Häromveckan skrev Gabriel Heller Sahlgren en debattartikel med kritik mot hur utredningen om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28), nedan kallad Åstrand-utredningen. Heller Sahlgren kritiserade hur utredningen räknat på och motiverat sitt förslag om sänkt ersättning till fristående skolor. Han baserade sin artikel på en egen rapport från Institutet för Näringslivsforsknin, IFN.
För den som är intresserad av debatten i sakfrågan rekommenderas repliken från Björn Åstrand, Jonas Vlachos och Anders Norrlid. Nedan är jag mer intresserad av vad IFN publicerar, i vilket syfte, på vems uppdrag och för vilka pengar.
IFN i skoldebatten
Bara sedan i somras har IFN publicerat tre rapporter med slutsatser som används av friskolekoncernerna i deras arbete mot Åstrand-utredningens förslag. Först två rapporter om Kunskapsskolans respektive Internationella Engelska Skolans förädlingsvärde, båda av Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl. Sedan alltså en om Åstrandutredningens kalkyler av Gabriel Heller Sahlgren. Det finns anledning att titta lite närmare på vad det är för publikationer egentligen.
Vad är IFN?
IFN är ett näringslivsfinansierat forskningsinstitut med flera välrenommerade forskare. I år har IFN till exempel publicerat Johan Wennströms forskning om hur vårt skolsystem gjort det rationellt för skolor, elever och föräldrar att värdera betyg högre än kunskaper. Från IFN kom också Jonas Vlachos uppmärksammade rapport om betygsinflation i fristående skolor 2018. Jag kritiserar alltså inte forskning som publicerats i vetenskapliga tidskrifter bara för att ett institut som IFN varit inblandat.
Ingen forskning på beställning, men ändå beställt av Svenskt Näringsliv?
IFN är alltså finansierade av näringslivet, men är samtidigt noga med att hävda sitt oberoende. På hemsidan klargör de att de inte utför forskning på beställning utan alltid initierar projekt och program själva.
I så fall har IFN uppenbarligen frångått sina principer när det gäller Gabriel Heller Sahlgrens rapport om Åstrand-utredningen. När rapporten lanserades fanns ingen information om finansiär eller uppdragsgivare, varken i debattartikel, rapport eller i informationen på hemsidan. Går vi däremot till Svenskt Näringsliv är informationen desto tydligare (något som Jenny Maria Nilsson uppmärksammat):
Svenskt Näringsliv har alltså beställt en rapport och IFN bistår med renommé och en publiceringsplattform. På något annat sätt är det svårt att tolka saken. Trots att IFN själva skriver att de inte ägnar sig åt sådant.
Det finns plats för ett klargörande från IFN här.
Forskningsprojektet som försvann
När det gäller de båda rapporterna om Kunskapsskolans respektive IES ”förädlingsvärde” skrev IFN när de publicerades att de ingår i ”ett nytt forskningsprojekt”. Så här lanserades rapporterna 2020-09-23.
Något sådan nytt forskningsprojekt går dock inte att hitta i IFN:S förteckningar med pågående forskning. Där finns en lång rad projekt inom olika områden, men bara ett om skolan, och det handlar om skolreformer. Jag skickade i alla fall ett epost-meddelande och frågade om Jordahls och Heller Sahlgrens rapporter hörde dit. Det gjorde de inte. Statusen på rapporterna är därför oklar för mig.
Ännu oklarare blev det sedan när jag senare samma kväll upptäckte att nyheten om det nya forskningsprojektet (i bilden ovan) togs bort kort efter att jag ställt frågan. Länken är död sedan någon gång under dagen 2020-11-10.
De båda rapporterna finns kvar, men de ser nu inte längre ut att vara en del i något forskningsprojekt. Frågan är ju om de någonsin var det, eller om det bara stod så på hemsidan.
Detta får IFN gärna svara på.
Uppdatering:
IFN reagerade snabbt på några av mina frågor och det tog bara en knapp timme innan sidan var tillbaka. Där står fortfarande att rapporterna ingår i ett nytt forskningsprojekt, men också att det finansieras delvis av IES och Kunskapsskolan.
