Menar Almega att friskolorna kommer riva sina skolor och ta med sig lärarna därifrån?

Idag släppte Almega rapporten Vilka konsekvenser får friskolornas vinstförbud för elever och kommuner? och i pressmeddelandet dundrar organisationen om att 87.000 elever kommer förlora sin skola. Nu har jag både läst rapporten och lyssnat på seminariet (länk kommer när sådan finns). Vad säger Almega egentligen?

87.000 elever utan skola?

Almegas huvudbudskap är att om friskolor stängs står 87.000 elever utan skola och till och med att ”kommunerna måste mycket snabbt etablera 371 nya grundskolor”. Det är ett milt uttryckt uppseendeväckande påstående.

Självklart kommer kommuner att kunna ta över skollokaler. Visst kommer det att krävas arbete och visst kommer det att finnas lokaler som blir svåra att använda. Men att alla elever som går i friskolor som stängs ska behöva plats i nyetablerade skolor är nys.

Menar Almega att friskolornas lokaler håller så låg kvalitet att de inte kan användas med kommunen som huvudman eller av någon icke-vinstdrivande friskoleaktör. Tänker sig Almega att skolorna ska rivas eller brännas ned när den vinstdrivande verksamheten flyttar ut?

Fastighetsbolagen som äger skolorna kommer att självklart att ha intresse av nya hyresgäster. Konkurrensen från andra branscher om just skollokaler är inte precis jättestor. Det är ju dessutom så att när de stora koncernerna etablerar sig så förhandlar de, eller de fastighetsbolag som bygger deras skolor, med kommunen om delfinansiering, villkor och ibland till och med om garantier för att ta över kontrakt.

Att kommunerna snabbt ska bli tvungna att etablera mängder av nya skolor tror jag faktiskt inte ens de mest Almegta-trogna ledarskribenterna går på.

Elever som pendlar över kommungräns

En liten del av eleverna går förstås i friskola i annan kommun och om dessa väljer att flytta tillbaka till hemkommunen kommer det att krävas plats där, det har Almega rätt i. Det här har dock kommunen ansvar för redan idag.

Om det skulle vara så att en stor del av alla som pendlar till en friskola i en annan kommun flyttar hem och behöver plats i den egna kommunen så visar statistik från SCB 2017 att de kommuner som har ett stort antal utpendlande elever i flera fall har en stor andel inpendlare. Detta bortser Almega helt ifrån. I Sundbyberg pendlar 19 procent av eleverna ut från kommunen. Samtidigt är andelen elever i skolorna som pendlat in från andra kommuner 15 procent. För Solna är motsvarande siffror 22 respektive 12 procent.

Observera också att siffrorna om pendling från SCB avser både kommunala och fristående skolor. Med 2 procent av eleverna i kommunala skolor som pendlat från en annan kommun och 12 procent av eleverna i fristående skolor handlar det om ca 17.400 respektive ca 17.900 elever. Det går alltså alldeles utmärkt att pendla också till kommunala skolor. 2017 var det nästan hälften av de utpendlande eleverna som gjorde det. Så kommer det att vara också fortsättningsvis.

Lärarna då?

Almega gör ett nummer av att kommuner kommer stå utan lärare. Tänker de sig att lärarna fortsätter att jobba kvar i friskolorna utan elever? Eller tänker de ta lärarna med sig någon annanstans? Så kommer det ju inte att bli. Lärarna kommer såklart att erbjudas jobb i kommunen eller av friskolor som precis som idag driver sin verksamhet utan vinstuttag. Almega hänvisar i sin rapport till ”att endast hälften (51 procent) av de lärare som idag arbetar i friskolor, om dessa försvinner, skulle börja jobba i en kommunal skola i stället”. Som stöd för detta refereras en undersökning från Svenskt Näringsliv. Låt oss se.

Svenskt Näringslivs undersökning från 2017 omfattade 2000 lärare i friskolor. 950 svar kom in. Bortfallet var alltså 53 procent. Ingen analys av bortfallet tyck ha gjorts. (I diagrammen med undersökningens resultat står sedan att N=679 vilket tyder på att antalet svar var färre än de uppgivna 950, men det är framgår inte av rapporten vad det beror på.) Sant är i alla fall att 51 procent av de svarande angav att de skulle söka jobb i kommunen, men det är faktiskt endast 32 procent som säger att de skulle söka sig bort från offentligt finansierad utbildningsverksamhet. Andelen som svarade Vet ej/Vill ej svara eller inte svarade alls var 16 procent. Det tycks trots allt finnas hopp för att lärarna ska finnas kvar. I den grupp som svarade, och alltså utan analys av bortfallet, kan man lika gärna säga att bara 32 procent av lärarna i friskolor skulle söka sig bort från skolan.

Ur Svenskt Näringslivs undersökning.

I samma undersökning ställde Svenskt Näringsliv frågan hur viktigt det var med en mångfald av arbetsgivare. Hela 43 procent (!) av de svarande lärarna i friskolor (!!) tyckte att det var Helt oviktigt eller Ganska oviktigt. Men det stod inte i Almegas rapport idag.

