Lucka 3 i Skolmarknadskritiska julkalendern.
Varje gång en politiker visar plötslig omsorg om ”små bra utförare” ska man se upp. Då handlar det tvärtom ofta om att det är stora företags intressen som hotas, men att det är svårare att hitta argument för deras sak. Omsorg om de små funkar dock alltid.
I en replik till Linnea Lindquist i Skolvärden 2020-08-28 förklarade Centerpartiets utbildningsutskottsledamöter Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen att deras plötsliga motstånd mot att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor handlar om att rädda små huvudmän:
”Det är inte de stora aktiebolagen som skulle få problem vid införande av offentlighetsprincipen, det är främst de små föräldrarkooperativ och ideellt drivna skolorna.”
Ur Centerpartiets debattinlägg i Skolvärlden 2020-08-28.
Vi är alltså mitt i en debatt om bristen på insyn i internationellt ägda koncernskolor med goda vinstmarginaler. Mitt i en debatt där stora koncerner, som flyttar pengar över både kommun och landsgränser, skriver rasande debattartiklar mot offentlighetsprincipen. Ändå försöker centern få det till att handla om närmast ideell verksamhet.
Det är nästan lite gulligt.
På twitter bedyrade riksdagsledamoten Niels Parup-Petersen partiets kärleksrelation med de ideella aktörerna:
”Att C uppskattar idéburna sektorn är knappast något nytt. På landsbygden är det och har det varit oändliga överlapp mellan de idéburna aktörerna och Centerpartiet.”
Flera saker förvånade med detta utspel.
För det första så hade de idéburna skolornas organisation Idéburna Skolors Riksförbund varit positiva till utredningen om ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82). I avsnitt 6.1.2 redovisas de idéburna skolornas hållning tydligt:
Enligt en enkät som förbundet har genomfört var en övervägande majoritet av dess medlemmar positiva till att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor. Förbundets uppfattning är att offentlighetsprincipen skulle vara bra för hela friskolesektorn. Den kan dock föra med sig praktiska problem, t.ex. ökad administration, ökade kostnader, behov av kompetensförbättring på sekretessområdet och krav på ökade öppettider.
Om hållningen från Ideburna skolors riksförbund, ur SOU 2015:82.
Ideburna skolors riksförbund tröttnade också snabbt på att vara alibi för centerns insynsmotstånd och satte ned foten genom sin ordförande Håkan Wiclander. Kärnfullt och minnesvärt citerad i Skolvärden:
– Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet, för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet, är vansinnigt.
Ordförande för Ideburna skolors riksförbund, Håkan Wiclander, uttalar sig i Skolvärlden 2020-09-04.
Ett citat som funkar som korsstygnsbroderi.
Efter det utfallet blev det i alla fall inte lika kul för Centern att använda de idéburna skolorna som alibi för att stoppa insynen i aktiebolag, men påstående återkommer fortfarande.
Så hur orimlig eller svår skulle offentlighetsprincipen vara för en liten skolhuvudman? När riktigt små kommuner med bara enstaka skolor klarar av att hantera offentlighetsprincipen är det väl rimligt att också fristående skolhuvudmän med bara enstaka skolor gör det? I Dorotea kommun gick 27 elever ut nian i somras. Ingen har klagat på offentlighetsprincipen där.
Det finns förresten också andra små organisationer som måste hantera offentlighetsprincipen. Svenska kyrkans alla församlingar, de har över 1300 så många av dem är riktigt små, måste arbeta enligt offentlighetsprincipen och följa bestämmelserna i Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400). Även de minsta församlingarna klarar av att hålla sina handlingar offentliga.
Är det inte ett rejält underbetyg åt friskolesektorn att påstå att det skulle vara för svårt för dem?