Opinionsundersökningar – 7 kontrollfrågor

 

För dåligt om bara dessa tre svar redovisas.
För dåligt om bara dessa tre svar redovisas.

De duggar allt tätare, opinionsundersökningarna. Nu är det inte bara media som beställer opinionsundersökningar utan också partier och lobbyister använder dem för att nå ut. Det är därför allt viktigare att ha kolla på bakgrunden när någon presenterar ett diagram eller en tabell. Det blir allt viktigare att reflexmässigt ställa sig några kritiska frågor:

  1. Vem utförde undersökningen? OK. Den här är lätt och oftast inget problem. Det brukar stå om det är Novus, Sifo eller någon annan.
  2. Vem betalade för undersökningen? En viktig fråga, inte bara när man värderar en undersökning utan också när man svarar. Om man inte ens då får reda på vem som betalar undersökningen finns skäl att ana oråd.
  3. Vilken metod användes? Genomfördes undersökningen med hjälp av telefonintervjuer, brevenkät, webbformulär eller något annat?
  4. Vilket urval användes? Hur många fick frågan, hur valdes de ut och var fanns de? Det här spelar roll för resultatet.
  5. När gjordes undersökningen?
  6. Hur stort var bortfallet? För en statistiker är det här viktig information. Läs gärna mer hos utmärkta Politologerna eller hos Forskning & Framsteg.
  7. Hur löd frågan? Faktiskt väldigt viktigt. Det är skillnad på att uppge ”bästa parti” och att svara på ”vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?” t.ex.

Saknas svar på alltför många av frågorna finns det antagligen anledning att ta undersökningen med en nypa salt. Eller åtminstone ställa ett par kontrollfrågor.

I ett aktuellt exempel i UNT i helgen lyckas jag av artikeln utläsa svar på 3 av 7 frågor. Det är för dåligt. Tycker jag. Sen är det ju inte rimligt att jämföra en fråga på formen ”känner du helt eller delvis oro för” med en tidigare undersökning där var på formen ”känner du stort eller mycket stort förtroende”. Jag kan ha svarat att jag föredrar Äpplen framför Päron men ändå oroa mig för om Äpplena imorgon kommer att vara godare än Päronen.

SVT har antagit en egen policy inför valet. De är lite striktare och godtar t.ex. inte så kallade självrekryterande paneler. De ställer också krav på bortfallet. Policyn finns på SVT:s hemsida där man också hittar föredömligt redovisade undersökningar som denna:

Om vi godtar att det i övrigt framgår att SVT beställt undersökningen så prickas övriga frågor in i två korta stycken samt redovsning av varje fråga.
Så här ska det se ut! Om vi godtar att det i övrigt framgår att SVT beställt undersökningen så prickas övriga frågor in i två korta stycken samt redovisning av varje fråga.

EU-medborgare som diskrimneras på hemmaplan kan inte bli rättslösa i hela Europa

Hemlös
Bild från Mantas Ruzveltas / FreeDigitalPhotos.net

Berättar på UNT debatt att folkpartiet i Uppsala län tar fram ett lokalt handlingsprogram för att komma tillrätta med EU-migranternas situation. I klartext handlar det ofta om romer som på grund av diskriminering på hemmaplan kommer hit och försöker försörja sig genom att tigga eller – i sommar –  plocka bär. Nu är det vår och mindre fara för liv och hälsa, men jag fasar för en riktigt kall vinter. Att hitta hemlösa människor ihjälfrusna i en bil mitt i civilisationen vore ett misslyckade av enorma mått. Vi kan inte ha det så. Det får inte hända.

På kort sikt kan både kommun och landsting hjälpa till, men vi måste se helheten. Roten till det onda är fattigdom, diskriminering och utanförskap på hemmaplan. Vi vill föra en politik som konsekvent agerar för att förbättra situationen oavsett om den drivs i kommun, landsting, riksdag eller på EU-nivå.

Skriver artikeln tillsammans men Lina Nordquist, landstingsråd, Mohamad Hassan, kommunalråd och Kajsa Dovstad, landstingskandidat.

Är det socialism att vilja ha LOV i skolan? Eller är det lika borgerligt som att vilja ha det i vården?

Citat från SvDDags för slutreplik på Brännpunkt i diskussionen om avtal i skola och förskola på samma sätt som i primärvården. Hans Bergström, tidigare chefredaktör på DN och numera engagerad i Internationella Engelska skolan svarade på vår artikel om att det behövs avtal i skola och förskola på samma sätt som i vård och hemtjänst.

Första halvan av Hans Bergströms artikel ägnas åt det nuvarande rättsläget. Jag har inget att invända där. Han beskriver lagen som den är skriven idag. Sen har vi antagligen olika syn på om den just nu är till det bästa eller om det kunde vara annorlunda.

Men sen kommer det. Hans Bergström antyder att vi skulle vilja inskränka valfriheten. Han ifrågasätter varför kommunen ska välja och inte föräldrarna. Det är ohederligt. De enda som kan tolka vår artikel så är de som vid minsta kritik mot nuvarande ordning ropar ”socialist”. Jag hade inte förväntat mig det från hans Bergström.

Riktigt intressant är det dock när han beskriver striden i vården mellan upphandling och kundval. Som texten är skriven antas vi ha skrivit till förmån för ”upphandling”. Det ordet finns inte i vår text. Vi skriver om ”avtal”, något som är kärnan i den LOV-modell som Hans Bergström lovordar.

I vårt svar på SvD Brännpunkt idag undrar vi därför om Hans Bergström inte förstått vår text eller om han inte känner till att LOV är ett avtalsreglerat system.

Hans Bergströms text finns här.

Varför skriver vi avtal med vårdcentralen men inte med skolan?

Jag skriver idag på SvD Brännpunkt tillsammans med Cecilia Elving och Jessica Bagge som kandiderar till landsting respektive kommun i Stockholm. V ställer oss frågan: Varför skriver vi avtal med hemtjänstföretag och vårdcentraler men inte med skolor och förskolor?

Lika självklart som det är att kunna välja vårdcentral är det att landstinget har ett avtal med företaget som driver vårdcentralen. I det regleras ramarna för verksamheten och landstinget företräder mig som medborgare och kan agera om vårdcentralen inte sköter sig. Det gäller för övrigt också den landstingsdrivna konkurrenten. Så borde det fungera i skola och förskola också. Då skulle vi ha en valfrihet där det oavsett utförare fanns ett övergripande offentligt ansvar.

Siffran om omsättning i artikeln avser egentligen bara förskolor och skolor som drivs i aktiebolagsform. Det tillkommer också kooperativ och andra bolagsformer.

Jag har tidigare efterlyst avtalsuppgörelser för att lösa specifika problem, bland annat om ansvaret för bort-tappade betyg. Jag har också pekat på behovet av att lära av vården, inte bara när det gäller avtal utan också när det gäller ersättningsmodeller.