Betyg i ordning och uppförande


Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.


För åtta år sedan satt jag i Barn och Utbildningsnämnden i Vallentuna och hade under mina 10 år som aktiv i kommunpolitiken ägnat mig i huvudsak åt skolfrågor. Våren 2006 lanserade folkpartiet ett förslag som gick ut på att ett ordningsomdöme skulle skrivas in i terminsbetygen. Det blev lyckligtvis inte av. Idag skriver jag i Tidningen NU (i praktiken en intern fp-tidning) om varför jag hoppas att vi inte frestas att plocka upp förslaget igen. Tidningen NU finns inte i sin helhet på nätet så texten kommer här:

Låt professionen ta ansvar för ordningen i skolan

Hur sätter man ett ordningsbetyg? (Bild från Stuart Miles / FreeDigitalPhotos.net)
Hur sätter man ett ordningsbetyg? (Bild från Stuart Miles / FreeDigitalPhotos.net)

I slutet av juni ska Metta Fjelkners utredning om mer ordning och reda i skolan redovisas. Almedalen står för dörren och valrörelsen drar igång. Jag hoppas att vi i Folkpartiet står upp för professionen, att vi törs ställa krav på lärare och rektorer. Jag hoppas också att vi ger dem rätt förutsättningar och att vi litar på att de gör sitt jobb. Vi måste låta blir frestelsen att detaljstyra hur och när de ska ge läxor eller vad de ska göra för att hålla ordning i sitt klassrum.

Jag hoppas också att vi inte återupprepar det som hände för drygt åtta år sedan. I januari 2006 lanserade folkpartiet ett niopunktsprogram med fokus på ordning i skolan. En av punkterna var ett införande av ordningsomdöme i terminsbetygen. (Partiet hade bestämt att inte vara för ordningsbetyg, så det fick heta omdöme.)

Istället för en behövlig och relevant diskussion om professionens roll och ansvar samt behovet av lugn och ro i skolan fick vi en diskussion om betyg i ordning och uppförande. Det spelade ingen roll att vi kallade det för omdöme. Media hakade på. Förstås. Väljarna var – trots idogt viftande med undersökningar som sade bevisa förslagets popularitet – skeptiska. Även lärarkåren var kritisk. Det är inte ett betyg eller omdöme i ordning och uppförande som löser oordningen i klassrummen. Det kan bara högt uppsatta mål, tydligt ledarskap och skickliga lärare göra. Det är där man måste ställa krav och ge professionen förutsättningar för att lyckas. Många kommuner och skolor klarar inte detta i dagsläget.

Moderaternas dåvarande skoltalesperson Sten Tolgfors sänkte förslaget med en minnesvärd formulering i radio:

– Principiellt tycker jag inte att stat och kommun ska ägna sig åt att betygsätta elevers själar, utan elevers kunskaper och kunskapsutveckling.

Det var många både i och utanför Folkpartiet som höll med Tolgfors och det blev sedan inget av med ordningsomdömen i terminsbetygen.

Oavsett vad man tycker om idén tror jag resultatet blir detsamma idag. Ett utspel om betyg (eller omdöme) i ordning och uppförande tar snabbt fokus från de frågor som är viktiga på riktigt i skolan. Istället för att prata om konkreta och lokala frågor kommer våra företrädare i kommunerna få ägna alla skoldebatter åt denna fråga. Vi riskera att tappa i trovärdighet och därmed väljare. Därför hoppas jag att vi inte frestas att testa den nu åtta år gamla idén igen.

Johan Enfeldt
Tidigare gruppledare för folkpartiet i Vallentuna, år 2006 ledamot i barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna. Numera landstingskandidat i Uppsala län.


Du har läst ett gammalt inlägg, se information överst på sidan.