”Friskolorna avlastar kommunerna.”

Lucka 7 i Skolmarknadskritiska julkalendern.

Det låter väl bra med friskolor som avlastar kommunerna? Man har ju hört att de har det kämpigt.

Det här argumentet kommer ibland från friskolekoncerner, men nästan lika ofta från den sorts kommunpolitiker som mest av allt vill ha en friskola till i sin kommun. Nu finns det inte så många sätt man kan avlasta en kommun på när det gäller skolan så det är ganska enkelt att kolla om det stämmer.

En friskola skulle kunna avlasta kommunen genom att tillföra mer resurser. Jo, skulle kunna. Men friskolorna har inga andra intäkter än skolpengen från kommunen. Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet att kommunen kan avlastas med hjälp av sina egna pengar.

En friskola skulle kunna avlasta den kommun som har platsbrist på sina egna skolor genom att genom att låta kommunen använda lediga platser hos friskolan istället. Nej, så fungerar det inte. Om en friskola har tomma platser beror det på att det saknas elever som valt att gå där. Kommunen får inte placera barn på friskolor. Med tanke på friskolors olika profil vore det dessutom helt orimligt. Tänk brevet från kommunen där det står ”Vi har platsbrist i höst, så ditt barn får gå på den kristna skolan med fotbollsprofil.” (Ett exempel som såklart inte var avsett att vara negativt mot vare sig kristna skolor eller fotboll. )

En friskola skulle kunna avlasta kommunen genom att tillföra lokaler heter det också. ”Friskolor avlastar kommunerna genom att göra stora investeringar i skolor”, skrev Academedias VD Marcus Strömberg i Dagens Industri för bara några veckor sedan. Var ska vi börja?

Alla investeringar i lokaler finansieras på lång sikt av att någon betalar hyra. Det är grundläggande för alla byggen, oavsett om det handlar om bostäder, kontor eller skolor. När det gäller skolor är det kommunen som betalar hyran.

Friskolorna är väl medvetna om detta och slåss för att se till att skolpengen innehåller tillräckligt mycket pengar för lokalkostnader. Inte sällan kräver de dessutom extra ersättning för ”dyrare lokaler”.

Det som är sant är att en friskolas lokalinvestering på kort sikt kan minska en kommuns lånebehov, men över tid är det alltså ändå kommunen som står för lokalkostnaden. Rimligen har dessutom de flesta kommuner möjlighet till mer förmånliga lånevillkor, dvs lägre kapitalkostnader, än privata företag.

Vad som är värre är att de privata skolbolagens investeringar inte nödvändigtvis passar in i en långsiktig planering. De etablerar sig där de själva vill och bygger lokalerna efter eget huvud. En kommun har ansvar för lokalförsörjningen långsiktigt och måste planera för sådant som alternativ användning av lokaler när elevkullarna går ned eller för att kombinera olika verksamheter i samma lokaler. Det arbetet försvåras när en friskola börjar bygga i kommunen.

Friskolorna kräver dessutom allt oftare garantier för att på olika sätt minska sina lokalkostnader. Dessutom får de ofta gehör från kommunpolitiker som med berått mod ger en extra subvention till den friskola de helst av allt vill ha dit. Sen är det fritt fram för andra skolor som med stöd av etableringsfrihet och krav på likabehandling kan följa efter. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har skrivit om det här.

Spelar det då ingen roll alls för kommunens ekonomi att en friskola öppnar? Jo, i allmänhet ökar kommunens genomsnittliga kostnad per elev eftersom det snabbt uppstår tomma platser på flera kommunala skolor. När den genomsnittliga kommunala kostnaden ökar, blir kommunen också tvungen att öka skolpengen till friskolan. En friskoleetablering innebär på så sätt snabbt ökande kommunala kostnader.

Slutligen finns det några som fortfarande hävdar att friskolor kan avlasta kommuner genom att minska skolsegregationen. Det stämmer inte heller, men det finns det gott om information om bakom Lucka 6.

<- Lucka 6        Lucka 8 ->