OECD räknade på Finlands basinkomstförsök. Du kan inte ana vad som hände sen.

OECD gör regelbundna så kallade Economic Surveys för länderna i organisationen. I februari i år var turen kommen till Finland. Särskilt intressant här är att läsa vad OECD skriver om det – åtminstone i vissa kretsar – hyllade och omtalade försöket med basinkomst.

Här är en kort sammanfattning, men först lite bakgrund:

OECD konstaterar att Finland har lägre sysselsättningsgrad och lägre BNP per capita än sina nordiska grannländer. För att understryka proportionerna här påpekar OECD att ett Finland med Sveriges sysselsättningsgrad skulle ha 4,8 (!) procent högre BNP.

OECD_FIN_GDP

Här skulle man kunna lägga till att Finland tagit emot minst flyktingar av alla nordiska länder, men OECD var finkänsliga nog att inte påpeka det.

oecd_fin_workSamtidigt visar diagrammet härintill att det lönar sig sämre att gå från bidrag till jobb i Finland än i Sverige. Därmed menar OECD att något behöver göras åt de sociala skyddsnäten

Frågan är då om basinkomstförsöket är ett steg i rätt riktning? OECD räknar på ett scenario med basinkomst i nivå med det pågående försöket och där alltså nuvarande sociala trygghetssystem, i allmänhet behovsprövade, för människor i yrkesverksam ålder tas bort och ersätts av en basinkomst lika för alla. På plussidan för basinkomst ligger enligt OECD att det skulle kunna bli mer lönsamt att ta ett jobb. Men sen slutar i praktiken de positiva effekterna. Hör här:

  • Andelen fattiga skulle öka från 11 till 14 procent, eller med 150.000 personer. 30.000 av dessa skulle vara barn och 50.000 pensionärer.
  • Om man skulle omvandla alla stöd och skyddsnät som finns till människor i arbetsför ålder och göra om dem till basinkomst räcker pengarna bara till en basinkomst motsvarande 13 procent av medianinkomsten. Med svenska mått mätt talar vi då om ca 3350 SEK/månad.
  • OECD inser att det är för lågt och har räknat på vad det skulle kosta att införa en basinkomst på den nivå som används i försöket (560 EUR per månad). Då måste inkomstskatten höjas med – tada – 30 procent!

Nu är ju basinkomst ett trevligt teoretiskt resonemang så OECD tänker sig att man faktiskt höjer skatten och kollar vad det får för effekt i olika inkomstgrupper. Vinnare jämfört med idag: Ingen, men de högre inkomstgrupperna går jämt upp. Förlorare. De tre lägsta inkomstgrupperna. Stort.

Förändring av disponibel inkomst per decil med basinkomst jämfört med idag.
Förändring av disponibel inkomst per decil med basinkomst jämfört med idag.

OECD konstaterar att en förändring där man ersätter ett behovsprövat system med basinkomst ”would lead to a drastic redistribution of income and likely increase poverty, even though it would entail a simplification and improve incentives for some”. Där har vi en målkonflikt som heter duga. Bara att välja sida faktiskt. Team basinkomst får klara sig utan mig.

OECD föreslår själva en modell där man förenklar bidragssystemet men fortsätter med en behovsprövad (inkomstrelaterad) modell och visar i flera diagram hur den är billigare och har trevligare fördelningspolitiska effekter (i alla fall om man är på min sida). Väl värt att kolla in rapporten om man är intresserad av sådant.

 

Sverige: sämst eller över medel på sysselsättning för utrikes födda?

”Sverige hamnar i botten av alla OECD-länder gällande utrikes födda i arbete”, skrev Staffan Werme och andra folkpartister i DN häromveckan och ville därmed motivera tak för asylinvandring. Journalisten Per Wirtén tipsar på sin blogg om ett inlägg från SACO som visar att det inte stämmer. De har studerat OECD-statistiken över sysselsättningsgrad hos inrikes respektive utrikes födda.

Sant är att Sverige har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i OECD. Det beror dock mest på ovanlig hög sysselsättning för inrikes födda. För de utrikes födda ligger Sverige över snittet i EU när det gäller sysselsättning. 67,9 mot 65,4 procent.

Diagram från SACO baserat på data från OECD.
Diagram från SACO baserat på data från OECD.

En smula överraskande med tanke på att vi över tid har ett större flyktingmottagande än många andra länder. Utrikes födda som kommit som arbetskraftsinvandrare bör ju per definition ha hög sysselsättningsgrad.

Det innebär nu inte att allt är bra. Fler måste få jobb. OECD:s siffror visar t.ex. att sysselsättningsgraden är väsentligt lägre för utrikes födda med låg utbildning. Det samma gäller förstås för inrikes födda, men där är skillnaderna mot högutbildade mindre.

Däremot stöder inte statistiken från OECD påståendet att vi i Sverige är sämst på att få utrikes födda i arbete. Det är vi inte. Vi klarar oss bättre än både Danmark, Holland och Finland. Vi är bättre än snittet i EU och inte långt efter t.ex. Tyskland.