Kanske har du läst om spurten i ROT-branschen? En ökning med 78 procent från maj till november skrev DN häromdagen och beskrev 2025 som ett rekordår sedan regeringen höjt avdraget från 30 till 50 procent. I samma artikel kallar Byggföretagens VD, den tidigare moderata infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, det höjda avdraget en viktig reform som stöttat lokalt företagande.
Det stämmer inte. Det finns inget som tyder på vare sig rekordår eller några större effekter på lokalt företagande. DN och andra blandar ihop ökat ROT-avdrag med ökad omsättning i byggbranschen. Så här:
- Ökat ROT-avdrag innebär att staten betalat ut ett högre belopp i subvention till bostadsägare.
- Ökad omsättning i ROT-branschen innebär att det blivit mer jobb för företagen och därmed fler arbetstillfällen för byggnadsarbetare, elektriker, rörmokare och andra.
Om subventionen ökar utan att det blir mer omsättningen i ROT-branschen innebär det inget annat än att staten betalat ut subventioner utan att de blivit några jobb. Och det är ganska mycket så det har blivit. Låter det märkligt? Häng med på lite procenträkning! Det blir kul.
Vi börjar med en villaägare som renoverar en toalett på ett sätt som gör att arbetskostnaden blir 100 000 kronor inklusive moms. Så här års 2024 var ROT-avdraget 30 procent och villaägaren fick således en subvention på 30 000 kronor av skattebetalarna. Nu är ROT-avdraget istället 50 procent och villaägaren får alltså en subvention på 50 000 kronor av skattebetalarna för samma toalettrenovering. Subventionen har ökat med 67 procent (!), men omsättningen för byggföretagaren har inte ökat ens en krona.
Redan här är det alltså lätt att se att DN:s rapportering om en 78-procentig ökning inte är så imponerande som den låter. Men låt oss ta det lite mer i detalj, och låt oss jämföra samma månader 2024 med de månader under 2025 då subventionen varit högre.
Under maj-november 2024 beviljades ROT-avdrag för 7,6 miljarder. Med en subvention på 30 procent innebar det att omsättningen för ROT-arbeten var 25,4 miljarder. Om vi räknar upp den siffran med löneökningar borde den 2025 landa på 26,2 miljarder (ROT-avdrag beviljas för arbetskostnad , och märket landade 2025 på 3,4 procent).
Låt oss nu se hur det gick under samma månader 2025.
Under maj-november 2025 beviljades ROT-avdrag för 13,5 miljarder. Sant är alltså att subventionen ökade med 78 procent. Men, med en subvention på 50 procent innebär det att omsättningen för ROT-arbeten var 27,0 miljarder. En ökning med blygsamma 0,8 miljarder, om vi tar hänsyn till ökade lönekostnader. Då hjälper det inte att nättidningen Finanstid, som ”ger dig analyser, marknadsinsikter och privatekonomiska tips” basunerar ut att ökningen på 76 procent ”tydligt visar hur starkt incitamentet har varit för svenska hushåll”. Inte mycket faktiskt. Den ökning som kom ROT-företagen till del här stannar på blygsamma 3 procent.
Eller för att uttrycka saken enklare: För en kostnad av 5,9 miljarder i subventioner lyckades regeringen öka omsättningen i byggbranschen med 0,8 miljarder. Skattepengarna ser ut att ha gått till renoveringar som skulle blivit av ändå. På ekonomspråk kallas detta för dödviktseffekter. Ganska stora, får man säga.
Å ena sidan är det obegripligt att Byggföretagen låtsas som att detta varit en viktig reform. Å andra sidan kanske man får ta det trots allt relativt lågmälda tonläget som ett tecken på att också de ser på det hela som ett kostsamt fiasko. 5,9 skattemiljarder på 7 månader hade såklart kunnat skapa helt annan omsättning om de satsats på till exempel byggande, eller på renovering av offentliga byggnader som skolor, förskolor och äldreboenden. Det inser säkert också Byggföretagen.
Nu invänder kanske någon att vi faktiskt inte vet hur illa det gått utan den höjda subventionen. Sant. Vi kan dock kolla på årets tre första månader. Under januari till mars 2025 ökade ROT-avdragen, trots den lägre subventionsgraden, med cirka 8 procent. (Sedan sjönk det i april, men det var både väntat och naturligt eftersom det räckte att skjuta upp slutförandet av ett jobb med bara några veckor för att få den högre subventionsgraden. Den där toalettrenoveringen för 100 000 gick ju då från att kosta 70 000 kronor för konsumenten till att bara kosta 50 000.)
Någon annan invänder nu att det faktiskt kan vara så att ROT-köparna visst köper mer, men att det inte syns eftersom de slår i taket för maximalt avdrag. Också sant. Men de är få. Det genomsnittliga beviljade ROT-avdraget ligger på en summa under 15 000 kronor. Av de 1,1 miljoner svenska som gjorde ROT-avdrag 2023 var det endast cirka 40 000 personer som slog i taket för maximalt avdrag. De blir fler nu, men fortfarande relativt sett få.
En tredje ställer sig kanske frågan om det stämmer att subventionen hamnat hos välbeställda? Jo, det vet vi eftersom ROT-avdraget används mest av välbeställda hushåll. Regeringen skrev själv så här i propositionen: ”I den tiondel av befolkningen med högst ekonomisk standard (inkomstgrupp 10) bedöms 45 procent beröras av förslaget om höjd subventionsgrad för rotavdraget medan det i den tiondel av befolkningen med lägst ekonomisk standard (inkomstgrupp 1) endast bedöms vara 3 procent som berörs av förslaget”.
Höjt ROT-avdrag blev nya skattesubventioner till höginkomsttagare utan att det gav några större effekter i byggbranschen.
Men man får vara glad för det lilla. Från första januari är subventionen tillbaka på 30 procent. Höjningen var åtminstone tillfällig.