I fredags läste jag ett inlägg på facebook från Anna Starbrink, regionråd i Stockholm, om Liberalernas förslag för att stärka äldreomsorgen. Mycket positivt, särskilt om vikten av att ha fast anställd personal. Jag kollade videon från pressträffen med sjukvårdspolitiske talespersonen Lina Nordquist och äldrepolitiske talespersonen Barbro Westerholm. Barbro var glasklar: ”Vi måste ha fast anställd personal här”. Det var helt andra tongångar än de jag brukar höra och läsa från L-företrädare när det handlar om anställningstrygghet och jag förstår verkligen att ett krav på fler fast anställda krockar med ställningstaganden på andra politikområden. Därför blev jag positivt överraskad av omsvängningen. Idag läste jag lite mer om förslaget på liberalernas hemsida. Men där är förslaget om fler fast anställda inte med?! I övrigt är punkterna desamma som jag läste hos Anna Starbrink i fredags.
I fredags läste jag alltså:
”Nationell strategi för bättre bemanning och arbetsvillkor. Regeringen måste ta fram en långsiktig nationell strategi för bättre bemanning och arbetsvillkor. Äldreomsorgen ska i så hög grad som möjligt bemannas med fast anställda.”
På hemsidan som jag läser idag är det annorlunda:
Meningen om fast anställning inte med. Istället står det ”Äldreomsorgen behöver fler undersköterskor och sjuksköterskor med goda arbetsvillkor.” Det är bra det också, men det är faktiskt inte samma sak som ett krav på att äldreomsorgen ”i så hög grad som möjligt bemannas med fast anställda.” Kan någon från L förklara varför kravet på fast anställning inte står med på hemsidan?
Jag tycker själv inte att det behöver tas fram någon nationell strategi för att lösa detta. Vad som ligger bakom bemanningssituationen i äldreomsorgen är tämligen välkänt. De faktorer som var för sig och tillsammans driver utvecklingen där allt fler jobbar med otrygga villkor och dåliga scheman i äldreomsorg och hemtjänst är dessa:
- Anställningsformen Allmän visstid som till skillnad från t.ex. vikariat-, projekt- och säsongsanställningar innebär att arbetsgivaren inte behöver ange något särskilt skäl till att göra anställningen tillfällig. Den har sedan den infördes 2007 varit kritiserad för att ge de effekter som nu kritiseras i äldreomsorgen. Under perioden 2009-2015 ökade antalet visstidsanställda i omsorgen med över 20 procent. Hela 84 % av ökningen av bestod av allmän visstidsanställning.
- Mångåriga besparingar i kommunala budgetar som i praktiken lett till att så kallad precisionsbemanning ökat. Precisionsbemanning innebär att hellre kalla in folk tillfälligt än att ha marginal för oförutsedda händelser i verksamheten, för att ekonomin ska gå ihop. Så kallad ”kallas vid behov”-anställning, en del i allmän visstid.
- En ersättningsmodell för hemtjänst där myndighetsbeslut styr hur mycket tid som ska göras men där alla utförare har samma ersättning oavsett kvalitet, kompetens och arbetsvillkor. Här handlar det både om vilka krav som faktiskt ställs i LOV-regelböckerna ute i kommunerna och om vilka krav som riksdagen beslutat att kommunerna ens får ställa.
- Större andel privata utförare med det gemensamt att de har en högre andel tillfälligt anställd personal än de kommunala utförarna. Och då har redan kommunerna en hög andel.
- En mängd mindre utförare som har det gemensamt att de oftare tillämpar tillfälliga anställningar än de större företagen i branschen. Organisationen Företagarna har förklarat det med att små företag har större behov av flexibilitet, något som uppenbart krockar med de krav Barbro Westerholm på presskonferensen i fredags sade att vi måste kunna ställa på vård och omsorg.
En rimlig handlingsplan för att få bort tillfälliga anställningar i omsorgen måste därför omfatta saker som stopp för att använda anställningsformen allmän visstid, kraftigt ökade krav på utförare inom LOV och ökade ekonomiska ramar för hemtjänst och äldreomsorg (eftersom personalkostnaderna kommer vara högre om personalen ska ha de villkor vi nu talar om). Även begränsad etableringsfrihet kan vara aktuellt, men med högre krav kommer sannolikt branschen snabbt bli mindre attraktiv för många företag ändå. Jag inser såklart att sådana punkter kräver smärtsam omprövning, att punkterna ovan handlar om politiska beslut som liberalerna drivit. Omprövning är svårt och det var därför jag var så positiv till utspelet igår. Det är en styrka att kunna ändra sig när effekterna inte blir de avsedda. Därför undrar jag varför budskapet på hemsidan är ett annat än det som framfördes på presskonferensen. Jag hoppas att förslaget om fasta anställningar fortfarande är på allvar.