”Skolvalet minskar segregationen.”

Lucka 6 i Skolmarknadskritiska julkalendern.

Det här är ett av skolmarkands-försvararnas favoritargument. Tyvärr blandar de ihop två olika saker. Skolvalet gör det möjligt för enskilda familjer att bryta sig ur segregation för egen del, men den skola de lämnar är lika segregerad för det. Att göra det möjligt för enskilda att ta sig ur segregation är inte samma sak som att motverka segregation som fenomen.

Hur gärna än systemförsvararna vill att skolvalet ska motverka segregationen saknas stöd för deras deras tes. Både forskning och praktik visar tvärtom att skolvalet hittills inte bidragit till att minska den segregation som beror på boendet. Både internationell och svensk forskning talar sitt tydliga språk. Två exempel nedan:

School choice is associated with higher levels of segregation of pupils from different socio-economic and ethnic backgrounds between schools. This finding is consistent across all types of choice mechanism, in different countries, and across choice systems that have been in place for different lengths of time.

Ur en internationell forskningsöversikt från Cardiff University 2019.

In particular, we exploit variation in school choice opportunities across municipalities and provide descriptive evidence that in regions where school choice has become more prevalent, school segregation between immigrants and natives, and between children of high/low educated parents, has increased more than in regions where choice is limited.

Ur den svenska studien ”Parental choice, neighbourhood segregation or cream skimming? An analysis of school segregation after a generalized choice reform.” från IFAU 2016

Det här är alltså inte en fråga om vad man tycker.

Statistiken talar också sitt tydliga språk och visar att svenska friskolor har ett radikalt annorlunda elevunderlag än kommunala skolor. Se för övrigt också Lucka 1.

Bild från skolforskaren Jonas Vlachos.

Det finns förstås andra skäl för skolval, men den som argumenterar för skolval som ett verktyg mot segregation har fel. Det är i bästa fall baserat på önsketänkande, i sämsta fall är det rent vilseledande.

Alla som på allvar vill göra något åt segregationen i skolan, men som av olika skäl också vill ha kvar någon form av skolval, måste ha förslag som motverkar de segregerande effekter som annars bevisligen uppstår. Därför är förslagen i den aktuella utredningen om en mer likvärdig skola viktiga.

(Tack till Jonas Vlachos som generöst bidrar med länkar till aktuell forskning.)

<- Lucka 5        Lucka 7 ->