Sju (7) handläggare och tvåtusen ansökningar


Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.


Lyssnade på Godmorgon världen från i helgen om validering, alltså värdering och godkännande av utländska utbildningar och examina så att de kan användas i Sverige. Den senaste veckan har vi ju mångordigt fått höra att det tar för lång tid för utrikes födda att få jobb. Några saker i inslaget fick mig att studsa till:

  • 2011 tog det 4-7 år för en utomeuropeisk läkare att få sin svenska legitimation
  • för en sjuksköterska 5 år
  • 2014 kom det in nästan 2000 ansökningar om att validera en utländsk utbildning för att få en svensk legitimation i vården.
  • SJU (ja 7!) handläggare arbetar med detta på Socialstyrelsen.

Allvar?

Från Socialstyrelsens sida om validering.
Från Socialstyrelsens sida om validering.

Ska vi lösa det här genom att ”införa ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet”? Eller vore det enklare att bara anställa fler handläggare på Socialstyrelsen? Varför har vi inte gjort det?

Varför föreslår vi inte en konkret satsning istället för det ganska vaga ”Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt”?

Just Socialstyrelsen hanterar ju legitimationsyrken. Det får inte bli fel och varje ansökan måste naturligtvis prövas individuellt. Räkna själv. Runt 220 arbetsdagar på ett år. 300 ansökningar per handläggare. Det är klart att det inte fungerar. Men det är lösbart. Låt oss ordna det.

 


Du har läst ett gammalt inlägg, se information överst på sidan.