”Med bara 15 procent av eleverna kan inte gärna friskolorna vara ett problem.”

Lucka 2 i Skolmarknadskritiska julkalendern.

Eftersom bara 15 procent av eleverna i grundskolan går i fristående skolor kan inte gärna problemen bero på dem, heter det ofta i debatten. Eller så säger någon att friskolorna är så få, det är bättre att fokusera på problemen i de kommunala skolorna. Det är ett felaktigt resonemang av flera skäl.

För det första så påverkas de kommunala skolorna också kraftigt av reglerna för friskolor. Kommunala skolor har samma ersättning, men större ansvar. Kommunala skolor verkar på samma dysfunktionella skolmarknad. Det går inte att ändra förutsättningarna för kommunala skolor utan att också fristående skolor påverkas. Varje försök till sådan förändring möts dock av protester från de fristående huvudmännens organisationer. 

Wikipedias lista med tätorter i Stockholms län.

För det andra så vittnar ett påstående om att det är så få elever i friskolor att det inte spelar någon roll om en mycket bristande förståelse för hur mycket 15 procent är. Trots att det är mellanstadie-matte verkar det finnas anledning att ta ett konkret exempel: Det finns faktiskt bara en tätort i Sverige som är stor nog att inhysa 15 procent av Sveriges befolkning: Stockholm.

Fundera sedan om någon skulle komma undan med påståendet att Stockholm skulle vara för litet för att ha påverkan på landet i stort. Ingen skulle påstå det. Ändå är det så friskolornas riksförbund resonerar:

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, på DN Debatt 2020-02-26.

Om Stockholm konsekvent särbehandlades och fick 10 procent mer pengar av staten till sina skolor än resten av skolorna i landet skulle protesterna vara enorma. Ändå är det precis vad som pågår i friskolesektorn. Utredningen om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) har visat att friskolorna överkompenseras med ca 10 procent.

För det tredje så är 15 procent ett genomsnitt för hela grundskolan. Om vi tittar på högstadiet handlar det om ca 20 procent. Dessutom är de geografiska skillnaderna stora. I Stockholm gick när 40 procent av niorna ut från en fristående skola förra året. I Täby hela 60 procent. Kan vi ens säga att vi har en skola som är samhällelig infrastruktur om över hälften lämnats över till privata intressen?

Om koncernerna nu gör allvar av sina planer på expansion i lågstadiet kommer andelen elever i fristående skolor att fortsätta öka snabbt. 

För det fjärde så bortser de som använder detta argument helt ifrån profilen på friskolornas elevunderlag. Självklart skulle 15 procent elever i friskolor ha en mindre påverkan på segregationen om de hade genomsnittligt sett samma elevunderlag som kommunala skolor. Det har de inte. Friskolor är kraftigt överrepresenterade när det gäller skolor där elevernas föräldrar har hög utbildning. Mer om det bakom Lucka 1.

<- Lucka 1        Lucka 3 ->