Lucka 4 i Skolmarknadskritiska julkalendern.
Ett vanligt påstående är att friskolor och friskolornas köer uppkommer på grund av att den kommunala skolan är så dålig. Fixa kvaliteten där så försvinner köerna heter det. Det är ett bekvämt sätt att undvika kärnfrågor om lika villkor och mekanismerna bakom friskolesektorns lönsamhet.
Ett enkelt sätt att syna påstående är att se var friskolor är vanligast, alltså var friskolor etablerar sig. Om det verkligen var så att friskolor främst finns där kommunala skolor är dåliga så betyder det att borgerliga politiker i friskoletäta kommuner som Täby, Solna, Stockholm och Nacka är väsentligt sämre på att sköta sina kommunala skolor än vad socialdemokrater i t.ex. Malmö och Södertälje är. I Täby gick 60 procent av eleverna ut nian från en fristående skola. I Malmö och Södertälje bara 20 procent.
Nu har jag inte hört någon som påstår att just borgerliga politiker i storstad och välbeställda förorter är sämre på att driva skola, men det blir onekligen konsekvensen av resonemanget om friskolor som ett svar på dåliga kommunala skolor.
Argumentet att friskolorna växer där de kommunala skolorna är dåliga haltar på flera sätt.
- Det är ju inte så att föräldrar i Täby eller Solna, orter med 60 resp 35 procent elever i friskolor i årskurs nio, själva startat skolor i protest mot sina usla kommunpolitiker. Tvärtom har ju skolorna flera gånger uppmuntrats av politiker att starta.
- Flera aktuella exempel visar att det allt oftare är borgerliga kommunpolitiker som tar initiativ till eller uppmuntrar och välkomnar en etablering av IES. Så har skett i Karlskrona och Landskrona. Det sker i Östersund, Härryda och Solna.
Alla som bor i Solna fick förresten skäl att fråga sina kommunpolitiker igår. SvD berättar här hur elever och föräldrar fick besked om att deras kommunala skola Skytteholmsskolan stängs. Bland skälen i ett utskick till föräldrarna angavs att Internationella Engelska Skolan i Huvudsta öppnar hösten 2021 och ”vi vet att många Solnaelever visat intresse för den skolan”. Tidigare i år hade kommunen marknadsfört IES kö via sin hemsida.
IES är nöjda. En stängd kommunal skola säkrar deras elevunderlag och affärsmodell. Där 500 elever går in på morgonen utgör 40 rörelsemarginal.
Relationen med Solna har varit god. Vi har tillsammans med politiker och förvaltningen samarbetat under hela etableringsprocessen. Det har varit ett gott informationsflöde oss emellan.
Emma Rheborg, kommunikationschef på IES.
Den som vill kan fundera på vilket som spelat störst roll för IES etablering i Solna: Att Skytteholmsskolan skulle vara dålig eller att kommunens löfte om att ”göra förändringar i sitt skolsystem” snabbt skulle säkra elevunderlag och lönsamhet.
Den som bemödar sig att titta i statistiken ser dock att kommunala Skytteholmsskolan är en skola som klarar sig bra i konkurrensen. Resultaten är klart bättre än Skolverkets modellberäknade enligt SALSA (en statistisk modell som baserat på bakgrundsfaktorer med stor betydelse för resultatet i skolarbetet ger varje skolenhet ett modellberäknat betygsvärde). Samtidigt finns inget i statistiken som pekar på glädjebetyg. Skolan ligger under riksgenomsnittet när det gäller andel elever som får högre betyg än vad de presterar på nationella prov. Ändå läggs den ned.
Om jag vore politiker i Solna skulle jag oroa mig mer för läget på de tre skolor där över 80 procent (!) av eleverna fick högre betyg i matematik än vad som motiverades av deras resultat på de nationella proven. Alla fristående.