Den som åberopar opinionsundersökningar som stöd för sin sak måste också berätta hur frågorna ställdes, vilka svarsalternativen var och hur undersökningen gick till. Det gäller särskilt komplexa frågor som arbetsrätten. Om någon påstår att en undersökning visar vad svenska folket tycker om LAS är det viktigt att kontrollera hur undersökningen var gjord. Det är trots allt skillnad på frågorna ”Tycker du att kompetens är viktigt?” och ”Tycker du att anställningstryggheten borde bli sämre?”
I september presenterade Svenskt Näringsliv en opinionsundersökning som de menade visade på ett stort stöd för försämrad anställningstrygghet. I en artikel i en av Svenskt Näringslivs nättidningar, Arbetsmarknadsnytt, kunde vi läsa:
- ”Bland annat menar en majoritet av de över tusen svaranden att egen kompetens är viktigast för anställningstryggheten. Bara en av åtta svarar att det är lång anställningstid som är viktigast. Även bland LO-medlemmarna är kompetens viktigare än anställningstid. Där svarar fyra av tio kompetens, men bara en av fem lång anställningstid.”
- ”Sex av tio anser att ett avskaffande av allmän visstid skulle göra många tidsbegränsat anställda utan jobb. Även bland LO-medlemmarna är en majoritet emot ett avskaffande av allmän visstid.”
Opinionsundersökningen lanserades också på DN Debatt någon vecka senare när Markus Uvell, pr-konsult på byrån Nordic Public Affairs, använde den som argument för att berätta för S att de behövde gå åt höger i arbetsmarknadspolitiken för att locka tillbaka SD-väljarna.
I inget av fallen stod något om hur frågor och svarsalternativ var formulerade. Alla som gör undersökningar vet att sådant spelar stor roll. Jag frågade i alla fall efter underlagen och fick snabbt svar av både Svenskt Näringsliv och Demoskop. Stort tack!
Så hur var frågorna formulerade? Vi börjar med den om turordningsreglerna. Så här var undersökningen gjord:
Fråga: Vad av följande upplever du är viktigast för att ge dig trygghet i din anställning?
Svarsalternativ:
- Att min kompetens och arbetsinsats är viktig för företaget
- Att det går bra för företaget jag jobbar på
- Att jag har lång anställningstid
- Att det finns en stark facklig organisation på min arbetsplats
- Vet ej/ej svar
Frågan här handlar alltså inte alls om arbetsmarknadens regler för hur neddragningar ska hanteras. Att en majoritet svarade att det viktigaste är att den egna arbetsinsatsen och kompetensen torde förvåna få när frågan är ställd så här.
I undersökningen finns ytterligare en fråga om turordningsregler. Den refererades av Markus Uvell i artikeln på DN Debatt.
Fråga: Om du tänker dig en situation där ett företag tvingas göra neddragningar och minska antalet anställda, vilket av följande ligger närmast din uppfattning om vilka som bör få behålla jobbet?
Svarsalternativ:
- De som har den bästa kompetensen för de arbetsuppgifter som kommer finnas kvar i företaget
- De som har jobbat längst i företaget
- Vet ej/ej svar
Jo. En majoritet valde det första alternativet. Men den som av det drar slutsatsen att det finns en majoritet som vill ändra turordningsreglerna är ute på tunn is. Ja, inte bara det. Den som tycker att det här en relevant frågeställning att dra slutsatser av uppvisar samma kunskapsnivå som Svenskt Näringslivs förra VD Carola Lemne avslöjade sig med när hon påstod att ett företag inte kunde växla från arbetare till ingenjörer i takt med att verksamheten förändras. Hon fick utstå en storm av kritik och det borde gälla också tolkningen av den här opinionsundersökningen.
- För det första: Det finns inget i LAS som heter ”jobbat längst i företaget”. Det handlar om den driftsenhet och den turordningskrets där det råder arbetsbrist. Ingen ingenjör hotas av uppsägning när företaget drar ner på antalet mekaniker.
- För det andra: Kompetens är redan idag ett krav för företräde enligt turordning. LAS anger tydligt att det som gäller ”som förutsättning för företräde enligt turordningen [är] att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet”.
Undersökningen har alltså inte ställt frågan på ett sätt som är relevant för LAS och ännu mindre för de slutsatser som dragits av Arbetsmarknadsnytt och Markus Uvell.
Vad säger då undersökningen egentligen om tillfälliga anställningar? Allmän visstid, ofta kallad AVA, är kontroversiell eftersom den ger arbetsgivare rätt att använda tillfälliga anställningar utan specifika skäl. Om undersökningen verkligen, som Arbetsmarknadsnytt antyder, skulle visa att det finns ett folkligt stöd för detta vore det sensationellt. Det visar sig att frågan är ställd på ett försåtligt sätt. Ingenstans nämns nämligen att allmän visstid är en av flera former för tillfälliga anställningar.
Fråga: Om möjligheten för arbetsgivare att erbjuda sk allmän visstidsanställning för tidsbegränsade uppgifter avskaffades, vilka effekter tror du det skulle få?
Svarsalternativ:
- Många som idag är anställda för tidsbegränsade uppgifter skulle inte ha någon anställning alls
- De som idag är anställda för tidsbegränsade uppgifter skulle istället erbjudas tillsvidareanställningar (sk ”fast anställning”)
- Annat:
Ja, vad säger man. Om man verkligen vill få många att välja det första svarsalternativet så är det ju praktiskt att utelämna säsongsanställningar, vikariat, timanställningar och projektanställningar. Det är direkt vilseledande att baserat på denna frågeställning dra slutsatsen att det finns en majoritet som tycker att allmän visstidsanställning är en bra grej.
Att driva politik baserat på opinionsundersökningar är ett otyg i sig. Att driva politik baserat på tolkningar som inte har stöd i frågor och svarsalternativ är både oseriöst och manipulerande.