Så vad är ett policy paper?
Alla tre rapporterna, alltså de båda om koncernskolorna och det om Åstrand-utredningen, är publicerade i IFN:s kategori för Policy papers. Det är viktigt att veta vad definitionen av ett sådant är. Allt som publiceras av forskare är nämligen inte nödvändigtvis forskning.
IFN:s viktigaste kategorier av publikationer är Working papers och Publicerade artiklar. Här finns forskning avsedd för granskning och publicering i vetenskapliga tidskrifter respektive redan publicerad forskning. I dessa kategorier hittar vi till exempel den ovan nämnda studien om betygsinflation. Utöver kategorier med forskning två finns en rad sektioner för sådant som accepterade men ej publicerade artiklar, avhandlingar, böcker och forskningsöversikter. Långt ned på sidan med beskrivningar av de olika kategorierna hittar vi sektionen med Policy papers. Det är här rapporterna av Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl återfinns. Så här beskriver IFN själva vad ett Policy paper är:
Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar.
IFN:s definition av Policy papers.
Det här är viktigt att komma ihåg. Det är skillnad på något som skrivits som en uppsats och något som skrivit i syfte att granskas inför publicering i en vetenskaplig tidning. Och det är lätt att missa vilken sorts publikation det är när någon hänvisar till en rapport från IFN. Jag föreställer mig att många politiker och beslutsfattare känner till att IFN är ett forskningsinstitut, men att färre är bekanta med definitionen av ett Policy paper och hur stor skillnad det är mot ett Working paper eller publicerad forskning.
Ett forum för rapporter till marknadsskolans försvar
Alldeles oavsett den vetenskapliga nivån har IFN:S avdelning för Policy papers utvecklats till ett av Sveriges främsta forum för publikationer till marknadsskolans försvar. Av totalt 22 policy papers publicerade sedan 2015 handlar hela 10 (!) om skolan. Nästan en tredjedel av alla policy papers sedan dess, sju stycken, är skrivna av duon Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren. Ibland var för sig, ibland tillsammans. Sådan slagsida finns inte bland de vetenskapliga artiklarna. Övriga tre policy papers om skolan har skrivits av Magnus Henrekson. (Resterande 12 policy papers spänner över flera olika ämnesområden.)
Varför ett forskningsinstitut som egentligen inte har något särskilt fokus på skolfrågor på detta sätt gjort en kategori på sin hemsida till en plattform för uppsatser som tämligen ensidigt tecknar bilden av en överlägsen men ekonomiskt missgynnad friskolebransch går förstås bara att spekulera i. Eftersom de idag står tydligt att åtminstone ett Policy Paper kommit till på beställning från Svenskt Näringsliv är det rimligt att fråga sig vem eller vilka som beställt de övriga. Ytterst drabbar sådana spekulationer såklart trovärdigheten hos IFN i stort.
Det vore rimligt med ett klargörande här också. Hur använder IFN sin kategori med Policy papers?
Vi andra måste vänja oss vid att inte referera en publikation från IFN utan att först kolla vilken status den har. Numera måste vi också fråga om publikationen skrivit på uppdrag av någon speciell organisation. Det verkar också vara säkrast att dubbelkolla eventuella referenser till forskningsprogram.
Frågor till IFN
Enklast vore om IFN i framtiden tog för vana att alltid ta med definitionen av ett Policy paper i respektive rapport. Det skulle klargöra för läsaren vad det handlar om. Idag finns ingen definition alls. Det vore också rimligt och hederligt om det stod i respektive rapport vem som beställt och betalat rapporten. Allra först tycker jag att det vore intressant med svar på frågorna:
- Kan man eller kan man inte beställa forskning av IFN?
- Finns det fler rapporter som har beställts och betalats av externa uppdragsgivare? Vilka?
- Varför togs sidan där det stod att Policy Paper 89 och 90 ingick i ett nytt forskningsprojekt bort? Fanns det inget sådant projekt eller blev det avbrutet?