Igår kom nyheten att USA nog visste att det var en flickskola och inte en militäranläggning de bombade den där första dagen i kriget mot Iran. Över 180 personer dödades i det anfall som enligt CNN krävt flest civila offer i modern amerikansk militärhistoria.
Krig har regler av en anledning. Civila ska skyddas, och det är inte tillåtet att bomba skolor.
Får några år sedan såg jag filmen Letter to a refusing pilot. Den handlade om hur viktigt det kan vara för en civilbefolkning att veta att det finns soldater som respekterar reglerna.
I början av 80-talet gick ett rykte i södra Libanon. En israelisk pilot skulle ha upptäckt att den byggnad han fått order att bomba såg ut som en skola, och vänt ut mot havet och släppt bomberna där.
Många år senare visade det sig att historien var sann. En israelisk pilot som också utbildade sig till arkitekt såg att byggnaden var en skola, ifrågasatte ordern och rapporterade enligt en intervju många år senare ett tekniskt fel innan han bröt radiokontakten. Om bomberna verkligen hamnade i havet är mer oklart.
Trots att skolan förstördes ändå – den bombades av en annan pilot i ett annat flygplan – levde ryktet om ”piloten som vägrade” kvar hos lokalbefolkningen.
Filmaren Akram Zaatari, vars far varit med och startat skolan ifråga, hörde ryktet i sina egna tonår. Det spreds i olika varianter, närmast som en vandringssägen. När det visade sig att det var sant, och att det fanns en verklig människa med ett namn som vägrat, gjorde han filmen. Jag såg den på Moderna Museet i Malmö för kanske 10 år sedan, men den är värd att påminna sig om.
Krig har regler, och de kommer bara fungera om de är förankrade också ute bland de enskilda stridande.
(Filmen finns på Youtube, uppdelad i flera kortare delar)