”Ta tag i bostadssegregationen istället”

Lucka 19 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det är alldeles riktigt att vi, framförallt i större städer, har ett problem med bostadssegregation. Att försöka göra något åt den saken är alltså helt rimligt. Problemet i skoldebatten är att argumentet nästan alltid används för att slippa göra något åt andra saker som förstärker segregationen. Särskilt tydligt är detta … Fortsätt läsa ””Ta tag i bostadssegregationen istället””

”Om alla friskolor stängde…”

Lucka 18 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Om alla friskolor stängde skulle elever bli utan skola och lärare bli utan jobb, heter det ibland. Och visst. Nog skulle det bli turbulent om många fristående skolor stängde samtidigt, men argumentet är uppenbart påhittat. Vi har lika mycket pengar till skola, lika många elever och lika många behöriga lärare … Fortsätt läsa ””Om alla friskolor stängde…””

”Massiv kritik från remissinstanserna.”

Lucka 17 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Ett helt nytt argument i skoldebatten lyder ”massiv kritik från remissinstanserna” och avser då förslagen i de två utredningar som varit ute på remiss i höst. I veckan nödgades Svenskt Näringsliv använda sin egen snart nedlagda* nättidning fPlus för att få ut detta budskap. Tre av friskolelobbyns frontfigurer – Ulla … Fortsätt läsa ””Massiv kritik från remissinstanserna.””

”Det är viktigt att det finns fler skolhuvudmän att tillgå.”

Lucka 16 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Det här påståendet kommer inte bara från systemförsvarare och friskolor utan också från krafter som vill kritiska till skolmarknaden. Senast igår gav LO och Lärarnas Riksförbund (LR) uttryck för detta i en debattartikel i Arbetet. Men är det sant? Måste det finnas flera skolhuvudmän för att det ska finnas friskolor? … Fortsätt läsa ””Det är viktigt att det finns fler skolhuvudmän att tillgå.””

”Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.”

Lucka 15 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Om en skola har 120 sökande, men bara 100 platser blir det 20 som inte kommer in. Det gäller oavsett om man tillämpar kötid som urvalsgrund eller om man lottar bland behöriga sökande. För de som inte kommer in är det tydligt att skolvalet inte är ”fritt”. Hotas då valfriheten … Fortsätt läsa ””Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.””

”Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist.”

Lucka 14 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Att det råder brist på behöriga lärare i Sverige är väl känt. Att Friskolornas Riksförbund och andra systemförsvarare använder detta som ett argument för friskolor är både märkligt och tveksamt. De utbildar ju inga egna lärare. Alldeles oavsett om vi hade 100 procent fristående eller 100 procent kommunala skolor i … Fortsätt läsa ””Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist.””

”Det ska vara tuffa krav på den som vill driva skola.”

Lucka 13 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Efter konkursen i skolkoncernen John Bauer 2013 lovade alliansregeringen härdare krav på ägare i friskolesektorn. De oseriösa ägarna skulle bort hette det då. Trots det har vi idag, sju år senare en situation där SÄPO fått gripa in mot skolor där ägarna eller andra nyckelpersoner haft koppling till extremism. Varje … Fortsätt läsa ””Det ska vara tuffa krav på den som vill driva skola.””

”Vi vill ha transparens och insyn.”

Lucka 12 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Friskolornas Riksförbund jobbar stenhårt mot förslaget om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. De har fått med sig flera partier. Ändå säger sig alla vilja ha transparens och insyn. Hur hänger det ihop? Sedan en dom tvingade SCB att sluta publicera statistik om betyg och elever har debatten om insyn … Fortsätt läsa ””Vi vill ha transparens och insyn.””

”Friskolor har fler elever med särskilda behov.”

Lucka 11 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Siffror om elever med särskilda behov används ibland för att säga emot statistik som visar hur fristående skolor söker ett ”enklare” elevunderlag, alltså den sortens siffror som finns bakom Lucka 1. Friskolornas Riksförbund använde tidigt detta argument. I en folder från 2005 om ”Myter om friskolor” skrev de t.ex. att … Fortsätt läsa ””Friskolor har fler elever med särskilda behov.””

”Friskolor har inte betygsinflation.”

Lucka 10 i Skolmarknadskritiska julkalendern. Sommaren 2018 tog debatten om glädjebetyg och betygsinflation fart ordentligt. Upprinnelsen var en forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning, IFN. I ett så kallat working paper (forskning avsedd för granskning) med titeln Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System konstaterade Jonas Vlachos att Huvudman spelar roll för betygssättning. Rapporten var sprängstoff: … Fortsätt läsa ””Friskolor har inte betygsinflation.””