Hur mäter man hur bra vården är? Och ska vi försöka förebygga självmord?

politikfaktaWebbplatsen Politikfakta puffade strax före jul för en BBC-artikel där nyheten var att brittiska forskare ”räknat om” resultaten i en tre år gammal rapport från världshälsoorganisationen WHO och då kommit fram till att svensk vård var bäst i världen. Den fick mig att fundera på hur man mäter vad som är bra vård.

Innan jag fortsätter: Andra har redan uppmärksammat att BBC-artikeln ifråga var från 2003, men det är inte det som är min poäng. Det är inom parentes sagt lätt hänt att länka ut något ”gammalt”, politikfakta är varken först eller sist med det och det har hänt mig också. Möjligen kan man ha synpunkter på att artikeln fortfarande (2014-01-09) ligger ute hos dem med texten ”Granskad av Faktaredaktionen”.

bbc03

Min fundering är istället vad det var som de brittiska forskarna gjort med WHO:s siffror för att Sverige skulle klättra och hamna i topp. Jo, de hade räknat om siffrorna från WHO så att ”the performance of the health systems would be separated out from other factors such as diet and smoking rates, accidents and suicides.”

Forskarna tyckte alltså att man inte kunde lasta hälso- och sjukvården (”health system”) i ett land för saker som:

  • Matvanor
  • Rökning
  • Olyckor
  • Självmord

Det är nu jag blir tveksam. Vi tar den lätta först: Olycksfrekvensen i ett land beror antagligen inte på vårdens kvalitet utan handlar troligast om saker som trafiksäkerhet, arbetsmiljö och naturförhållanden. Så där är jag med.

När det gäller Matvanor och Rökning är jag mer tveksam. Vår svenska vårdapparat lägger ju i vilket fall ner en del energi på just dessa områden, så i någon mån måste man väl kunna säga att en bra hälsovård får fler att välja kost som inte är skadlig för hälsan, minska eller sluta med rökning eller byta till snus.

Sen kommer vi till den sista punkten – Självmord – och här får jag en klump i magen när jag försöker sätta mig in i hur forskarna resonerade 2003. Bortser de helt från frågan om psykisk ohälsa och de insatser vården kan göra? Menar de att självmord inte kan förebyggas, att disciplinen suicidprevention inte borde finnas inom vården?

Självklart vill jag att den svenska vården ska rankas högt, men om det kräver en mätmetod som utgår ifrån att vården inte kan förebygga självmord så är jag inte med i hyllningskören. Inte ens om uppgifterna varit från 2013. Då jobbar jag hellre hårt för att förbättra vården så att fler sjukdomstillstånd kan förebyggas.

Vi har en vård att vara stolta över, men den kan inte tas för given och den behöver utvecklas i takt med samhället. Rankinglistor baserade på oklara mätmetoder gör sannolikt inte någon större nytta i det arbetet.

Platt skatt, avskaffad bolagsskatt och kortad föräldraförsäkring i förra årets mest intressanta vänsterutspel

marg1Marginalskatten sänks från 55 till 35 procent. Bolagsskatten avskaffas. Är det månne centern eller till och med CUF som varit framme? Nej, det är vänsterfolket på Katalys som levererade ett av förra årets mest intressanta förslag till nytt skattesystem. Inte helt olikt det som SSU och LUF skissade på men mer genomarbetat.

”Jag är liberal och oroad över utvecklingen för det som brukar kallas den generella välfärden, alltså våra gemensamt finansierade trygghetssystem samt vård, skola och omsorg. Partierna, inklusive mitt eget, saknar alltför ofta svar på framtidsfrågorna. Vad vill vi ha ut, hur ska vi prioritera och framförallt hur ska vi ha råd?” Så inledde jag texten på förstasidan här för snart ett år sedan. Om jag ska peka ut något utspel under förra året som ”årets mest intressanta” blir det två förslag på skatteområdet.

ssulufI början på sommaren levererade SSU och LUF ett gemensamt utspel med förslag till ett nytt skattesystem. Lägre skatter på arbete, högre på ”tröga” skattebaser som fastigheter och konsumtion samt en upprensning bland avdragen, var några av utgångspunkterna. Förslaget andas en uppfriskande rättframhet och förståelse för vikten av stabila spelregler. Skattenivåerna kan man sedan ha olika uppfattning om partierna emellan och ytterst ge väljarna möjlighet att påverka.  Från en verklighet där det ena avdragsförslaget (RUT, ROT, RIT, JSA, välgörenhet etc) efter det andra presenteras så känns det tyvärr långt till klarsyntheten från LUF och SSU.

Under hösten kom sedan den i mitt tycke riktiga bomben även om den tyvärr fick ganska lite uppmärksamhet.

marg1

Marginalskatten sänks till 35 procent (från dagens nivå på över 55 procent för höginkomsttagare), bolagsskatten avskaffas och föräldraförsäkringen förkortas (!). Läser man bara dessa tre delar så låter det ju som ett nyliberalt platt-skatt paket med antifeministiskt touch, men det är delar i ett förslag från tankesmedjan Katalys, oftast verkande i socialdemokraternas mer vänsterorienterade regioner.

Hela förslaget andas förståelse för hur skadligt det är med höga skatter på arbete och innehåller en rad kalkyler och beräkningar. Jag tycker att rapporten inleds med en onödigt lång litania över hur dåligt allt är idag och visst kan jag ha synpunkter på den totala skattenivån de önskar sig, men jag är ändå imponerad. Här finns en rad intressanta saker.

  • Enhetlig skatt på 35 procent. Ingen högre skattesats för höginkomsttagare.
  • Grundavdrag på 144000 vilket gör 12000 per månad skattefritt.
  • Slopad bolagsskatt.
  • Enhetlig moms
  • Lite högre socialavgifter (från 32 till 35 procent) men i gengäld avskaffas taken i sjuk- och föräldraförsäkringarna.
  • 14 månaders föräldraförsäkring. Bara två månader kan sparas till efter 2 års ålder. Argumentet är att prioritera återkomst i arbete.
  • En medborgaravgift på 1500 kr per månad eftersom alla ska bidra.
  • Fastighetsskatt på 1,6 procent (35 procent av 4,5 procent) av taxeringsvärdet.

Förslaget är så omfattande att det inte går att lyfta ut enstaka delar utan man måste se till helheten och räkna samman alla förslagen. En kort version publicerades på DN Debatt och hela rapporten finns hos Katalys. Inte minst de ändrade reglerna för ränteavdrag innebär en höjd skatt för många som får sin inkomstskatt kraftigt sänkt t.ex.

Det jag gillar är att Katalys gjort det som inget parti visat sig förmöget att göra på senare tid, dvs att ta ett helhetsgrepp på skattesystemet i stort. Och särskilt måste jag lyfta på hatten för ansatsen att både minska skatterna på arbete och försöka räkna på framtidens demografi. Avsnittet om arbetade heltidsekvivalenter idag och 2033 är en pedagogisk pärla t.ex.

heltidsekv

Istället för att andelen arbetade heltidsekvivalenter minskar från 36,6 till 33,8 procent kan den alltså öka till 39,8 procent om vi höjer pensionsåldern med två år, halverar arbetslösheten, minskar sjuktalen och ger fler möjlighet att arbeta heltid. Häri ligger nyckeln till välfärdens framtida finansiering, det är jag övertygad om.

Om jag lägger samman initiativet från LUF och SSU med Katalys förslag så ser jag i alla fall hopp om en skattereform som både sänker skatterna på arbete och säkrar intäkter till framtidens välfärd.