ja, och från kommunernas ofta högprofilerade klimat- och hållbarhetsarbete.