”Friskolor har inte betygsinflation.”

Lucka 10 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Sommaren 2018 tog debatten om glädjebetyg och betygsinflation fart ordentligt. Upprinnelsen var en forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning, IFN. I ett så kallat working paper (forskning avsedd för granskning) med titeln Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System konstaterade Jonas Vlachos att Huvudman spelar roll för betygssättning. Rapporten var sprängstoff: … Fortsätt läsa ””Friskolor har inte betygsinflation.””

”Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?”

Lucka 9 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Alla har som kritiserat vårt skolsystem har mött argumentet: ”Men vadå, byggbolaget som byggde skolan fick ju göra vinst, vad är problemet om skolan också gör det?” Alltför ofta stannar diskussionen där, men det är egentligen inte svårt att säga emot. Visst kan man anföra en principiell ståndpunkt, men här … Fortsätt läsa ””Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?””

”Låt populära skolor växa istället för att bråka om kötid.”

Lucka 8 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett vanligt argument från friskolekoncernerna är att deras köer finns för att de förhindras att växa. Om vi bara tillät framgångsrika skolor att bli större så skulle alltså köerna försvinna och vi skulle slippa bråka om kötid som urval. Det här argumentet har använts många gånger sedan förslagen i SOU … Fortsätt läsa ””Låt populära skolor växa istället för att bråka om kötid.””

”Friskolorna avlastar kommunerna.”

Lucka 7 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det låter väl bra med friskolor som avlastar kommunerna? Man har ju hört att de har det kämpigt. Det här argumentet kommer ibland från friskolekoncerner, men nästan lika ofta från den sorts kommunpolitiker som mest av allt vill ha en friskola till i sin kommun. Nu finns det inte så … Fortsätt läsa ””Friskolorna avlastar kommunerna.””

”Skolvalet minskar segregationen.”

Lucka 6 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här är ett av skolmarkands-försvararnas favoritargument. Tyvärr blandar de ihop två olika saker. Skolvalet gör det möjligt för enskilda familjer att bryta sig ur segregation för egen del, men den skola de lämnar är lika segregerad för det. Att göra det möjligt för enskilda att ta sig ur segregation … Fortsätt läsa ””Skolvalet minskar segregationen.””

”Det är inte friskolornas fel att kommunerna är så dåliga upphandlare.”

Lucka 5 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här är inte längre ett jättevanligt argument i skoldebatten i media, även om Friskolornas Riksförbund gjorde ett försök att spela upphandlingskortet häromveckan. Däremot är det fortfarande ett vanligt fikabordsargument. Kanske inte så konstigt eftersom det vanliga när någon skattefinansierad men privat utförd verksamhet inte levererar är att upphandlingen hamnar … Fortsätt läsa ””Det är inte friskolornas fel att kommunerna är så dåliga upphandlare.””

”Om inte de kommunala skolorna var så dåliga skulle det inte finnas kö till några friskolor.”

Lucka 4 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett vanligt påstående är att friskolor och friskolornas köer uppkommer på grund av att den kommunala skolan är så dålig. Fixa kvaliteten där så försvinner köerna heter det. Det är ett bekvämt sätt att undvika kärnfrågor om lika villkor och mekanismerna bakom friskolesektorns lönsamhet. Ett enkelt sätt att syna påstående … Fortsätt läsa ””Om inte de kommunala skolorna var så dåliga skulle det inte finnas kö till några friskolor.””

”Offentlighetsprincipen skulle drabba de små skolorna hårt.”

Lucka 3 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Varje gång en politiker visar plötslig omsorg om ”små bra utförare” ska man se upp. Då handlar det tvärtom ofta om att det är stora företags intressen som hotas, men att det är svårare att hitta argument för deras sak. Omsorg om de små funkar dock alltid. I en replik … Fortsätt läsa ””Offentlighetsprincipen skulle drabba de små skolorna hårt.””

”Med bara 15 procent av eleverna kan inte gärna friskolorna vara ett problem.”

Lucka 2 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Eftersom bara 15 procent av eleverna i grundskolan går i fristående skolor kan inte gärna problemen bero på dem, heter det ofta i debatten. Eller så säger någon att friskolorna är så få, det är bättre att fokusera på problemen i de kommunala skolorna. Det är ett felaktigt resonemang av … Fortsätt läsa ””Med bara 15 procent av eleverna kan inte gärna friskolorna vara ett problem.””

”Men friskolorna plockar ju inte alls russinen ur kakan?”

Lucka 1 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här är ett vanligt påstående från politiker, debattörer och andra som försvarar dagens skolmarknad. Friskolorna tar lika stort ansvar som de kommunala skolorna och har ofta till och med ett elevunderlag med sämre förutsättningar heter det ofta. Gunnar Hökmark skriver om det i det han kallar den första myten … Fortsätt läsa ””Men friskolorna plockar ju inte alls russinen ur kakan?””