Lucka 4 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett vanligt påstående är att friskolor och friskolornas köer uppkommer på grund av att den kommunala skolan är så dålig. Fixa kvaliteten där så försvinner köerna heter det. Det är ett bekvämt sätt att undvika kärnfrågor om lika villkor och mekanismerna bakom friskolesektorns lönsamhet. Ett enkelt sätt att syna påstående … Fortsätt läsa ””Om inte de kommunala skolorna var så dåliga skulle det inte finnas kö till några friskolor.””
Lucka 3 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Varje gång en politiker visar plötslig omsorg om ”små bra utförare” ska man se upp. Då handlar det tvärtom ofta om att det är stora företags intressen som hotas, men att det är svårare att hitta argument för deras sak. Omsorg om de små funkar dock alltid. I en replik … Fortsätt läsa ””Offentlighetsprincipen skulle drabba de små skolorna hårt.””
Lucka 2 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Eftersom bara 15 procent av eleverna i grundskolan går i fristående skolor kan inte gärna problemen bero på dem, heter det ofta i debatten. Eller så säger någon att friskolorna är så få, det är bättre att fokusera på problemen i de kommunala skolorna. Det är ett felaktigt resonemang av … Fortsätt läsa ””Med bara 15 procent av eleverna kan inte gärna friskolorna vara ett problem.””
Lucka 1 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här är ett vanligt påstående från politiker, debattörer och andra som försvarar dagens skolmarknad. Friskolorna tar lika stort ansvar som de kommunala skolorna och har ofta till och med ett elevunderlag med sämre förutsättningar heter det ofta. Gunnar Hökmark skriver om det i det han kallar den första myten … Fortsätt läsa ””Men friskolorna plockar ju inte alls russinen ur kakan?””