Segregerande skolbuss – debattinlägg i Tidningen NU


Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.


Folkpartiets representant i utbildningsutskottet, Roger Haddad, försvarade nyligen på sin facebook-sida ett beslut i min hemstad Västerås att neka skolskjuts till en elev som valt en annan skola än den av kommunen anvisade.

Till att börja med ska jag säga att det behövs fler som Roger, alltså politiker som är snabba att kommentera och försvara även impopulära beslut. I just den här sakfrågan oroar jag mig över hans hållning.

Var det inte vi som försvarade det fria skolvalet med att det inte längre skulle vara bostadsadress som styrde, utan att alla – oavsett social bakgrund – skulle kunna välja? ”Skolan som en murbräcka mot segregation” hette det i våra material från slutet av 90-talet och formuleringen finns fortfarande på folkpartiets hemsida.

När jag nu läser Roger Haddad känner jag inte igen mig. På sin facebook-sida skriver han som svar på en fråga om fp:s hållning att den som valt en annan skola än den anvisade själv får betala busskortet och att ”välja friskola är ngt vi försvarar men att man alltid har rätt till skolskjuts är en annan fråga”. I praktiken måste en trebarnsfamilj i Västerås som väljer att ha sina barn i andra skolor än den av kommunen anvisade betala 825 kronor per månad för busskort. Det finns såklart familjer som inte har några problem med det, men det blir lite löjligt att bortse från de effekter det får på segregationen. Det blir nu inte bara de ”vanliga” faktorerna, som föräldrarnas utbildningsbakgrund, som avgör vilka som väljer skola utan plånboken kommer att styra mycket konkret.

De mest extrema fallen är förstås de familjer som får försörjningsstöd i någon form. Kostnader för transport till annan skola än den anvisade lär inte komma in i socialbidragsnormen under överskådlig tid. Barn i familjer med försörjningsstöd göre sig alltså inte besvär annat än i den av Västerås kommun anvisade skolan.

Lyckligtvis finns det andra borgerligt styrda kommuner – Uppsala, Linköping med flera – som beviljar skolskjuts baserat på avstånd  till vald skola och inte bara till anvisad, men eftersom Roger Haddad är vår representant i utbildningsutskottet blir jag oroad. Menar vi allvar med att skolor ska konkurrera på lika villkor, att skolan ska motverka segregation och att skolvalet ska vara ett sätt att ta sig ur boendesegregationen? Ja, då måste vi också ta konsekvenserna och säkra att inte föräldrarnas ekonomi tillåts avgöra vem som kan välja och inte.

I förslaget till nytt partiprogram står ”För att öka elevens valfrihet och motverka bostadssegregationens effekter ska rätten till skolskjuts eller annan transport till skolor utanför det egna bostadsområdet förstärkas”. Av Rogers facebook-sida förstår jag att detta inte ska tolkas som rätt till skolskjuts. Vad menar vi då?

Men visst har Roger rätt när han efterlyser finansieringsförslag från oss som vill att elever ska ha rätt till skolskjuts även till en skola de själva valt. Ja, låt oss börja med två konkreta exempel som Roger själv kunnat påverka: Införandet av läx-RUT och oviljan att räkna upp maxtaxan med index. Det senare skulle ge en kommun som Västerås ökade intäkter med storleksordningen 12-18 miljoner kronor jämfört med idag. 2,75 miljoner skulle räcka till busskort för 1000 elever.

Och en sak till. Om vi menar allvar med att det är viktigt att förstatliga skolan, är det då rimligt att som Roger skriver på sin facebooksida lämna till ”ansvariga kommunpolitikerna att göra ekonomiska avvägningar” när det gäller just skolskjutsar?

Johan Enfeldt, Björklinge
tidigare bland annat ordförande och gruppledare för fp i Vallentuna samt i sammanlagt 6 år ledamot av skolstyrelse/barn- och ungdomsnämnd

 


Du har läst ett gammalt inlägg, se information överst på sidan.