Varken centerns eller friskolornas berättelser hänger ihop

Ni vet en sån där klassisk tv-deckare där de misstänkta förhörs var för sig och inte har hunnit synka sina berättelser? Lite så har det varit att följa friskolesidans argumentation om offentlighetsprincipen, sekretess och insyn i fristående skolor efter turbulensen runt den hemligstämplade skolstatistiken.

Centern svarade häromveckan plötsligt på kritiken mot sin ändrade hållning när det gäller offentlighetsprincipen. De har ju länge varit för men blev i partiledardebatten i juni 2019 plötsligt emot. I en replik till Linnea Lindquist i Skolvärden 2020-08-28 förklarade partiets utbildningsutskottsledamöter Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen att det handlar om att rädda små huvudmän:

”Det är inte de stora aktiebolagen som skulle få problem vid införande av offentlighetsprincipen, det är främst de små föräldrarkooperativ och ideellt drivna skolorna.”

Ur Centerpartiets debattinlägg i Skolvärlden 2020-08-28.

twitter förtydligade riksdagsledamoten Niels Parup-Petersen Att C uppskattar idéburna sektorn är knappast något nytt. På landsbygden är det och har det varit oändliga överlapp mellan de idéburna aktörerna och Centerpartiet.

Flera saker förvånade med detta utspel.

För det första så hade de ideburna skolornas organisation Ideburna Skolors Riksförbund varit positiva till utredningen om ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82). I avsnitt 6.1.2 redovisas de ideburna skolornas hållning tydligt:

Enligt en enkät som förbundet har genomfört var en övervägande majoritet av dess medlemmar positiva till att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor. Förbundets uppfattning är att offentlighetsprincipen skulle vara bra för hela friskolesektorn. Den kan dock föra med sig praktiska problem, t.ex. ökad administration, ökade kostnader, behov av kompetensförbättring på sekretessområdet och krav på ökade öppettider.

Om hållningen från Ideburna skolors riksförbund, ur SOU 2015:82.

Centern hänvisade i sin artikel till en annan utredning som handlar om insyn i välfärden i stort (SOU 2016:62). Den avsåg varken grundskola eller gymnasium utan handlade för de ideella aktörerna i Idéburna skolors riksförbund endast om förskola och fritidshem. I utredningen förs ett resonemang om ett möjligt undantag för ideburna aktörer och det är detta stycke som kommenteras i remiss-svaret.

Efter några dagar tröttnade Ideburna skolors riksförbund på att vara alibi och satt ned foten genom sin ordförande Håkan Wiclander:

– Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet, för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet, är vansinnigt.

Ordförande för Ideburna skolors riksförbund, Håkan Wiclander, i Skolvärlden 2020-09-04

Privat kapital och affärstänkande i skolan är alltså vansinnigt. Efter det utfallet blir det inte lika kul för Centern att använda de ideburna skolorna som alibi för att stoppa insynen i aktiebolag.

I samma artikel preciserar Wiclander dessutom undantaget de önskar. Det handlar om extra resurser för att hantera merkostnader, som han sedan konstaterar kommer bli små:

– Det skulle nog uppstå en extra kostnad, framför allt i början. Men detta är i realiteten inget större problem. Offentlighetsprincipen gör att man måste ha ordning på sina handlingar, men det måste man ha även idag.

Ordförande för Ideburna skolors riksförbund, Håkan Wiclander, i Skolvärlden 2020-09-04

Centerpartiets omsorg om ”små föräldrakooperativ och ideellt drivna skolor” ter sig alltså missriktad.

För det andra hänger den plötsliga omsorgen om små friskolor dåligt ihop med hur det lät när Annie Lööf plötsligt och överraskande meddelade att offentlighetsprincipen i fristående skolor skulle vara:

Ett angrepp på den fria företagsamheten och på ett sätt en smygväg att undergräva det privata näringslivet.

Annie Lööf i riksdagens partiledardebatt 2019-06-12.

Det var en helt annan argumentation. Den riktade sig till en annan målgrupp. Och det var inte till Ideburna skolors riksförbund Annie åkte på besök några dagar senare.

Istället var det glada miner med Academedias ledning och huvudägare. Där har vi en organisation som tydligt slagits mot offentlighetsprincipen i skolan. Med storkapitalets argument.

För det tredje stämmer omsorgen om små friskolor på landsbygden dåligt överens med vad partiet faktiskt beslutat. Skrivningen om att låta skolor med höga betyg vara ifred och stänga skolor med dåliga resultat i det utbildningspolitiska program som antogs på centerstämman i september 2019 har ett tydligt fokus på att underlätta för de stora koncernerna. Där är betygen högst.

