Idag kom regeringens lagrådsremiss om nya regler för arbetstillstånd. För den som vant sig vid skärpningar av migrationslagstiftningen är det här något helt annat.
Hittills har ett arbetstillstånd för en arbetskraftsinvandrare som kommer hit från länder utanför EU/EES varit knutet till en arbetsgivare och ett yrke i två år. För att byta krävs en ny ansökan så att myndigheter kan kontrollera om ansökan och den nya arbetsgivaren är seriös och uppfyller kraven. Det tycker inte regeringen att vi ska fortsätta med.
Från 2027-02-01 ska den som efter en ansökan fått ett arbetstillstånd hos en arbetsgivare enligt villkor som prövats av svenska myndigheter kunna byta arbetsgivare redan första dagen i Sverige. Det ska då räcka med att skicka in en anmälan, vilket innebär att det inte krävs någon formell ansökan och att det därmed inte kommer att göras någon ny prövning. Och det kommer inte att finnas någon karenstid med krav på att anmälan ska göras en viss tid innan byte sker.
Säkerhetspolisens, SÄPO, kritiserade förslaget i hårda ordalag när det var ute på remiss förra året:
”Att en utlänning ska ha rätt att efter anmälan till Migrationsverket påbörja en anställning hos en annan arbetsgivare aktualiserar dock en rad risker för nationell säkerhet som måste tas i beaktande.”
Ur SÄPO:S remissyttrande
Det är värt att läsa igen.
SÄPO ville att Migrationsverket skulle kunna remittera ärenden om byte av arbetsgivare till Säkerhetspolisen, kunna stoppa byte av arbetsgivare innan prövning gjorts, och att det skulle finnas möjlighet att neka byte av arbetsgivare. Argumenten var snarlika de som LO hade, även om LO pekade för riskerna för exploatering och arbetslivskriminalitet snarare än nationell säkerhet. SÄPO och LO föreslog också samma tidsgränser och karenstider för byte av arbetsgivare (gränserna tilläts inom ramen för det EU-direktiv som ligger bakom detta).
Regeringen struntade i både LOs och SÄPO:s synpunkter.
Arbetskraftsinvandring är tänkt som en möjlighet där arbetsgivare som inte hittar kvalificerad arbetskraft inom EU ska kunna rekrytera från resten av världen. Ändå vill regeringen nu att hela den svenska arbetsmarknaden – alltså även den yrken där det redan finns arbetskraft – ska öppnas för den som fått ett första tillstånd, och dessutom utan myndighetskontroll av den nya arbetsgivaren. Riskerna med detta är stora. En till synes seriös juridisk person med god ekonomi och utan anmärkningar anställer en eller flera arbetskraftsinvandrare från tredje land enligt godkända villkor. När arbetskraftsinvandraren kommer till Sverige flyttas hen skyndsamt vidare till en annan juridisk person som kan utnyttja arbetskraftsmigranten på olika sätt. Risken står ofta arbetskraftsinvandrare själv för.
Svensk migrationslagstiftning har missbrukats förr. Det så kallade spårbytet användes som språngbräda in i Sverige på ett liknande sätt. Systemet med certifierade arbetsgivare med snabbspår för arbetstillstånd ledde till handel med arbetstillstånd. Båda har avskaffats. Det vore naivt att tro att människohandlare och kriminella kommer låta bli att utnyttja det nya kryphålet som regeringen och Sverigedemokraterna nu öppnar för.
Att Tidö-partierna körde över LO var kanske väntat. Men SÄPO?