När Friskolornas Riksförbund tog över skoldebatten i Stockholms kommunfullmäktige

I slutet av augusti debatterade kommunfullmäktige i Stockholms stad en motion från Feministiskt initiativ (Fi) om åtgärder mot skolsegregation. Det intressanta här är inte motion i sig eller hur den togs emot, utan hur talarlistan såg ut. Fi började med att argumentera för sin motion och därefter är det brukligt att någon representant från majoriteten föredrar kommunstyrelsens svar. Inte här. Istället för ett skolborgarråd klev en moderat ledamot i Trafiknämnden (!) upp i talarstolen och fyrade av en bredsida mot motionen. Det var Ulla Hamilton, VD för den mäktiga branschorganisationen Friskolornas Riksförbund. Att inte moderaterna eller det blågröna styret i Stockholm ser det olämpliga i detta är häpnadsväckande.

Kommunallagen jävsregler är visserligen inte glasklara när det gäller fall med en VD i en branschorganisation som påverkas av ett beslut, men som det står i standardverket Kommunallagen med kommentarer och praxis, femte upplagan, kapitel 5 Fullmäktige, sid 338:

I äldre motiv har man därför utgått från att den förtroendevalde själv frivilligt ska avstå från att delta i ärenden vid sådana intressekonflikter framför att ådra sig misstanken att handla i eget eller annans intresse, s.k. grannlagenhetsjäv eller intressejäv. Dessa uttalanden bär alltjämt vara vägledande.

I sak lät Hamilton också mer som en försvarare av friskoleföretagens intressen än en moderat. Det är faktiskt sällan moderater säger emot om att bryta segregation utan det brukar handla om hur det ska göras. Hamilton var här rakt på sak. Det är inte alls säkert att det var bra med blandat elevunderlag. Det är förstås svårt att veta varför Hamilton var så het på att debattera denna motion, men hon såg i alla fall till att sätta tonen i debatten. Risken att någon annan från det blågröna styret skulle gå upp och framstå som ”soft on blandade elevgrupper” minskade nog betydligt.

Talarlistan från Stockholms stads webbsändning.

Men sen kom väl i alla fall skolborgarrådet in i debatten? Nej, nej. Nästa borgerliga representant var Claes Nyberg från centerpartiet. Han gjorde ett stort nummer av att det inte är skolval som driver segregation utan boendesegregation. Lite märkligt argument i en debatt om en motion som faktiskt handlade mer om boendesegregation än något annat. Kanske kan vi skylla på att timmen var sen? Claes kan nämligen Friskolornas Riksförbunds argument i sömnen. Han var själv VD där fram till november 2014.

Hur stark välfärdsföretagarlobbyn är i politiken underströks alltså med nästan komisk precision den där kvällen i Stockholms stadshus. Vad Nyberg gör idag? Han är t.f presschef på nätläkarbolaget KRY.

Först därefter kom det ansvariga skolborgarrådet, Isabel Smedberg-Palmqvist från liberalerna upp i talarstolen. Då var det i praktiken redan för sent att få debatten att handla om motionens egentliga ämne – skolsegregation.

Är inte det här åtminstone lite skämmigt för borgerligheten? Fanns det ingen politiker som kunde argumentera utifrån en principiell ståndpunkt utan att vara knuten till den bransch som enligt Friskolornas riksförbund hotades av motionen från Fi? Fanns det ingen som kan påpeka risken för att skada förtroendet för den folkvalda demokratin?

Och ja. Jag vet såklart vad jag kommer få för mothugg. Jag har provat den här sortens debatter förut.

– Men facket då?

Jo. Jävsreglerna gäller alla. Att VD för Friskolornas riksförbund tar täten i en kommunfullmäktigedebatt om skolsegregation saknar dock motsvarighet. Det kan inte jämföras med att en fackligt aktiv, eller ens en lokal ombudsman deltar i en debatt om arbetsmiljön i t.ex. hemtjänsten. Det som hände i kommunfullmäktige den där kvällen var som att Lärarnas Riksförbund skulle gå upp i en kommunfullmäktigedebatt om budgeten för lärarlöner. Alla skulle inse hur olämpligt det vore.

Partier som vill försvara dagens skolsystem måste skärpa sig och göra det med egna argument. Det var väl inte meningen att vinstintressena i skolan skulle ta över politiken också?

Debatten kan ses här.