Vänsterpartiet och jag

Om det skulle vara så att V är lika illa som SD eller att både V och SD är extremistpartier så finns det en del självkritik att idka i borgerligheten. I alla fall i mittenpartierna. Själv har jag under mina till slut 23 år i Fp och L varit med och diskuterat, röstat, samarbetat eller gjort upp med Vänsterpartiet i flera olika frågor. Det är jag inte ensam om. Några exempel:

  • Jämställdhet
  • Vård och sprututbyte för missbrukare
  • Vård för flyktingar
  • HBTQ-frågor
  • Frågor om medborgarinflytande, demokrati, insyn och transparens

Inget av ovan har hänt eller skulle ens vara i närheten att hända med Sverigedemokraterna. V har en vedervärdig historia. SD är vedervärdiga nu. Visst, det är säkert möjligt att det går att hitta någon aktiv vänsterpartist som typ hyllar Stalin också idag. På samma sätt kanske det går att hitta någon aktiv moderat som fortfarande tycker Mandela var en terrorist, att apartheid-regimen borde ha fått verka ifred eller till och med att allmän rösträtt var en dålig idé. De historiska ståndpunkterna kan inte ursäktas, men de gör inte partierna till tveksamma demokrater idag.

De som tjatar om att V och SD är lika illa måste börja få motfrågor. Vad är syftet? Varför jämställa SD med ett parti som liberaler i nutid gjort gemensam sak med i viktiga värderingsfrågor?

Om problemen med lokal blockpolitik i Magasinet Arena

smsdumpNu finns min text i senaste Magasinet Arena ute på nätet. Det handlar om blockpolitik på lokal nivå och vad den får för konsekvenser, framförallt när den kombineras med minoritetsstyren. Texten illustreras bland annat med den smått berömda SMS-dumpningen från Jämtland när Moderaterna valde att samarbeta över blockgränsen.

Min uppfattning är att det är stor skillnad att hantera en minoritetsregering på riksplanet jämfört med att styra i minoritet i t.ex. en kommun. Ändå försöker många kommuner med minoriteter. Nu senast avgick s-styret i Gävle och Alliansen ser ut att göra ett försök. Också de i minoritet. Jag tror att det är svårt och skulle hellre se försök till majoriteter, även om det kräver blocköverskridande samarbeten.

Texten i Arena finns här.

(I papperstidningen var rubriken ”Dags för ett kommunuppror”)