Inspektionen av skolor måste förbättras. Fokus måste först och främst ligga på kunskapsresultaten. Fungerande skolor med starka kunskapsresultat bör så långt som möjligt lämnas för sig själva att fortsätta bedriva sin verksamhet som de själva vill.

Ur centerns program En skola att lita på, antaget på stämman i Karlstad 2019.

Att många skolor med låga resultat är små och dessutom finns på landsbygden bekymrade inte centern den gången.

Trots att stämman hölls bara tre månader efter utspelet om ändrat hållning till insyn och offentlighetsprincip märks inga spår av det i programmet. Även företeelser som ideburna skolor och kooperativ lyser helt med sin frånvaro.

Centern får helt enkelt bestämma sig. Är offentlighetsprincipen ett hot mot det ”privata näringslivet” som Annie Lööf säger eller är det som utbildningsutskottsledamöterna Christensson och Paarup-Pedersen säger att ”Det är inte de stora aktiebolagen som skulle få problem vid införande av offentlighetsprincipen, det är främst de små föräldrarkooperativ och ideellt drivna skolorna.” Båda sakerna kan inte gälla.

Av en händelse var förresten Annie Lööfs resonemang exakt detsamma som Internationella Engelska Skolans Hans Bergström använde i Dagens industri i somras. Bergström varnade då det privata näringslivet för stora konsekvenser:

Just nu gäller diskussionen friskolor. Men den stannar inte där. Om fristående skolorganisationer skulle fullt ut omfattas av samma offentlighetsregler som offentliga myndigheter, innebär det ett principiellt genombrott. Ingen skillnad görs då längre mellan staten och det civila samhället, mellan den offentliga sfären och fristående verksamheter.

Hans Bergström, Internationella Engelska Skolan i Dagens Industri 2020-07-15.

Även Friskolornas riksförbund har ägnat stor omsorg om de små skolhuvudmännen och räknar gärna upp hur många huvudmän som bara driver en eller två skolor. Att de stora koncernerna har skolverksamheter i samma storleksklass som Uppsala kommun förbigås med tystnad.

Att tvinga små friskolor att leva upp till samma administrativa krav som stora kommuner och myndigheter är orimligt.

Ur pressmeddelande från Friskolornas riksförbund 2018-02-16.

Därför är det lite pikant att ordförande för Friskolornas Riksförbund, Lars Leijonborg, nu plötsligt bytt till Hans Bergströms argumentation. Kanske går det inte längre att gömma sig bakom argument om de små skolorna? I Dagens Industri 2020-09-04 säger han:

Vi är skeptiska på grund av smittoeffekterna. Om alla företag som på något sätt får statliga bidrag ska omfattas av offentligheten får det enorma konsekvenser för hela näringsfriheten.

Lars Leijonborg i Dagens Industri 2020-09-04.

Förutom att det är rent hittepå – ingen har talat om alla företag som får statliga bidrag utan utredningarna har varit tydligt avgränsade – måste vi konstatera att Leijonborg har gått hela varvet runt. Först ordförande i Friskolekommittén där överenskommelsen om att införa offentlighetsprincipen förhandlades fram. Senare ordförande i Friskolornas riksförbund som först var emot offentlighetsprincipen av omsorg om de små aktörerna. Och nu har han anpassat sin argumentation till de stora koncernerna. Det vore ett bra ämne för en intervju i vilken tidning som helst.

Friskolornas riksförbund får nog ta sig en funderare på vilken linje som ska gälla om de vill tas på allvar. Är det omsorgen om små friskolor som gäller så kan det ju faktiskt räcka med undantag eller extra ersättning., men varken de eller centern har förordat något sådant. Om det är den nya linjen med smittoeffekter på näringslivet i stort så blir frågan en annan.

Berättelserna och argumenten håller inte ihop. Det är för många vändningar och så skilda problembeskrivningar att argumentationen saknar trovärdighet.

Slutligen. Alla aktörer på friskolesidan gör nu sitt bästa för att säga att de är måna om ”insyn”. Den sekretessbelagda statistiken har gett dem ett gyllene tillfälle att försöka omdefiniera om vad det handlar om. Låt dem inte göra det.

Statistiken är viktig, men för verklig insyn måste medborgarna kunna få svar på frågor som:

  • Användes de extra pengarna vi beslutade om i vår kommun till skola här, eller gick de till någon annan kommun, kanske till och med till Spanien.
  • Efterlevs den policy om arbetsvillkor som vi i demokratisk ordning beslutat om?
  • Hur hanterar friskolorna i kommunen sin kö och sin antagning?

För detta krävs verklig insyn vilket vi får med offentlighetsprincipen. Den ger oss dessutom den statistik vi behöver, och det finns ett färdigt förslag. Det är hög tid att det genomförs.