Vinst eller vinstuttag

Rapporten börjar med en förvirrad sammanblandning av begreppen vinst och vinstuttag. Almega påstår först att socialdemokraternas partistyrelse föreslagit ”att partiet ska förbjuda vinst i friskoleföretag”. Redan i nästa mening står det dock att det handlar om ”vinstuttag”. Det är inte samma sak, och det vet alla som driver företag. Ett företag kan göra vinst och låta återinvestera den i företaget eller dela ut den till ägarna. I det ena fallet stannar pengarna i verksamheten, i det andra inte.

Sedan fortsätter det. Almega berättar att Reepalu-utredningen (SOU 2016:78) föreslog att ”vinsterna i skolan skulle begränsas till sju procent av företagens operativa kapital plus statslåneräntan” och säger sedan att den nya förslaget från S är att förbjuda vinster helt. Det är alltså återigen skillnad på rörelsemarginal, vilket är det Reepalu-utredningens förslag handlade om, och ett förslag om hur mycket av denna rörelsemarginal som får delas ut till ägarna.

Antingen har Almega inte förstått skillnaden, eller så försöker de förvirra med denna sammanblandning.

Förslaget om vinstbegränsning i den så kallade Reepalu-utredningen (SOU 2016:78)

8,5 procent

I rapporten skriver Almega att utbildningsministern har ”fastslagit att storleken på sänkningen av den skolpeng som går till friskolor ska ligga på 8,5 procent”. Så är det inte. På den presskonferens Almega refererar till säger utbildningsminister Anna Ekström att regeringen arbetar vidare med förslag till en reformerad skolpeng som gör ”så att huvudmännen får betalt för det de gör och inte för mer”. (I frågestunden refererades sedan till SOU 2020:28 som föreslår att kommunerna ska få besluta om ersättningen och att den beräknat en skillnaden till 8,5 procent, men det säga inte något om ett sådant förslag).

Almega skriver också att de ”varit i kontakt med Regeringskansliet för att få ett underlag till denna siffra”. Nog för att de kan ha gått fort när Almega skrev sitt remissvar på Björn Åstrands likvärdighetsutredning (SOU 2020:28), men att de inte känner till och har skärskådat kalkylerna på sid 431-444 ter sig faktiskt osannolikt.

De små marginalerna

Ur IES årsredovisning 2019/2020.

I vilket fall skulle en sänkt ersättning vara förödande enlig Almegas rapport. Istället för att kommentera eller kritisera kalkylen i likvärdighetsutredningen hänvisar de till statistik om överskott i fristående skolor på bara 1-3 procent. Detta står i stark kontrast till hur de stora koncernerna presenterar lönsamheten.

Internationella Engelska Skolan lovade i sin senaste årsredovisning 8 procents rörelsemarginal och visade också att det lyckats ganska bra de senaste åren.

Academedia lockar investerare genom att berätta hur en ny grundskola på bara 5-10 år levererar en rörelsemarginal (EBIT) på 11-12 procent. I Förskolor ännu snabbare.

Ur Academedias årsredovisning för 2020/2021.

Det är värt att notera att Academedia samtidigt skriver att de initiala investeringarna är begränsade och kräver ”litet eller inget rörelsekapital eftersom skolpengen betalas i förskott från kommunerna”. Självklart är dessa förmåner värda att försvara för de företag inom Almega som åtnjuter dem. Frågan är dock vad företagen som verkar på vanliga marknader tycker om detta. Det är villkor de bara kan drömma om.

Helt utan historisk tillbakablick

Almega påstod på seminariet att det aldrig gjorts någon konsekvensbeskrivning av ett förslag om lägre ersättning. Det gjordes faktiskt i samband med friskolereformen på nittiotalet i SOU 1992:38:

De flesta fristående skolor torde, med ett offentligt bidrag mellan 75 och 85 procent av genomsnittlig elevkostnad i de kommunala skolorna, täcka sina kostnader.

Citat ur SOU 1992:38.

Det blev trots det 85 procent och det hindrade inte friskolor från att startas på nittiotalet.

Men Skanska får ju göra vinst?

Tobias Hammarberg, kommunalråd i Haninge, drog på seminariet det vanliga argumentet om att Skanska ju får göra vinst när de bygger skolor och vägar. Det krävs bara grundläggande kunskap marknadsmekanismer och marknadsekonomi för att förstå att det inte är en relevant jämförelse. Läs mer om det varför här.

Lättare att starta friskolor

Att bara några få dagar efter att Skolinspektionen till slut stängt Römosseskolan presentera ett förslag om att det måste bli lättare att starta friskolor måste sägas vara antingen mycket modigt eller en följd av oturlig timing.

Ett av Almegas förslag i rapporten.

Omsorg om de små

Som så ofta var det de små och idéburna skolorna som var i fokus. Ja, och de små kommunerna. På seminariet där rapporten presenterades användes Nacka och Täby som exempel på mindre kommuner som skulle drabbas hårt. Vi pratar om Sveriges 15:e och 31:a största kommuner med 107.000 respektive 73.000 invånare.

Till dig som läst hit

Stort tack. ta kontakt med politiker där du bor och prata med dem om hur viktigt det är att jämna ut spelplanen så att kommunala skolor kan ersättas för sitt större uppdrag och ansvar. Så att reglerna ändras så att vi får insyn i hur våra skattepengar används. Och så att vi inte fortsätter bygga ett skolsystem där ett barns chanser i skolan avgör allt mer av föräldrarnas utbildning och inkomst.